Hur säkerställer man att ny forskning snabbt och säkert når patienterna?

Christina Kawati ger en helhetsbild av den kliniska forskningen – från tidiga studier till implementering i vården, alltid med patientsäkerhet i fokus.

Vad betyder ”från prekliniskt labb till patientnytta” för dig i din roll?

För mig innebär ”från prekliniskt labb till patientnytta” att hela forskningskedjan måste hänga ihop – från tidiga vetenskapliga upptäckter till att ny kunskap faktiskt når patienterna som säkra, effektiva behandlingar. Med min bakgrund inom kliniska prövningar, Fas-I/FIH-studier, immunterapi, CAR-T och regulatoriskt kvalitetssäkrad verksamhet ser jag min roll som att möjliggöra denna translation. Det innebär att skapa strukturer, resurser och kompetens som gör att forskningsresultat snabbt och tryggt kan omsättas i klinisk praktik. 
Som verksamhetschef handlar mitt uppdrag om att integrera forskning, klinik och strategi för att säkerställa att patienterna får del av den mest aktuella och evidensbaserade vården – och att vi gör det med hög patientsäkerhet och kvalitet som ledstjärna.

Vilken del av forskningskedjan tror du är mest okänd – men allra viktigast?

En av de mest okända – men kritiska – delarna av forskningskedjan är övergången mellan tidig klinisk utveckling och implementering i bredare vårdflöden. Fas-I/II-studier, kvalitetsstyrning, regulatorisk efterlevnad och det patientnära arbetet som forskningssjuksköterskor, monitorer och studiementorer utför är ofta dolda men avgörande delar av processen. 
Det är här säkerheten prövas, data kvalitetssäkras och grunden läggs för att ny behandling ska kunna skalas upp och nå fler patienter. Utan stabila strukturer och rätt kompetens i denna del av kedjan kommer inget läkemedel, hur lovande det än är, hela vägen ut till klinisk nytta.

Vad gör dig mest stolt i ditt arbete?

Jag är allra mest stolt över att få leda en komplex och forskningsintensiv verksamhet med fantastiskt kompetenta medarbetare. Att få vara med och bidra och göra skillnad för patienterna, att vårt arbete bidrar till bättre vård och bättre möjligheter för patienter med allvarliga sjukdomar.

Vad vill du att fler i Uppsala ska veta om klinisk forskning?

Jag skulle önska att fler i Uppsala kände till att klinisk forskning är en helt central del av vården – inte ett sidospår. Den skapar möjligheten för patienter att få tillgång till nya avancerade behandlingar tidigt, och den bidrar direkt till högre kvalitet, kompetens och utveckling i hela systemet. 
Uppsala är en av Sveriges mest forskningsintensiva regioner, och patienterna här har ofta bättre tillgång till innovativ behandling just tack vare forskningen som bedrivs på Akademiska och i nära samarbete med Uppsala universitet. 
Det är viktigt att allmänhet, medarbetare och beslutsfattare förstår värdet av detta – både för patienterna idag och för framtidens vård.

Vilket är framtidens största genombrott inom ditt område – om du får gissa?

Om jag får spekulera, är de största genombrotten inom blod- och tumörsjukdomar sannolikt kopplade till:

• Fortsatt utveckling av cell- och genterapier, särskilt CAR-T och nya generationer av immunterapi.
• Mer precis och individualiserad behandling genom avancerad biomarkördiagnostik och AI-baserad analys.
• Kombinationer av riktad terapi och immunterapi som ger mer hållbara och långvariga responser.

Vad är det bästa med att bedriva forskning just i Uppsala?

Kompetensen och närheten. Det bästa med Uppsala är den täta, välfungerande och historiskt förankrade länken mellan universitetssjukvården, Uppsala universitet och hela life science-ekosystemet.

Uppsala erbjuder en unik kombination av:

• korta avstånd mellan akademi, klinik och industri
• hög kompetens och forskningskultur i vården
• ett universitet med stark tradition inom medicin och bioteknik
• möjligheten att snabbt omsätta ny kunskap i klinisk praktik

Det gör att forskning kan genomföras snabbare, mer strukturerat och med hög kvalitet – alltid med patientens bästa i centrum.