Historien i korthet – viktiga årtal

1300–1600-tal

1302: Helgeandshuset inrättas vid nuvarande Fyristorg – ett kyrkligt vårdhem för sjuka och fattiga. Av sex anställda var två präster.

1500-talet: Efter Gustav Vasas kyrkoreform blir Helgeandshuset Upsala Hospital under kronan.

1697: Lars Roberg utnämns till professor i anatomi och praktisk medicin. Han driver idén om klinisk undervisning vid sjukbädden – en grundtanke som lever kvar.

1700-tal – universitetskliniken tar form

1702: Helgeandshuset förstörs i en brand men byggs upp igen.

1708: Sveriges första universitetsklinik inrättas i Oxenstiernska huset vid Riddartorget: Nosocomium Academicum (6–8 vårdplatser).

1782: Helgeandshuset blir länslasarett och används parallellt med universitetskliniken.

1800-tal – flyttar, växer, moderniseras

1811: Länslasarettet flyttar till Ulleråker (kronobränneriets byggnader), 1837 utvidgas det till centralhospital för fem län.

1850: Lasarettet flyttar tillbaka till centrum, till platsen nedanför slottet där vi finns idag.

1858: Sveriges första psykiatriska universitetsklinik inrättas på Ulleråker (professor Nils-Gustav Kjellberg 1863).

1867: Nytt sjukhus med 150 vårdplatser står klart – då Nordeuropas modernaste. Byggnaden används än idag, men inte för vård.

1867: Sveriges första medicinskt utbildade sjuksköterska Emmy Rappe kommer till Uppsala efter studier i London och startar Sveriges första sekulära sjuksköterskeutbildning. Hon blir även översköterska på kirurgkliniken.

1900-tal – forskning, specialisering och regionsjukhus

1900: Asyl för psykiatrisk långtidsvård tillkommer på Ulleråker.

1911/1914: Nobelpris till Allvar Gullstrand (ögats ljusbrytning) och Robert Bárány (balanssinnet).

1926: Akademiska har 577 vårdplatser, sju kliniker och en isoleringsavdelning. Barn- och ungdomspsykiatrin flyttas hit tidigt under seklet.

1961: Akademiska blir regionsjukhus. Nya specialistkliniker etableras, bland annat neuro-, thorax- och plastikkirurgi, urologi (med dialys), neurologi, onkologi, reumatologi, dermatologi och avancerad barnhabilitering.

1960–70-tal: Stora vårdbyggnader tillkommer – sjukhuset får sin storsjukhusprofil.

1967: Landstinget blir huvudman för Ulleråkers sjukhus.

1983: Landstinget blir huvudman även för Akademiska.

1988: Ulleråkers sjukhus och länspsykiatrin blir en egen division inom Akademiska.

1991: Akademiska barnsjukhuset bildas – Nordens första integrerade barnsjukhus med barnmedicin, barnkirurgi och barnortopedi samlade.

1995: Första blodstamcellstransplantationen mot MS genomförs – ger patienter hopp om ett liv utan läkemedel.

1997: Samariterhemmets sjukhus integreras (geriatrik, kortvårdskirurgi, röntgen).

2000-tal – medicinska genombrott och smartare arbetssätt

2000: Rudbecklaboratoriet invigs (gemensam satsning med Uppsala universitet). Sjukhuset certifieras som hälsofrämjande sjukhus.

2001: Uppsala Clinical Research Center bildas. Cochleaimplantat opereras in på fem patienter. Vi blir först i Norden med ö-cellstransplantation (insulinproducerande betaceller) mot svår typ 1-diabetes. Cellöar för alla nordiska länder framställs fortsatt på Rudbecklaboratoriet.

2002: Kliniskt träningscentrum startar. Även Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri. Sjukhusets styrelse avvecklas (uppgifterna tas över av landstinget).

2003: Varumärkesarbete för att stärka Akademiskas konkurrenskraft. Vi blir först i Norden med HIPEC – varm cytostatikabehandling i bukhålan mot bukhinnecancer.

2004: Intensivvårdshelikopter invigs (unik i Norden). Neonatal intensivvård byggs ut.

2005: Interventionslaboratorium med avancerad röntgen öppnar på centraloperation – kirurgi och röntgen samordnas. Elektroniska journaler införs. Ny ambulansstation. Fast organisation för att stoppa antibiotikaresistens.

2006: Obesitascentrum invigs. Screening av 65-åriga män för bråck på stora kroppspulsådern införs. 2 000:e njurtransplantationen (första 1969). Metadonprogrammet fyller 40 år.

2007: TV-serien ”Sjukhuset” spelas in. Sverige får sin första professor i katastrofpsykiatri (Tom Lundin, Uppsala).

2008: Akademiska fyller 300 år. Tre Center of Excellence bildas (inflammation, endokrina tumörer, neurotrauma).

2012: ECMO för vuxna med svår andningssvikt etableras (livräddande när vanlig intensivvård inte räcker).

2015: Sveriges första sladdfria pacemaker introduceras – snabbare återhämtning, lägre infektionsrisk, inga sladdkomplikationer.

Vår resa framåt – Framtidens Akademiska

Vi utvecklar vården i takt med samhället och forskningen. Inom Framtidens Akademiska bygger vi ut sjukhuset med cirka 50 %. Målet är tydligt: mer utrymme, lugnare miljöer och modern teknik som stödjer säkra flöden och personcentrerad vård.
Det skapar fler möjligheter – för patienter, närstående och medarbetare – och gör oss redo för framtidens behov.

Litteratur

Akademiska sjukhuset 1926-1958.
Administration, ekonomi, byggnadsfrågor, befattningar med mera.
Fredrik Berg. Uppsala 1959.

Akademiska sjukhuset 1867-1967.
En bildkrönika av Åke Danielsson.
Uppsala 1967.

Akademiska sjukhuset 1959-1979.
Erik Tynelius och Anders Grönwall.
Uppsala 1981.

Kvinnosjukvård under 100 år.
En jubileumsbok från kvinnosjukvården, Akademiska sjukhuset.
Bo Lindberg, Uppsala 1994. ISBN 91-630-2694-5.

Akademiska sjukhuset 1708-2008
Jubileumsbok med anledning av sjukhusets 300-årsjubileum.
Redaktör: Leif Åberg. ISBN 978-91-88928-98-6.

Medicinhistoriska museet

Är du intresserad av medicinsk historia? Besök Medicinhistoriska museet. Museet speglar utvecklingen av läkekonsten från äldsta tid till nutid. Akademiska sjukhusets mer än trehundraåriga historia berättas. Sedan 2003 finns Elisabet Dillners samling deponerad på museet och från januari 2013 är det tidigare Psykiatrihistoriska museet som upptar husets hela övervåning införlivat i Medicinhistoriska museet.

Öppettider och mer information hittar du på museets webbsida (uu.se)