Några exempel på kvalitetsarbete vid Akademiska sjukhuset

Nationell högspecialiserad vård för svårbehandlad ätstörning

Sedan den 1 december 2023 bedriver Akademiska sjukhuset nationell högspecialiserad vård för patienter med svårbehandlad ätstörning. Tillståndet som tilldelats av Socialstyrelsen inkluderar även barn, varvid vården bedrivs på två avdelningar inom psykiatrin. Aktuell vård utgör en ny vårdnivå där vården drivs av multidisciplinära team med kompetens att ge intensiv och skräddarsydd vård till patienten. Vården är starkt kopplad till klinisk forskning vilket stärker och utvecklar vården på både kort och lång sikt. Den största utmaningen under det första året har varit att färre patienter än beräknat har aktualiserats till denna vård. Ett fenomen som delas nationellt. Under kommande år fortsätter arbetet med att synliggöra aktuell vårdform så att kapacitet nyttjas till fullo och kommer patienterna till gagn.

Processorienterad psykiatri

Inom specialistpsykiatrin har under året 18 så kallade vägledande vårdprocesser tagits fram, med tillhörande utfallsmått och processmått. De vägledande vårdprocesserna utgår från nationella riktlinjer, nationella vårdförlopp och andra kunskapsunderlag. Nu påbörjas ett arbete med att identifiera gapet mellan de vägledande vårdprocesserna och dagens arbetssätt, för att identifiera och prioritera utvecklingsbehov, för en ännu mer kunskapsbaserad och jämlik vård.

Barngastrocentrum - rätt vårdnivå och ökad kvalitet

Ett barn som råkar ut för en tarmkatastrof under nyföddhetsperioden kan räddas till livet av modern barnkirurgi och neonatologi, och numera även få sitt näringsbehov tillgodosett på ett säkert sätt så att det utvecklas och tillväxer normalt – och detta samtidigt som barnets mag-tarmkanal rehabiliteras. Långtidsprognosen för barnets tarmsvikt är alltså mycket god under förutsättning att sjukvården levererar på topp.

Tarmrehabilitering för barn är en komplex och dynamisk vårdprocess som kräver erfarenhetsbaserad medicinsk expertis i multidisciplinärt lagarbete, och utgör sedan 2023 nationell högspecialiserad vård (NHV) där barngastrocentrum (BGCU) vid Akademiska barnsjukhuset har ett av fyra tillstånd.

Förbättringsarbetet för tarmrehabilitering för barn inleddes för över ett decennium sedan. Utgångsläget var då en delvis fragmentiserad tarmsviktsvård med otydlig rollfördelning både mellan olika vårdgivare och internt på sjukhuset. Handläggningen var inte enhetlig och kunde vara personberoende. Vårdnadshavare tvingades ofta ta på sig vårdkoordinatorrollen och i jakt på en trygg vårdrelation för sitt barn.
 
En tidig intern organisationsförändring av central betydelse var det integrerade samarbetet mellan barngastrokirurgi och barngastroenterologi som döptes till Barngastrocentrum Uppsala (BGCU). En gemensam mottagning infördes, dels på plats i Uppsala, dels som videomöten med patient, vårdnadshavare och hemsjukhusets team per videolänk. Veckovisa multidisciplinära ronder startades för tarmdysmotilitet respektive tarmsvikt, den senare även inkluderande neonatologerna. Från konceptet Värdebaserad vård hämtades begreppet Shared care som infördes konsekvent. Därmed tydliggjordes rollfördelningen där hemmakliniken alltid bär medicinskt patientansvar medan BGCU utgör expertteam, med för båda klinikerna ett bilateralt långsiktigt och fortlöpande vårdåtagande. Även vårdnadshavarna inkluderas som det tredje och nödvändiga benet i vår Shared care-form.

