Bättre synkning av insatser vid samsjuklighet målet för länsövergripande satsning
Personer med beroende har en förhöjd risk för olika former av psykisk ohälsa, men även somatisk. Ansvaret för vård och behandling vid samsjuklighet är uppsplittrat på många aktörer, vilket ofta leder till att patienterna ”hamnar mellan stolarna”. Nu har beroendepsykiatrin vid Akademiska sjukhuset startat ett projekt för att förbättra samverkan i Uppsala län.
Publicerad 2021-07-07 • Pressmeddelande
- Det övergripande målet med projektet är att förbättra samarbetet mellan huvudmännen; sjukvården, kommunerna, privata aktörer och myndigheter. Vi ska kartlägga hur en gemensam vårdprocess för samtliga vårdgivare behöver se ut för att patienterna ska få den bästa vården. En viktig aspekt är att insatserna görs mer synkat och i rätt ordning, säger Åsa Magnusson, sektionschef för beroende- och neuropsykiatri på Akademiska sjukhuset.
Personer med beroende av alkohol och narkotika är en utsatt grupp med hög andel samtidiga psykiatriska sjukdomar. Det kan vara svåra tillstånd såsom ADHD, drogutlösta psykoser och hepatit samt andra allvarliga infektioner på grund av intravenöst missbruk.
Det faktum att ansvaret för vård och behandling är uppsplittrat på många aktörer, menar Åsa Magnusson ofta leder till att patienterna ”hamnar mellan stolarna”. Varje aktör har sina rutiner, metoder och arbetssätt. Kommunerna ansvarar för LVM (lagen om vård av missbrukare) och staten utför vården genom SIS (Statens institutionsstyrelse). Enligt Åsa Magnusson finns det brister i samarbetet som gör att patienterna riskerar att hamna i kläm.
- Många med samsjuklighet som får LVM-vård har även behov av sjukhusvård, men i nuläget är det oklart vilket ansvar beroendepsykiatrin har för den uppföljande vården under och efter LVM.
I Uppsala län finns en överenskommelse gällande riskbruk, missbruk och beroende för hälso-och sjukvården och socialtjänsten. Här lyfts samsjuklighet särskilt fram då detta innebär en komplicerande faktor med risk för sämre förlopp, bland annat till följd av bristande följsamhet till behandling. Här framhålls också vikten av hjälp för de olika tillstånden samtidigt, att en samordnad och samtidig vård och behandling är viktig och utgångspunkten är samordnad individuell plan (SIP).
- För många personer med samsjuklighet finns även andra faktorer som påverkar, till exempel bostadsbrist, avsaknad av försörjning samt brister i skyddsnät (familj/anhöriga). Det är också vanligt att kriminalitet finns med i bilden. Dessa faktorer påverkar vårdgivarnas, hälso- och sjukvårdens och kommunernas möjligheter att bedöma/utreda och behandla dessa patienter eftersom det behövs en viss struktur i det dagliga levernet för att kunna genomföra insatserna, förklarar Åsa Magnusson och fortsätter:
- Det finns ett behov i länet att utveckla samverkan för målgruppen genom att identifiera och tydliggöra en gemensam process. Nu görs en kartläggning av aktörer i länet. I augusti kommer en enkät skickas ut om vad som behöver bli bättre. Det kommer även att arrangeras dialogmöten. Därefter är planen att inleda ett pilotprojekt där man tillämpar och utvärderar en ny gemensam process som utgår från patienternas behov. Detta är även viktigt i framtidens nära vård.
En nationell utredning pågår om huvudmannaskapet vid samsjuklighet. Projektet i Uppsala finansieras med riktade statsbidrag för psykisk hälsa, med fokus på satsningar för att förbättra och förstärka vården för personer med samsjuklighet.
För mer information/intervju, kontakta:
Åsa Magnusson, sektionschef beroende- och neuropsykiatri, Akademiska sjukhuset, tel: 072-451 56 47, e-post: asa.magnusson@akademiska.se
Karin Lindersson, projektledare beroende och neuropsykiatri, Akademiska sjukhuset, tel 018-6112132, e-post karin.lindersson@akademiska.se
FAKTA: Projekt för förbättrad samverkan vid samsjuklighet i Uppsala län
- Syftar till att kartlägga och identifiera vilka problem, behov och kunskap som huvudmännen i Uppsala län ser kring samverkan och gemensamma processer för personer med samsjuklighet.
- Behovsanalysen görs i två steg med uttag av registerdata, enkäter och dialogmöten med både kommunerna och hälso- och sjukvården.
- Inom ett pilotprojekt ska en gemensam process tillämpas och utvärderas som en möjlig modell för överenskommelser kring samverkan för personer med samsjuklighet.
- Målet är att personer med samsjuklighet ska erbjudas en god vård med insatser från de huvudmän som har ansvar för de insatser som behövs.
Bilder
Beroendepsykiatrin på Akademiska sjukhuset leder ett projekt som syftar till bättre vård och synkade insatser vid samsjuklighet. Fotograf: Staffan Claesson
