Hur tar man gen- och cellterapier hela vägen från forskning till patient? Magnus Essand berättar om CAR‑T‑behandlingar, kliniska prövningar och vad som krävs för att rädda liv med helt nya terapier. 

Vad betyder ”från prekliniskt labb till patientnytta” för dig i din roll?  

Jag har jobbat med preklinisk forskning i många år och haft min egen forskargrupp vid Uppsala universitet sedan år 2000. 

Jag jobbar även med att ta in behandlingar som vi utvecklar på labbet in i kliniska prövningar (transnationell forskning) samt att jag har varit ansvarig (sponsor) för ett antal tidiga kliniska prövningar inom gen och cellterapier, Advance Therapy Medicinal Products (ATMP). 

En av ATMP produkterna kallas för CAR-T celler. Just nu är jag sponsor för en pågående studie för behandling av lymfompatienter med CAR-T celler. Tack vare denna och tidigare forskning har vi hjälpt patienter att bli cancerfria. Utan behandlingen hade de inte varit det. 

Vilken del av forskningskedjan tror du är mest okänd – men allra viktigast? 

De regulatoriska kraven att få genomföra kliniska prövningar inom gen och cellterapi (dvs ATMP). Det är en oerhört komplex och okänd process för de allra flesta. Viktigt att vi följer regelverk även om de är krångliga. 
 

Vad gör dig mest stolt i ditt arbete? 

Att vi faktiskt förmår utveckla nya avancerade behandlingar och ta in dem hela vägen i kliniken för att hjälpa patienter med cancer. 
 

Vad vill du att fler i Uppsala ska veta om klinisk forskning? 

Att det är en oerhörd skillnad på att genomföra klinisk forskning med ett redan framtaget läkemedel kontra att göra det från grunden. I det senare fallet startar det med preklinisk forskning, dvs grundforskning med att utveckla ett prövningsläkemedel eller en behandling. Därefter initieras och genomförs en First-in-Human klinisk prövning, vilket betyder att prövningsläkemedlet eller behandlingen för första gången prövas på en människa. 
 

Vilket är framtidens största genombrott inom ditt område – om du får gissa? 

Fortsatt framgång inom cellterapi och immunterapi av cancer samt fortsatt framgång inom genterapi av genetiska sjukdomar. Vi har enbart börjat skrapa på ytan för vad genterapi, cellterapi och immunterapi kan åstadkomma. 

Vad är det bästa med att bedriva forskning just i Uppsala? 

Det starka samarbetet mellan preklinik och klinik och att det finns stöd att brygga det som ibland kallas “the valley of death”, den djupa och svåra dalgången mellan preklinik till klinik.

Som pionjär inom CAR‑T‑behandling i Sverige har Gunilla Enblad sett hur forskning kan förändra vården i grunden. Här delar hon sitt perspektiv på forskningskedjan – och varför klinisk forskning är helt avgörande för framtidens behandlingar. 

Vad betyder ”från prekliniskt labb till patientnytta” för dig i din roll? 

Att framgångsrik preklinisk forskning kommer ända till patienten, dvs att vi kan genomföra kliniska studier på upptäckter vi gjort på laboratoriet. 

Vilken del av forskningskedjan tror du är mest okänd – men allra viktigast? 

Svårigheten att just komma från viktiga upptäckter på labb till en klinisk prövning. Det är väldigt komplicerat och kräver stora forskningsanslag som är svåra att få. 

Vad gör dig mest stolt i ditt arbete? 

Att jag var huvudprövare och ansvarig för den första behandlingen med CAR T-celler i Sverige och att vi var först i Europa. Dessutom har jag varit med och infört behandling med CAR T-celler i Sverige. 

Vad vill du att fler i Uppsala ska veta om klinisk forskning? 

Att alla viktiga framsteg inom medicin/sjukvård sker genom klinisk forskning. Ingen klinisk forskning= inga nya behandlingsmetoder. Det tror jag inte alla tänker på. 

Bakom varje klinisk prövning finns komplexa processer och regelverk. Hannah Karlsson berättar om det ofta osynliga arbetet som krävs för att nya läkemedel och terapier ska fungera i både klinik och vardag.

Vad betyder ”från prekliniskt labb till patientnytta” för dig i din roll? 

En viktig translationell resa som oftast innebär många utmaningar längs med vägen. Vi stöttar forskare i hela kedjan avseende frågor kring ATMP. Det kan röra sig om regelverk, förstå vad som är nästa steg och veta vem man ska vända till för att komma vidare eller få hjälp med specifika tjänster. Vi vill underlätta den resan.

Vilken del av forskningskedjan tror du är mest okänd – men allra viktigast?

Jag tror att många har låg kunskap om vikten av de tillverkningskopplade momenten som sker före produktion av ett läkemedel enligt GMP; pre-GMP, uppskalning (scale-up) och tech transfer. Exempelvis att man använder tillverkningskomponenter som har en motsvarighet med GMP-klassning. För ATMP kan det annars betyda att man måste gå tillbaka och kan tappa mycket tid på detta - i värsta fall år. Här är det även viktigt att man har sin kliniska applikation i åtanke även i de tidigare skedena av processen för att säkerställa att produkten fungerar i en klinisk vardag samt i patientens vardag.

Vad gör dig mest stolt i ditt arbete?

Att jag får vara delaktig i att möjliggöra att patienter får tillgång till nya innovativa läkemedel.

Vad vill du att fler i Uppsala ska veta om klinisk forskning?

Jag skulle vilja lyfta tre saker:

• Klinisk forskning är otroligt viktig och utan alla fantastiska patienter som deltar i kliniska prövningar så skulle nya läkemedel inte bli tillgängliga för alla patienter.
• För den enskilda forskaren som vill bedriva klinisk forskning så finns det mycket stöd att få genom Uppsalas omfattande forskningsinfrastrukturer. Är man forskare på universitetet eller sjukhuset så finns det även kostnadsfritt stöd att ta del utav både inom universitets och sjukhusets regi.
• Det kostar mycket pengar att bedriva klinisk forskning så anslag och donationer är livsviktiga för verksamheten.

Vilket är framtidens största genombrott inom ditt område – om du får gissa?

Svårt att gissa på en sak när det är så mycket som händer inom området... Jag ser fram emot att följa utvecklingen av allogena och in vivo CAR T celler och hoppas att de levererar i klinisk fas. Jag följer även nära utvecklingen av tekniker för att allogena celler inte slås ut av patientens immunförsvar, ex genmodifierade ö-celler för diabetes. Sedan hoppas jag även på plattformsbaserad produktion av ATMP. Om man exemplifierar genom CAR T cellsterapier så skulle detta innebära att man har ett grundkonstrukt där man kan byta ut vissa ingående delar på ett smidigt sätt för att rikta behandlingen mot olika måltavlor och därmed olika sjukdomar.

Vad är det bästa med att bedriva forskning just i Uppsala?

Det goda samarbetsklimatet och den stadiga strömmen av innovativa idéer från våra duktiga forskare.