Blanketter om forskning var inte tillräckligt utförliga
De blanketter som fram till mars 2006 användes vid centrum för miljörelaterad ohälsa och stress, ceos, vid Akademiska sjukhuset för att få patienters samtycke till att ingå i forskningsprojekt var inte tillräckligt utförliga. Det meddelar Datainspektionen i ett beslut till Landstinget i Uppsala län. På de tidigare blanketterna framgick det tydligt att patienterna godkände att deras uppgifter användes till forskning, men blanketten saknade information om hur uppgifterna skulle lagras. För att få använda uppgifterna för forskning måste landstinget därför begära in ytterligare samtycke från patienterna, eller ansöka hos etikprövningsnämnden om att få använda dem för forskningsändamål utan en sådan komplettering. Enligt personuppgiftslagen måste man ge sitt uttryckliga samtycke till att personuppgifter ska läggas in i en databas för forskning. – I samband med en ansökan till etikprövningsnämnden uppmärksammade de oss på att blanketten saknade information om hur uppgifterna skulle lagras, och därför ändrades den i mars 2006, berättar verksamhetschef Birgitta Lanner vid centrum för miljörelaterad ohälsa och stress. Hon betonar att det bara är uppgifter från de personer som har skrivit under en blankett om samtycke som har sparats. I databasen kodas alla uppgifter, så att patienterna inte kan identifieras. – De patienter som har valt att inte delta finns över huvud taget inte med i databasen, säger Birgitta Lanner.
Publicerad 2007-12-19 • Pressmeddelande
De blanketter som fram till mars 2006 användes vid centrum för miljörelaterad ohälsa och stress, ceos, vid Akademiska sjukhuset för att få patienters samtycke till att ingå i forskningsprojekt var inte tillräckligt utförliga. Det meddelar Datainspektionen i ett beslut till Landstinget i Uppsala län.
På de tidigare blanketterna framgick det tydligt att patienterna godkände att deras uppgifter användes till forskning, men blanketten saknade information om hur uppgifterna skulle lagras.
För att få använda uppgifterna för forskning måste landstinget därför begära in ytterligare samtycke från patienterna, eller ansöka hos etikprövningsnämnden om att få använda dem för forskningsändamål utan en sådan komplettering.
Enligt personuppgiftslagen måste man ge sitt uttryckliga samtycke till att personuppgifter ska läggas in i en databas för forskning.
– I samband med en ansökan till etikprövningsnämnden uppmärksammade de oss på att blanketten saknade information om hur uppgifterna skulle lagras, och därför ändrades den i mars 2006, berättar verksamhetschef Birgitta Lanner vid centrum för miljörelaterad ohälsa och stress.
Hon betonar att det bara är uppgifter från de personer som har skrivit under en blankett om samtycke som har sparats. I databasen kodas alla uppgifter, så att patienterna inte kan identifieras.
– De patienter som har valt att inte delta finns över huvud taget inte med i databasen, säger Birgitta Lanner.