Akademiska först i landet med DBT mot anorexi

Akademiska sjukhuset är först i Sverige med att erbjuda patienter med anorexi dialektisk beteendeterapi (DBT) som alternativ behandling. I oktober startade ett pilotprojekt och under våren utökas satsningen. – Vi är det andra centret i Europa som infört en ny form av DBT för patienter med anorexi. Metoden har under fem år använts i Exeter (England) med mycket lovande resultat. Just nu har vi sex personer som genomgår behandlingen inom öppenvården eller i samverkan med vårdavdelning 123. Behandlingen utformas efter patientens individuella behov, säger Martina Wolf, avdelningschef för ätstörningsenheten. DBT utvecklades på 1980- och 90-talet som behandling för självmordsbenägna kvinnor och används idag främst i behandlingen av emotionell instabilitet (borderline personlighetsstörning). Det finns även flera andra områden, där standardformen av DBT har introducerats, exempelvis i behandlingen av adhd, depression och beroendeproblem. Personer med ätstörningar har svårt att hantera sina känslor och ofta förvärrar stark ångest patientens tillstånd. Ett stort kontrollbehov, inte minst av allt som har att göra med vikt och ätande, tar över och styr livet, särskilt vid anorexi. Den nya formen av DBT, som införs på Akademiska sjukhuset, har utvecklats av professor Tom Lynch i Exeter (England) och syftar liksom standard DBT:n till att hjälpa patienten att reglera känslor. Men behandlingen har ett nytt fokus – att hjälpa människor minska ett överdrivet starkt kontrollbehov, bli mer flexibla och förbättra förmågan att tillåta känslor. Patienter med emotionell instabilitet behöver oftast lära sig att styra och hantera starka känslor, medan patienter med anorexi behöver träna sig på att visa känslor och släppa på kontrollen. Som alltid i DBT arbetar man med att lära sig nya färdigheter för att kunna förändra det som leder till problem, samtidigt som man lär sig att acceptera saker som inte går att förändra. Den nya formen av DBT har redan visat sig effektiv i behandling av kroniskt deprimerade patienter med överdrivet kontrollbehov. – Många problem är likartade för patientgrupperna. Precis som vid ätstörningar har kroniskt deprimerade ofta bristfällig förmåga att visa känslor, vara flexibla och våga släppa på regler och rutiner. Många har problem med nedstämdhet, isolerar sig och har svårt med relationer, säger Martina Wolf. Mer information: Martina Wolf, avdelningschef ätstörningsenheten, 070-611 70 11 Ingrid Sahlin, verksamhetschef allmänpsykiatri, 070/4328415 eller 070/6884059 Elisabeth Tysk, presschef, 070-622 24 21 Fakta: Ätstörningsenheten vid Akademiska sjukhuset Allt fler patienter med ätstörningar behandlas på Akademiska sjukhuset: 2011 tog enheten emot cirka 120 nya patienter, i år har denna siffra stigit påtagligt. Vanligaste problemen är anorexi, bulimi och UNS (ätstörning utan närmare specifikation). I dagsjukvården tillbringar patienterna en större del av dagen på enheten och får bland annat måltidsstöd under 9-12 veckor. Därutöver har man gruppbehandling i öppenvård med åtta deltagare som träffas cirka 20 gånger, samt sedan i oktober 2012 även DBT för patienter med anorexi. Fakta: Dialektisk beteendeterapi (DBT) * Utvecklades på 1980- och 90-talet som behandling för självmordsbenägna kvinnor. *Används idag främst i behandlingen av emotionell instabilitet/borderline personlighetsstörning. Personer med denna diagnos känner sig ofta deprimerade, olyckliga och har ångest. Man kan även ha svårt att hantera relationer till andra. Ungefär en procent av befolkningen uppskattas lida av emotionellt instabil personlighetsstörning. Dubbelt så många kvinnor som män uppskattas vara drabbade. Ungefär var tionde av dem som fått diagnosen dör i förtid, oftast genom självmord. * Standardformen av DBT har även introducerats som behandlingsmetod inom flera andra områden, exempelvis i behandlingen av adhd, depression och beroendeproblem.

Publicerad 2012-12-13 • Pressmeddelande