Avvikelsehantering

En avvikelse är en icke förväntad händelse och som har lett till, eller kunnat leda till, att en patient skadas. Det är sjukhusets sätt att rapportera fel eller sådant som nästan blev fel.

Avvikelser kan handla om både medicinsk behandling och omvårdnad. De kan bero på misstag av personal, teknik som inte fungerar eller brister i hur vården är organiserad.

Den som upptäcker en avvikelse ska rapportera den i regionens system för avvikelsehantering. Då kan händelsen utredas och orsakerna åtgärdas, till exempel genom att ändra en rutin.

När åtgärderna är genomförda återkopplas de till verksamheten, så att liknande händelser kan undvikas i framtiden.

Ackreditering och certifiering

Ackreditering betyder att en verksamhet får tillåtelse att utföra en viss uppgift. Det används inom många områden. Till exempel granskar SWEDAC och andra ackrediteringsorgan att verksamheter, som laboratorier, har rätt kompetens och tydliga rutiner. Ackreditering kan också gälla olika vårdprocesser.

Om granskningen av dokument och rutiner visar att kraven är uppfyllda blir verksamheten ackrediterad. Det är ett bevis på att kvaliteten håller rätt nivå och att den kontrolleras regelbundet.

Certifiering innebär att något eller någon prövas och får ett certifikat eller intyg som visar att vissa krav är uppfyllda. Intyget kan till exempel vara en licens, ett diplom eller en yrkeslegitimation.

Certifieringen utförs av en organisation eller av en person som har rätt att göra denna bedömning. De kontrollerar att uppgifterna i ett dokument stämmer med verkligheten och intygar detta skriftligen.

Exempel

Här är några exempel på ackrediteringar och certifieringar vid Akademiska sjukhuset som bidrar till en säker vård:

• Legitimerad personal, till exempel läkare, sjuksköterskor och fysioterapeuter (Socialstyrelsen)
• Akademiska laboratoriet (EFI, JACIE, Swedac, IVO)
• Allogen blodstamcellstransplantation
• Funktionell familjeterapi
• Rehabiliteringsmedicin
• Reproduktionscentrum

Vårdskada

Att granska patientjournaler med en strukturerad metod är en viktig del i arbetet med att ge en säker vård. Med metoden markörbaserad journalgranskning kan vi upptäcka och mäta skador som uppstår i vården över tid.

I patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) definieras en vårdskada som:
”lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom, samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid kontakt med hälso- och sjukvården.”

Lex Maria

Om en patient har fått en allvarlig skada, eller om det funnits risk för en allvarlig skada som hade kunnat undvikas, ska vårdgivaren anmäla händelsen till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Detta kallas en lex Maria‑anmälan.

Chefsläkarna ansvarar för att anmälan görs och samordnar arbetet. Verksamhetschefen utformar själva anmälan och tar fram de bilagor som behövs. De flesta händelser som anmäls enligt lex Maria utreds genom en händelseanalys.

Enskilda personer kan inte själva göra en lex Maria‑anmälan, men de kan lämna tips eller skicka in klagomål direkt till IVO.

Lex-Maria ärenden inom Uppsala län (regionuppsala.se)

Minskad smittspridning

På Akademiska sjukhuset arbetar vi aktivt för att minska smittspridning och förhindra vårdrelaterade infektioner. Alla våra medarbetare får stöd från regionens vårdhygieniska expertteam, som består av specialutbildade hygienläkare och hygiensjuksköterskor.

Varje vårdenhet har också egna hygienombud och hygienansvariga läkare som arbetar med hygienfrågor varje dag. Genom att följa våra strikta hygienrutiner hjälper alla medarbetare till att minska risken för smitta och vårdrelaterade infektioner.

Du som patient, och dina anhöriga, kan också bidra genom att följa våra hygienregler.

Utbildning i patientsäkerhet

För att skapa en god och säker vård, med fokus på vad vi konkret kan göra för att minska skador i vården, har sjukhuset tagit fram två utbildningar i patientsäkerhet: en medarbetarutbildning (e‑utbildning) och en chefsutbildning.

Medarbetarutbildning

Medarbetarutbildningen handlar om medarbetarens roll i att skapa en trygg och säker vård. Syftet är att få alla att reflektera över patientsäkerhet och se den ur nya perspektiv.

Utbildningen är en e‑utbildning och innehåller filmer, reflektionsövningar och faktadelar. Den tar upp frågor om förhållningssätt, säkerhetskultur samt de lagar och föreskrifter som styr det dagliga arbetet.

Utbildningen kan användas både individuellt och i grupp.

Chefsutbildning

Ledarens engagemang är en av de viktigaste faktorerna för att lyckas med förbättringsarbete och förändringar i vården. Därför riktar sig chefsutbildningen i patientsäkerhet till alla som har en ledande roll i patientsäkerhetsarbetet.

Utbildningen sker i seminarieform. Cheferna får möjlighet att utbyta tankar och erfarenheter med kollegor och experter, diskutera olika händelser och fördjupa sina kunskaper i patientsäkerhet.

Deltagarna får möta föreläsare både från Akademiska sjukhuset och från andra lärosäten. Syftet med utbildningen är att ge cheferna djupare kunskap i patientsäkerhet och konkreta verktyg för att leda förbättringsarbete som gör vården säkrare.

Risk- och händelseanalys

En riskanalys är ett arbetssätt där man systematiskt identifierar och bedömer risker. Den görs i förebyggande syfte för att förbättra och utveckla verksamheten.

Det finns flera anledningar att göra en riskanalys. Den kan till exempel användas för att upptäcka risker som kan leda till att en patient skadas, eller för att ta fram konkreta åtgärder som minskar risken.

Riskanalys är särskilt värdefull när:

• ny teknik eller medicintekniska produkter ska införas
• en organisationsförändring planeras
• ett tillbud eller en negativ händelse inträffat på ett annat sjukhus eller enhet, som även skulle kunna hända hos oss
• det finns kända problem eller risker som behöver hanteras

När en händelse har inträffat som gjort att en patient fått en allvarlig skada, eller hade kunnat skadas allvarligt, bör en händelseanalys göras.

Analysen följer en särskild metod och syftet är att förstå hur och varför händelsen inträffade. Den ska också leda fram till förslag på åtgärder som kan förhindra att liknande händelser händer igen.

Suicidprevention

För att förebygga suicid behöver vi arbeta brett – inom vården, inom omsorgen och på våra arbetsplatser.

Region Uppsala har nu, som en av de första regionerna i landet, tagit fram en vägledning för suicidprevention. Syftet är att öka kunskapen om psykisk ohälsa och skapa förutsättningar för ett förebyggande arbete.

Målet är en arbetsmiljö som präglas av omtanke, öppenhet och tidig upptäckt av risker.

Suicidpreventiv handlingsplan för Akademiska sjukhuset (pdf)

Psykisk hälsa och suicidprevention (regionuppsala.se)