En publicerad långtidsuppföljning av utfall för barn med neonatal tarmsvikt vårdade i Uppsala har visat mycket goda resultat. Återkoppling från samarbetsklinikerna är genomgående positiv där den stärkta rollen organisatoriskt och kompetensmässigt betonas. För oss har organisationsutvecklingen inneburit bättre arbetsmiljö samt att våra insatser renodlats mot högspecialiserad vård och på så vis underhålls och utvecklas vår erfarenhetsbaserade ämnesexpertis kontinuerligt.

Utökat samarbete inom Sjukvårdsregion Mellansverige: Akademiska utgör nav i "virtuell barncancerklinik"

Tre medarbetare på Akademiska barnsjukhuset med central placering inom den nya "virtuella klinik" för barncancer­patienter som har skapats inom Sjukvårdsregion Mellansverige. Från vänster: Camilla Strömberg, regionkoordinator, Karin Johansson, avdelningschef för 95 A och Josefine Palle, överläkare och sektionschef. 

Akademiska barnsjukhuset har en central roll i en nystartad ”virtuell klinik” för barncancerpatienter i Sjukvårdsregion Mellansverige. Genom att samordna vården mellan regionens sjukhus skapas bättre kapacitet och framförhållning, vilket leder till bättre tillgänglighet för de mest specialiserade behandlingarna.

– Målet är att vi ska kunna behandla alla våra patienter inom vår egen sjukvårdsregion, säger Karin Johansson, avdelningschef för avdelningen för blod- och tumörsjukdomar 95 A.   

På Akademiska barnsjukhuset finns ett av sex barncancercentrum i Sverige. Av de barncancerpatienter som tas omhand på Akademiska kommer endast 15–20 % från Uppsala län och resterande från Sjukvårdsregion Mellansverige. Under senare år har personal- och vårdplatsbrist i kombination med att behandlingarna för barn med cancer har blivit mer avancerade ställt ökade krav på sjukhusen.  
 
Initiativet att man skulle börja jobba mer strukturerat vad gäller fördelningen av behandlingar till hemsjukhusen väcktes i vårdprocessgruppen för barnonkologi på Regionalt cancercentrum (RCC) Mellansverige.

– Vi har ett väldigt bra och nära samarbete med övriga sjukhus i Sjukvårdsregion Mellansverige. Alla är öppna för ett utökat samarbete där man tar nya roller, säger Karin Johansson.

Traditionellt har hemsjukhusen skickat patienter till Uppsala för bedömning och inledande behandling, varpå uppföljande behandlingar har getts framförallt i Uppsala, men också på hemsjukhusen i samråd med Akademiska. I den nya modellen ser man över vilka behandlingar som kan ges på hemsjukhusen och patienterna kan dessutom behandlas på andra sjukhus i regionen, även om Akademiska förblir ett koordinerande nav och kunskapscentrum.  

– Om du till exempel bor i Hudiksvall kan det i vissa fall bli så att du får behandling i Falun och om du bor i Västerås kan du i vissa fall få behandling i Örebro, som för dessa patienter inte ligger längre bort än Uppsala. Akademiska ökar på det viset sin kapacitet för att ta hand om de patienter som behöver den samlade kompetens som finns på ett barncancercentrum. Detta är kärnan i den virtuella kliniken, säger Karin Johansson.    

Under året har den virtuella kliniken börjat lägga fler avancerade behandlingar hos just Örebro och Falun, efter att dessa har fått utbildning i Akademiskas regi. På sikt kommer fler sjukhus att omfattas.

Den sammantagna vinsten är inte bara att färre patienter skickas utanför den egna sjukvårdsregionen och att det skapas en grund för att både familjerna och vården kan känna sig trygga med planeringen. Förändringen innebär även att kompetensen hos medarbetarna förstärks och bibehålls, liksom det sjukvårdsregionala samarbetet överlag kring barncancerpatienterna.

Cancerpatienter positiva till vård i köpcentret Gränbystaden

I januari öppnade Akademiska sjukhuset en mottagning i köpcentret Gränbystaden för behandling av blod- och tumörsjukdomar. En ny enkätundersökning visar att de flesta av patienterna skulle rekommendera andra att få sina behandlingar i Gränby istället för på Akademiska sjukhuset.
 
