Effektivare handläggning vid behandlingsbar pancreascancer syfte med studie på Akademiska
Cancer i bukspottkörteln är en aggressiv och ofta svårbehandlad sjukdom. Operation är vanligtvis en förutsättning för potentiellt botande behandling. I en studie på Akademiska sjukhuset undersöker forskare hur man bäst behandla när tumören täpper till gallvägarna. Man kan antingen operera direkt, eller först avlasta gallvägarna. Målet är att förstå hur komplikationer och onödiga fördröjningar kan minskas så att så många patienter som möjligt ska kunna genomgå planerad behandling med goda förutsättningar till återhämtning.
Publicerad 2026-09-23 • Pressmeddelande
– Resultaten kan förhoppningsvis bidra till ett bättre urval av vilka patienter som har nytta av gallvägsavlastning före operation och vilka som bör gå direkt till kirurgi, säger Souheil Reda, specialistläkare inom kirurgi på Akademiska sjukhuset och forskare inom gastrointestinalkirurgi vid Uppsala universitet.
Bukspottkörtelcancer drabbar cirka 1 600 personer i Sverige årligen. Sjukdomen är allvarlig och kan spridas snabbt. Cancerformen ofta aggressiv och svårbehandlad eftersom den i många fall upptäcks sent, när den hunnit sprida sig. Cirka 25 procent av patienterna kan opereras med botande syfte, följt av flera månaders cytostatikabehandling. I övriga fall ges cytostatikabehandling.
En särskild utmaning uppstår när tumören sitter i pankreashuvudet. Många patienter utvecklar då gulsot och gallvägsobstruktion, vilket innebär att gallans väg från levern till tolvfingertarmen blockeras. Gallvägarna kan avlastas med en stent som vanligtvis sätts in med ERCP, ett ingrepp som görs med hjälp av endoskopi och röntgen.
Enligt nuvarande riktlinjer bör patienter som kan opereras normalt inte genomgå gallvägsavlastning först. Det finns dock situationer där avlastning behövs, bland annat när patienten ska få cytostatikabehandling före operation eller när operationen av andra skäl behöver skjutas upp.
– Rekommendationen att operera direkt bygger till stor del på äldre data, där tidigare randomiserade studier har visat en ökad risk för komplikationer vid gallvägsavlastning. I den nuvarande studien undersöker vi hur patienterna behandlas i svensk sjukvård idag och hur valet av strategi påverkar både tiden till operation och möjligheten att faktiskt nå fram till planerad potentiellt botande behandling, framhåller Souheil Reda.
Nära 6000 patienter ingår studien
Studien är baserad på nationella kvalitetsregister och omfattar cirka 5 700 patienter som behandlats 2019–2025.
Forskarna följer patienterna från beslutet om kirurgisk behandling vid multidisciplinär konferens (MDK) och undersöker vilka som faktiskt genomgår en operation där tumören avlägsnas och vilka som inte når fram till kirurgi. Patienter som går direkt till operation jämförs med patienter som först genomgår gallvägsavlastning.
– Det centrala är att undersöka hur stor andel av patienterna med operationsbeslut som faktiskt når fram till kirurgi där tumören tas bort. Vi studerar också om återhämtning och resultat på sikt skiljer sig mellan dem som opereras direkt och dem som först genomgår gallvägsavlastning, berättar Souheil Reda.
Forskarna ska bland annat studera tiden till kirurgi, komplikationer efter ERCP och operation samt orsaker till att en planerad operation inte genomförs, exempelvis att sjukdomsläget förändrats eller att komplikationer uppstått under väntetiden.
– Vi räknar med preliminära resultat senare i höst. Förhoppningen är att resultaten ska ge bättre kunskap om hur behandlingen kan anpassas till olika patienters förutsättningar och bidra till att fler når fram till planerad kirurgi, avslutar Souheil Reda.
Nota bene: Souheil Reda fick tidigare i år patientorganisationen PALEMA:s årliga projektbidrag för pankreascancerforskning.
