Våra kvalitetsresultat

Tid är hjärna - Strokesjukvård vid Akademiska sjukhuset

För andra året i rad har Akademiska sjukhuset tilldelats utmärkelsen Årets strokeenhet av det nationella kvalitetsregistret Riksstroke. På bilden syns från vänster: Mia von Euler, registerhållare Riksstroke, Hannele Hjelm, koordinator Riksstroke, Erika Keller, kvalitetsansvarig sjuksköterska Strokeavd 85 B1, Akademiska sjukhuset och Signild Åsberg, medicinskt ledningsansvarig läkare strokeavd 85 B1, Akademiska sjukhuset.  

Stroke, omfattande ischemisk stroke och intracerebral blödning är en av de vanligaste folksjukdomarna i Sverige. I Uppsala drabbas årligen omkring 550 personer av stroke och ytterligare 200 av TIA. Det är angeläget att personer som drabbas av såväl stroke som TIA snabbt söker och får vård, diagnosticeras korrekt och ges rätt behandling. Via Riksstroke, det nationella kvalitetsregistret för strokesjukvård, kan Sveriges strokeenheter följa sina egna data rörande insjuknande, sjukhusvistelse och utfall.

En stor del av Akademiska sjukhusets strokevård sker på en dedikerad strokeavdelning inom verksamhetsområde neuro, men ett flertal verksamhetsområden är inkluderade i strokekedjan. Den sträcker sig från ambulanssjukvård till rehabilitering i sluten- och öppenvård. Aktörer i den tidiga delen av strokekedjan, från ambulans till akutbehandling på sjukhus, samlas i Rädda hjärnan-gruppen och för vård i den senare delen, från strokeavdelning till rehabilitering, i Strokerådet. Tillsammans utgör de båda grupperna Lokal arbetsgrupp Stroke, ett gränsöverskridande samarbete som är en förutsättning för initiering och implementering av de förändrings- och förbättringsarbete som behövs för att ge vård enligt Personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp, som är framtaget av Sveriges regioner i samverkan.

För att snabbt få tillgång till åtgärder som syftar till att lösa upp eller ta bort blodproppar infördes för några år sedan en ny rutin: ambulanspersonal tar direktkontakt med neurologjour för beslut om man ska initiera ett så kallat Rädda hjärnan-larm. I de fall larmet dras informeras samtliga aktörer vid akuten, röntgen, anestesin och strokeavdelning om när patienten med misstänkt stroke som kandidat för akutbehandling är beräknad att anlända till Akademiska. Patienten förs då direkt till röntgenavdelningen och om avbildningen av hjärnan är gynnsam initieras behandling omgående. Den nationella målnivån är att åtminstone 50 % ska få behandling inom 30 minuter från ankomst till sjukhus. För Akademiska uppnåddes detta för 71 % av patienterna under 2024.

Sväljsvårigheter är mycket vanliga i samband med akut stroke. För att undvika komplikationer som felsväljning och lunginflammation menar Socialstyrelsen att samtliga patienter med stroke bör screenas avseende sväljförmåga. Efter ett aktivt och intensivt arbete har Akademiska under flera år klarat att uppfylla det målet - 100 % screenas vid ankomst till avdelning.

I oktober 2024 utnämndes Akademiska sjukhuset, för andra året i rad, till Årets strokeenhet i Sverige. Priset delades ut av Riksstroke och baseras på indikatorer och målnivåer från Socialstyrelsens nationella riktlinjer för strokevård.

"Framgången hade inte varit möjlig utan allas gemensamma insatser"

– Signild Åsberg, medicinskt ledningsansvarig läkare vid strokeavdelning 85 B1 och ordförande för regionens strokeråd.

Diabetesvården vid Akademiska sjukhuset bäst i Sverige 

Diabetesansvariga läkaren Jarl Hellman ser det datadrivna arbetssättet som något självklart och naturligt: ”Man tvingas att ta till sig nya idéer och metoder på ett effektivare och snabbare sätt. Det ger en mycket bättre vård helt enkelt och dessutom är det roligt.”

För tredje året i rad rankades 2024 diabetesvården i Region Uppsala som bäst i Sverige. Det framgår i Diabetesbarometern, en rapport som utgår från en patientenkät och behandlingsresultat från Nationella diabetesregistret.

“Det är verkligen roligt, inte minst för våra patienter med typ 1 och typ 2-diabetes, att vi sticker ut igen på detta positiva sätt med en tydlig förstaplats, och detta för tredje året i rad.” 
– Jarl Hellman, diabetesansvarig överläkare på Akademiska sjukhuset samt ordförande i det lokala Diabetesrådet i Region Uppsala. 

Det positiva resultatet beror enligt Jarl Hellman på ett gott lagarbete mellan en mängd olika professioner inom primärvården och sjukhusvården på Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping, men även samarbetet med Uppsala universitet samt att det funnits ett strukturerat kvalitetsarbete över tid. Det lokala diabetesrådet inklusive dess samordnare spelar en viktig roll, precis som Akademiska sjukhusets Centre of Excellence för typ 1-diabetes. Basen för det ständiga förbättringsarbetet finns i Nationella diabetesregistret.

