Bakom varje klinisk prövning finns komplexa processer och regelverk.

Hannah Karlsson berättar om det ofta osynliga arbetet som krävs för att nya läkemedel och terapier ska fungera i både klinik och vardag.

Vad betyder ”från prekliniskt labb till patientnytta” för dig i din roll?

En viktig translationell resa som oftast innebär många utmaningar längs med vägen. Vi stöttar forskare i hela kedjan avseende frågor kring ATMP. Det kan röra sig om regelverk, förstå vad som är nästa steg och veta vem man ska vända till för att komma vidare eller få hjälp med specifika tjänster. Vi vill underlätta den resan.

Vilken del av forskningskedjan tror du är mest okänd – men allra viktigast?

Jag tror att många har låg kunskap om vikten av de tillverkningskopplade momenten som sker före produktion av ett läkemedel enligt GMP; pre-GMP, uppskalning (scale-up) och tech transfer. Exempelvis att man använder tillverkningskomponenter som har en motsvarighet med GMP-klassning. För ATMP kan det annars betyda att man måste gå tillbaka och kan tappa mycket tid på detta - i värsta fall år. Här är det även viktigt att man har sin kliniska applikation i åtanke även i de tidigare skedena av processen för att säkerställa att produkten fungerar i en klinisk vardag samt i patientens vardag.

Vad gör dig mest stolt i ditt arbete?

Att jag får vara delaktig i att möjliggöra att patienter får tillgång till nya innovativa läkemedel.

Vad vill du att fler i Uppsala ska veta om klinisk forskning?

Jag skulle vilja lyfta tre saker:

• Klinisk forskning är otroligt viktig och utan alla fantastiska patienter som deltar i kliniska prövningar så skulle nya läkemedel inte bli tillgängliga för alla patienter.
• För den enskilda forskaren som vill bedriva klinisk forskning så finns det mycket stöd att få genom Uppsalas omfattande forskningsinfrastrukturer. Är man forskare på universitetet eller sjukhuset så finns det även kostnadsfritt stöd att ta del utav både inom universitets och sjukhusets regi
• Det kostar mycket pengar att bedriva klinisk forskning så anslag och donationer är livsviktiga för verksamheten.

Vilket är framtidens största genombrott inom ditt område – om du får gissa?

Svårt att gissa på en sak när det är så mycket som händer inom området... Jag ser fram emot att följa utvecklingen av allogena och in vivo CAR T celler och hoppas att de levererar i klinisk fas. Jag följer även nära utvecklingen av tekniker för att allogena celler inte slås ut av patientens immunförsvar, ex genmodifierade ö-celler för diabetes. Sedan hoppas jag även på plattformsbaserad produktion av ATMP. Om man exemplifierar genom CAR T cellsterapier så skulle detta innebära att man har ett grundkonstrukt där man kan byta ut vissa ingående delar på ett smidigt sätt för att rikta behandlingen mot olika måltavlor och därmed olika sjukdomar.

Vad är det bästa med att bedriva forskning just i Uppsala?

Det goda samarbetsklimatet och den stadiga strömmen av innovativa idéer från våra duktiga forskare.