Akademiska först i Sverige med bakteriedödande virus mot svåra protesinfektioner
Efter höft- och knäledsoperationer är infektioner kring protesen den vanligaste tidiga komplikationen. Infektionen är ofta svårbehandlad eftersom bakterier klänger sig fast på protesens metallytor och bildar en så kallad biofilm. Infekterade proteser behöver ofta tas ut och ersättas med nya implantat vilket är en smärtsam och långdragen process för patienten. Som första sjukhus i Sverige har Akademiska börjat behandla svåra protesinfektioner med bakteriofager som skräddarsys utifrån vilka bakterier patienten drabbats av.
Publicerad 2022-06-29 • Pressmeddelande
- Det känns oerhört bra att kunna prova en ny behandling mot tuffa protesinfektioner. Den första patienten tålde behandlingen väl. Inga biverkningar uppstod, och hittills verkar infektionen vara under god kontroll. Det är dock för tidigt att utvärdera om infektionen är helt botad eftersom återfall kan uppstå efter flera år. Vi hoppas kunna erbjuda denna behandling till fler patienter som drabbats av protesinfektioner som orsakats av en viss typ av stafylokocker, säger Nils Hailer, överläkare och professor i ortopedi vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.
Bakteriofager är virus som utvecklats tillsammans med bakterier under miljontals år, och som lever på att ”äta upp” specifika bakterier. Behandlingen, som godkänts av Läkemedelverket för denna specifika patient, innebär att bakteriofager, eller fager som det också kallas,skräddarsys mot den typ av bakterier som patienten drabbats av. Fagerna sprutas in i patientens led vid tre tillfällen.
Enligt Nils Hailer ligger risken att drabbas av protesinfektion på mellan en och två procent, men eftersom det årligen sätts in mer än 30 000 ledproteser bara i Sverige insjuknar hundratals patienter som fått en ny höft- eller knäled. I Region Uppsala utförs årligen ett tusental höft- och knäledsoperationer på Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping samt Aleris/Elisabethsjukhuset.
- Behandlingen av protesinfektioner är ofta svår eftersom bakterier klänger sig fast på protesens metallytor och bildar ett svårgenomtränglig proteinslem, så kallad biofilm. I denna biofilm är bakterierna svåråtkomliga för antibiotika, och därför behöver infekterade proteser ofta tas ut och ersättas med nya implantat. Detta är en smärtsam, långdragen och för patienten mycket belastande procedur, förklarar Nils Hailer.
Han framhåller vidare att en fördel med den nya virusbehandlingen är att bakteriofager är specifika för vissa typer av bakterier och bara angriper just dessa stammar, utan att förstöra tarmflora eller andra för kroppen viktiga bakterier. Dessutom försvinner fagerna så snart deras mål, den specifika bakteriestam de riktades mot, har avdödats.
Behandlingen på Akademiska sjukhuset utfördes i samarbete med professor Tristan Ferry från Lyon som byggt upp ett behandlingscentrum för muskuloskeletala infektioner (PHAGEinLYON). Bakteriofagerna tillhandahölls av det franska företaget Pherecydes Pharma. Även Akademiska sjukhuset har byggt upp ett kompetenscentrum för protesinfektioner inom verksamhetsområde ortopedi och handkirurgi där ortopeder, infektionsläkare, mikrobiologer och apotekare har ett nära och mycket välfungerande samarbete.
För mer information/intervju, kontakta:
Nils Hailer, överläkare och professor i ortopedi vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet;
018-611 44 67 eller 070 72 48 701
nils.hailer@surgsci.uu.se
Bilder
Efter höft- och knäledsoperationer är infektioner kring protesen den vanligaste tidiga komplikationen. om första sjukhus i Sverige har Akademiska börjat behandla svåra protesinfektioner med bakteriofager som skräddarsys utifrån vilka bakterier patienten drabbats av.
Nils Hailer, överläkare och professor i ortopedi vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet (Foto: privat)