I det här kapitlet redovisas några exempel på Akademiska sjukhusets kvalitetsresultat inom cancervård och precisionsmedicin under året. Dessa exempel visar på hur vi tack vare ett strukturerat arbetssätt med uppföljning av kvalitetsindikatorer har nått framgångsrika resultat som innefattar stora patientgrupper.

Standardiserade vårdförlopp (SVF) inom cancervården: kvalitetsmått och nationella mål

SVF cancer är en nationell arbetsmetod som syftar till att säkerställa en snabb, välorganiserad och jämlik cancervård, oavsett var i landet patienten söker vård. Nationella mål är uppsatta för inklusion i SVF och tid från välgrundad misstanke till behandling. Inklusionsmålet innebär att 70 procent av alla patienter med en cancerdiagnos ska ha genomgått utredning inom ramen för SVF. Ledtidsmålet innebär att 80 procent av alla patienter som påbörjar en cancerbehandling ska göra så inom den angivna ledtiden.

Patientens upplevelse av och tillfredsställelse med vården mäts genom PREM-enkäter, Patient Reported Experience Measures, som skickas ut sex till tio veckor efter avslutad utredning. Patienterna får svara på frågor inom ett antal områden, men kan även ge svar i fritext. Svaren sammanställs och skickas till respektive klinisk processledare som underlag för det kontinuerliga förbättringsarbetet inom processen.

Bild över andelen som utretts inom SVF (png)

Ledtider

Inom cancervården har korta ledtider stor betydelse för behandlingsutfall samt patienternas psykologiska välbefinnande i väntan på behandling. År 2025 startade 44 procent av patienterna i Region Uppsala behandling inom angiven ledtid. Motsvarande andel för riket som helhet är 47 procent.

Med ledtider avses olika tidsperspektiv. Hela kedjan, från patientens första kontakt med Akademiska sjukhuset fram till behandling, utgörs av olika steg som samtliga bidrar till den totala ledtiden. Till exempel tid från nybesök på kirurgmottagningen, till patologi- och röntgensvar, diskussion och beslut om behandling på en multidisciplinär konferens och väntan på operation, läkemedels- eller strålbehandling.

Varje dag som går att effektivisera i respektive led är värdefull för att möjliggöra ett bra behandlingsresultat och för att patienterna ska slippa onödig väntan.

Trots att ett stort och kontinuerligt arbete utförs så är ledtidsmål för flera tumördiagnoser svåra att nå. Utmaningen har varit att varje verksamhetsområde har arbetat var för sig med sina delar, och att det saknats en samlad bild av resultaten för respektive tumördiagnos. Sedan UCCC bildades har den samordning som saknats kunnat stärkas, bland annat genom att tillsätta kliniska processledare.  Processledarna har i uppdrag att utveckla och förbättra vårdprocesserna genom att ta ett helhetsansvar för vårdkedjan och driva arbetet utifrån patientens perspektiv.

I syfte att kvalitetssäkra SVF-data har UCCC tagit fram riktade rapporter som ger bättre överblick över de olika cancerflödena och gör det lättare att få in data i rätt tid.

Flertalet cancerprocesser har två kliniska processledare, en från en kirurgisk specialitet och en från onkologin. Detta för att i högre grad verka för en helhetssyn och smidiga överlämningar mellan sjukhusets verksamhetsområden.

UCCC har fastställt ett årshjul för uppföljning av de kliniska cancerprocesserna via metoden Ledningens genomgång. Det innebär att samtliga processledare årligen får redovisa olika kvalitetsindikatorer såsom överlevnadsdata, ledtider, utmaningar och styrkor för UCCC:s arbetsutskott. Genom att på detta strukturerade sätt samla in och redovisa data kan UCCC:s styrelse därefter fatta välgrundade beslut om var extra resurser behöver sättas in och om det krävs några omprioriteringar.

Bild över andelen inom ledtid, samtliga behandlingar (png)

Bild över andelen inom ledtid, kirurgi (png)

Kvalitetsresultat

Bröstcancer

Överlevnaden i bröstcancer är mycket god i Uppsala. En rapport från UCCC i februari 2026 visar att överlevnaden överstiger riksgenomsnittet för samtliga tumörstadier. I den nyligen framtagna nationella mätningen (VizCan) av relativ femårsöverlevnad placerar sig Region Uppsala på första plats bland Sveriges regioner (86,8 procent, jämfört med 84,4 procent i riket.

Under 2025 har vi sett en fortsatt utveckling med ett ökat antal patienter och omfattande klinisk forskning. Ett projekt med AI-baserad 3D mammografi har inletts i samarbete med Evidia mammografi och forskare i Lund vilket, vilket har lett till en tydlig ökning i upptäckten av mindre brösttumörer. Samtidigt har en brist på patologiresurser under våren och mot slutet av året medfört längre ledtider jämfört med 2024. 

Koloncancer

Trots längre ledtider inom kolorektalkirurgin har vi Sveriges högsta relativa femårsöverlevnad vid koloncancer (63,5 procent), jämfört med rikets genomsnitt på 60,5 procent. Uppgifterna kommer från VizCan och baseras på data från dödsorsaksregistret, cancerregistret och socioekonomiska uppgifter.

Forskningsresultat

Inom UCCC bedrivs omfattande forskning som spänner från grundläggande studier till klinisk tillämpning, med målet att förbättra diagnostik, behandling och uppföljning. Nedan lyfter vi två uppmärksammade exempel som visar hur forskningen bidrar till konkreta förbättringar i vården och stärker patientnyttan.

Onkologi

Testikelcancer drabbar ofta unga män och har vanligtvis en god prognos. För en mindre grupp patienter med mycket spridd sjukdom krävs betydligt mer intensiv cellgiftsbehandling. Eftersom mycket höga doser cellgifter också slår mot kroppens blodbildning kan man då samtidigt göra en så kallad autolog stamcellstransplantation. I en nordisk studie har man visat att en biomarkör kan användas för att välja ut vilka patienter som har störst nytta av en intensiv behandling och när den bör ges. I den nya studien visar man nu goda resultat med tidig högdosbehandling med autolog stamcellstransplantation enligt en unik strategi från svensk-norska testikelcancergruppen SWENOTECA. Studien publicerades i British Journal of Cancer.

Kirurgi

Kinetic-studien är en randomiserad studie som har planerats, initierats och genomförts i Skandinavien inom matstrupskirurgi. Tolv centra i fyra länder har bidragit och blivit grunden för ett mycket produktivt forskningssamarbete där ytterligare studier nu initieras, varav några leds av UCCC. I studien undersökte man behovet av att via en tunn plastslang (sond) tömma magsäcken på innehåll efter operation av matstrupen, något som många patienter upplever som obehagligt och vars användning har ifrågasatts. Resultaten motbevisade hypotesen, eftersom de patienter som inte behandlades med en sond fick fler allvarliga komplikationer i form av anastomosläckage. Detta har påverkat den postoperativa vården för denna patientgrupp i Skandinavien och utanför.