Mottagningen startades för att skapa fysisk plats för att ta emot ett ständigt växande antal cancerpatienter och för att kunna ge onkologisk och hematologisk dagvård mer på patienternas villkor.  

Många föredrar att få sin behandling på en annan plats än i en traditionell sjukhusmiljö och de flesta tar sig till behandlingen med bil. I Gränbystaden finns gott om parkeringsplatser, som dessutom är gratis att nyttja.   

Nu har 81 av mottagningens patienter svarat på en enkät, där de bland annat har fått frågan ”Hur stor är sannolikheten att du skulle rekommendera andra att få sina behandlingar i Gränby i stället för på Akademiska sjukhuset?”. På en skala 1–10, där 10 innebär ”instämmer helt”, har 83 % svarat med 8 eller högre. Över hälften har gett maxpoäng.   

Patienterna har även fått ta ställning till påståendet “Att få behandling i Gränby underlättar min vardag jämfört med att få behandling på sjukhuset”. Nästan 80 % har svarat med 8 eller högre och över hälften har gett maxpoäng.  

– Sammantaget är de viktigaste resultaten att patienterna är väldigt nöjda med tillgängligheten, att de uppskattar miljön i Gränbystaden och att de känner sig minst lika trygga där som på sjukhuset, säger Maria Andersson Ödman, biträdande verksamhetschef för blod- och tumörsjukdomar och projektledare för inrättandet av mottagningen i Gränby.  

En del av Gränbyprojektet har inneburit att några patienter har fått lära sig att själva ta behandlingar i form av subkutana injektioner hemma.  

–Dessa patienter har varit mycket nöjda över att ha kunnat spara mycket tid genom att slippa fara fram och tillbaka till Akademiska, säger Maria Andersson Ödman.

Fler patienter fick vård på Akademiska sjukhuset 2024

Under 2024 hanterade Akademiska sjukhuset över 846 500 vårdkontakter – en ökning med 4,4 procent jämfört med föregående år. Detta gjorde vi trots att vi succesivt fasade ut vår hyrpersonal till endast 2,1 % och hade cirka 30 vårdplatser färre. En förklaring till att vi lyckats hantera ett så stort antal kontakter är att vi har utvecklat våra arbetssätt; till exempel genom tillgänglighetssalar på operation där arbetssätt och flöden optimerats. Dessutom har medelvårdtiderna sjunkit på flera avdelningar inom slutenvården och tillgängligheten till nybesök inom öppenvård förbättrats. Nu behöver vi hålla i det här arbetet och tillsammans fortsätta utveckla det och sjukhuset under 2025.

Akademiska sjukhuset har flest tillstånd för Nationell högspecialiserad vård i relation till befolkningsmängd

Region Uppsala har vid utgången av år 2024 genom Akademiska sjukhuset tilldelats totalt 20 tillstånd för Nationell högspecialiserad vård, NHV. Uppsala är den region i Sverige som förvaltar störst antal NHV-tillstånd i relation till regionens befolkning och samtliga NHV-verksamheter bedrivs på ett och samma sjukhus - Akademiska sjukhuset. Detta återspeglar att Akademiska är det sjukhuset som vårdar högst andel utomregionala patienter och har högst relativ vårdkomplexitet av samtliga sjukhus i Sverige.

Sjukhusets förvaltning av NHV utgår från Socialstyrelsens åttastegsprocess som bland annat omfattar inlämning av remissvar, ansökan om tillstånd och uppföljning av tillstånd. Ett mer proaktivt, strategiskt arbete har utformats, exempelvis genom att på ett tidigt stadium ge stöd för att identifiera potentiella NHV-områden som är viktiga för Region Uppsala och Akademiska sjukhuset. NHV-förvaltningen deltar även i den ökade sjukvårdsregionala samordning som sker vi Mellansveriges NHV-grupp med representanter från sjukvårdsregionens samtliga regioner.