Sedan en lång tid tillbaka drivs ett systematiskt datadrivet kvalitetsarbete vad gäller diabetes- vården vid Akademiska sjukhuset. Primärt startade det i det så kallade IQ-4 projektet som leddes av det Nationella diabetesregistret. Det gav ett ännu större fokus på att arbeta efter gemensamma mål och att dessutom även inkludera patientrepresentanter i denna viktiga process. För de mest komplicerade patienterna med typ 1-diabetes finns en ytterst välfungerande och avancerad verksamhet vid vårt Centre of Excellence för typ 1-diabetes, där patienter från flera olika delar av landet remitteras för en bedömning. Där behandlas personer med de allra svåraste formerna av typ 1-diabetes där traditionell behandling med kort- och långtidsverkande insulin eller insulinpump inte fungerar tillfredsställande. Istället ser vi över möjligheterna till optimering av insulinregim och diabetesteknik. Dessutom finns även möjligheten att i enskilda utvalda fall genomföra ö-transplantation eller pankreastransplantation. Forskningsaktiviteten inom både typ 1- och typ 2-diabetes vid sjukhuset är mycket hög med flera tongivande studier.

Årets raket – största förbättringen i kvalitet vid infarktsjukvård i Sverige

De viktigaste faktorerna för god prognos vid en hjärtinfarkt är tidigt insatt akut behandling och behandling av riskfaktorer och osunda levnadsvanor över tid. Trots intensiva insatser får cirka 20 % av alla patienter en ny allvarlig hjärtkärlhändelse under det första året. För att minska återinsjuknandet och säkerställa en jämlik vård i Sverige bedöms hjärtinfarktvårdens kvalitet via SWEDEHEART-registret. I registret registreras vetenskapligt belagda åtgärder som förbättrar prognos och livskvalitet.

Årligen presenteras kvaliteten på hjärtinfarktvården i Sverige baserat på SWEDEHEART-data. År 2024 fick Uppsala, i konkurrens med 73 andra sjukhus, pris för ”Årets raket”, det sjukhus som under 2023 hade förbättrat sin kvalitet mest och vi rankades dessutom som topp fem i Sverige med bäst hjärtinfarktvård.

Med hjälp av regelbunden analys av SWEDEHEART-data observerades att patienter som var välbehandlade i blodtryck och kolesterol strax efter hjärtinfarkten inte längre var i mål vid ettårskontrollen. För att i högre grad nå målen för blodtryck och kolesterol (LDL-kolesterol) infördes en så kallad mellankontroll. Nio månader efter hjärtinfarkten får patienterna ett brev där de informeras om att ta blodtryck vid vårdcentralen eller med hemmätare samt lämna blodprov för analys av LDL-kolesterol. Hos patienter som inte ligger i mål förskrivs ett recept på ytterligare ett kolesterol- eller blodtryckssänkande läkemedel och patienten meddelas detta via 1177 eller post. Majoriteten av dessa ligger vid ettårskontrollen i mål.

Interventionen medför låg kostnad för mätning av både blodtryck och LDL-kolesterol. Intensifiering av läkemedel tar någon minut per patient av preventionsspecialist och läkemedlen som förskrivs kostar cirka 1 krona per dag. Resultatet av interventionen var att kvaliteten för Uppsala flyttades från mitten av sjukhusen i Sverige till topp fem, och ökade med tre kvalitetspoäng till 9,5 av 11 möjliga.

"De nya mellankontrollerna har snabbt bidragit till förbättrade kolesterol- och blodtrycksresultat. Detta är ett typexempel på hur små förbättringar kan ha stor effekt på patienthälsan och, i ett längre perspektiv, kan hjälpa till att sänka kostnaderna för sjukvården." 

–Kai Eggers, medicinskt ansvarig för sekundärprevention efter hjärtinfarkt.

Förbättrade ledtider för cancerpatienter

Arbetet med att korta ledtider inom cancervården är en viktig del av att nå de nationella målen för standardiserade vårdförlopp (SVF). Dessa mål inkluderar att 70 % av nya cancerfall inom aktuella diagnoser ska utredas via SVF och att 80 % av dessa patienter ska genomgå sina vårdförlopp inom de ledtider som anges i respektive förlopp.

I Region Uppsala uppfylls ledtidsmålet för närvarande för 53 % av patienterna. Detta är något bättre än riksgenomsnittet och en förbättring jämfört med föregående år, där siffran låg på 48 %. Positivt är att ledtiderna för flera stora patientgrupper har förbättrats avsevärt. Till exempel har andelen bröstcancerpatienter som får vård inom angiven ledtid ökat från
35 % till 65 %, bukspottkörtelcancer från 27 % till 38 %, hudmelanom från 85 % till 91 %, och njurcancer från 33 % till 64 %. Dock är det fortfarande mycket angeläget att ta sig mot det nationella målet på 80 %.

De största orsakerna till långa ledtider är resursbrist inom olika områden. Utvecklingen inom precisionsmedicin och avancerad diagnostik ställer ytterligare höga krav, särskilt inom patologi och radiologi, där snäva ledtider ofta upplevs som en utmaning.

Trots detta hinder har flera åtgärder genomförts för att förbättra ledtiderna. Inom urologi har man exempelvis ökat antalet mottagningsbesök under sommaren med 50 % och fått tillgång till fler operationssalar. Koordinatorer följer upp SVF-förloppen för att minska ledtiderna, och antalet kontaktsjuksköterskor har utökats. Man har också lyckats minska väntetiderna för patienter med prostatacancer genom att effektivisera den gemensamma mottagningen för urologi och onkologi. En mycket grundlig och systematisk journalgranskning genomförs också inom blod- och tumörsjukdomar samt kirurgi för att basera åtgärder på rätt data. Utöver detta har sjuksköterskor utbildats för att utföra cystoskopi och erbjuda stöd inom sexologi för att hantera biverkningar efter cancerbehandling. Under året har kliniska processledare inom cancervården tillsatts som leder förbättrings- och kvalitetsarbetet.