NHV-processen har på nationell nivå under Socialstyrelsens ledning gradvis utvecklat den långsiktiga förvaltningen av NHV-tillstånden. I takt med det har Region Uppsala arbetat vidare med att utveckla stödprocesserna för NHV-arbetet på Akademiska sjukhuset. Förvaltningen syftar till att hjälpa de verksamheter som erhållit tillstånd att vara väl förberedda när tillståndet träder i kraft samt att möta de generella och särskilda villor som medföljer NHV-tillstånden. Exempelvis har it-stöd utvecklats och implementerats för automatiserade kvalitetsdata- rapporter och regelbundna mätningar av
patientrelaterade utfallsmått. Arbetssättet bygger på nära samarbete mellan olika involverade professioner från stödfunktioner och från den kliniska verksamheten.  

För att på ett systematiskt sätt säkerställa villkorsuppfyllelsen för NHV och för För att på ett systematiskt sätt säkerställa villkorsuppfyllelsen för NHV och för att ge underlag för sjukhusintern styrning har ett NHV-utförarforum inrättats. Det är ledningens genomgång för NHV och utgör en samlad uppföljning av sjukhusets rapporterande NHV-uppdrag. Klinisk processledare tillsammans med huvudansvarig verksamhetschef och en universitetsrepresentant förbereder genomgången. NHV-förvaltningen underlättar förberedelser, genomförande och uppföljning av de planer som utförarforumet resulterar i. Målet är att identifiera brister och utvecklingsområden, samt att säkerställa att behov följs upp och åtgärdas på ett systematiskt sätt och på rätt nivå inom sjukhuset. Rapportmallen för utförarforum anpassas och utvecklas beroende på interna prioriteringar och omvärldsfaktorer.

Automatiserad överföring av data frigör tid

Helene Andreassen och Åsa Nordlund, sekreterare/koordinatorer på urologen, ser stora fördelar med den automatiserade överföringen av registerdata. Här ses dem tillsammans med syns biträdande överläkare Hampus Nugin, som har varit drivande i arbetet för att öka automatiseringen.

Det finns upp mot 200 olika kvalitetsregister som medarbetare i regionen och på Akademiska sjukhuset fyller i kontinuerligt. Det är ett tidskrävande administrativt arbete där man i vissa fall gör dubbel- och trippeldokumentation av samma information i olika system. Att förbättra, underlätta och automatisera datainmatningen i dessa register är en allt viktigare fråga då vi strävar efter att frigöra medarbetares tid för det patientnära arbetet. Dessutom ska information som lämnas från regionen vara kvalitetssäkrad för att användas för intern och extern uppföljning.

Arbetet med automatiserad överföring av data till kvalitetsregister har därför intensifierats. En styrgrupp har bildats på regional nivå för att diskutera, ta beslut och driva arbetet framåt samt utforska vägar för att mer effektivt kunna implementera automatiserade överföringar. Automatiserad överföring sker idag till 15 register. Det pågår arbete med att koppla till ytterligare fyra register och tre är planerade med start strax efter årsskiftet.

Datadrivet förbättringsarbete ledde till fler dokumenterade åtgärder

Daglig styrning på infektionsavdelning 30 F. Avdelningschefen Ellen Gessbo Tiusanen tar numera alltid upp aktuell status för inneliggande patienter vad gäller riskbedömningar för fall, nutrition och trycksår: "Vi kan se varje dag hur vi ligger till och vilka patienter som ännu inte är riskbedömda."

Infektionsavdelning 30 F har sedan 2023 aktivt arbetat med att förbättra arbetet med riskbedömningar och dokumentation avseende fall, undernäring och trycksår. Arbetet har dels skett genom utbildningsinsatser för att säkerställa att personalen vet hur riskbedömningarna går till och hur dessa dokumenteras, dels med föreläsningar inom ramen för temamånader med fokus på dessa vårdskadeområden.

Den kanske mest betydelsefulla åtgärden har varit att varje dag på daglig styrning presentera en bild med siffror på andel riskbedömningar hos pågående vårdkontakter. Siffrorna har blivit en direkt återkoppling på hur många riskbedömningar som redan är genomförda och samtidigt en påminnelse om att det finns patienter som saknar riskbedömningar. Arbetet med detta har fallit ut mycket väl och man kunde redan under 2023 snabbt se att andelen riskbedömningar för alla dessa tre förbättrades. De har under hela 2024 legat över det sjukhusövergripande målvärdet på 75 %.

Trots goda siffror avseende riskbedömningar var vi sämre på att dokumentera åtgärder för patienter med en konstaterad risk. Under hösten 2024 önskade vi därför gå vidare med arbetet att visualisera genomförda eller uteblivna omvårdnadsinsatser genom att lägga till andelen riskpatienter med dokumenterad vårdåtgärd till de siffror som visas på daglig styrning. Då det inte fanns någon sammanfattande och visuellt lättillgänglig SAS-rapport med siffror för pågående vårdtillfällen togs bilden initialt fram manuellt.

Efter en långsam positiv trend under första delen av hösten förbättrades siffrorna betydligt mot slutet av året. Den 30 december 2024 nådde vi målet att minst 75 % av patienterna med en risk i någon av kategorierna undernäring, trycksår och fall också hade en dokumenterad åtgärd. Det är ett mål som har kunnat nås genom att hela personalgruppen gemensamt arbetat med kedjan av att uppmärksamma behov, genomföra bedömningar och åtgärder och sedan dokumentera detta på rätt sätt. Inför 2025 tar vi med oss dessa goda siffror med mål att bibehålla dem och att fortsätta att på samma sätt utveckla vårt kvalitetsarbete även på andra områden.

Min vårdplan cancer

”Min vårdplan” (MVP) är ett digitalt stöd för patienter med cancer som underlättar delaktighet och ger möjlighet till kommunikation och tillgång till viktig information under hela vårdresan. Vårdplanen anpassas efter varje individs behov och bidrar till tydlighet och trygghet i kontakt med vården. Patienten kan även använda en meddelandefunktion för att kommunicera direkt med sin namngivna behandlare.

Sedan våren 2024 finns en särskild resurs för att stödja införandet, uppföljningen och utvecklingen av vårdplanen i Region Uppsala. Alla 22 vårdplaner som hittills publicerats nationellt har även införts i Region Uppsala. Antal startade vårdplaner i Region Uppsala är 2404 stycken. Det finns en tydlig plan för kommande vårdplaner och uppdateringar.

I höstas började även den palliativa mottagningen ta emot patienter med pågående vårdplaner, något som Region Uppsala var först i landet med – en mycket positiv utveckling.

Patient- och närståenderåd inom cancervården

Inom ramen för Uppsala Comprehensive Cancer Centre har det under året bildats ett Patient- och närståenderåd (PNR). Syftet med PNR att fånga och dra nytta av patienters och deras familjers erfarenheter och expertis för att vidareutveckla vården. Rådets uppdrag är att förmedla patienters och familjers idéer och önskemål om hur cancervård och forskning ska utvecklas och förbättras. Den kommer att fungera som ett rådgivande organ till centrets styrelse men kan även självständigt ta upp frågor med centret. Viktigt är att rådet fungerar som en kommunikationskanal till olika patientföreningar och samlar in deras synpunkter.

Samverkan inom palliativ vård

Samverkan gällande palliativ vård där Akademiska sjukhuset varit drivande har berört verksamheter som bedriver allmän palliativ vård och specialiserad palliativ vård i samverkan med länets kommuner. Gemensamt arbetssätt mellan vårdförvaltningarnas specialiserade enheter har startats upp för att möta behovet av en jämlik vård länsövergripande. För att stärka samverkan har samverkansformerna varit riktade fortbildningsdagar, gemensamma utbildningar, gemensamma seminarium med patientens resa i fokus, genomgång av arbetssätt och uppdatering av dokumentationssätt.