Namn: Torsten Danfors

Profession: Specialist i neurologi och nukelarmedicin

Titel och placering: Överläkare vid Uppsala Teranostikcentrum (UTC) och enheten för molekylär diagnostik, Bild- och funktionsmedicinskt centrum på Akademiska sjukhuset. 

Drivkraft, motivation: Att få arbeta i en grupp med begåvade och intresserade människor och sträva mot ett gemensamt mål. Kraften och glädjen i samarbete kan bära långt. 

Teranostik är ett snabbt växande fält med stor utvecklingspotential, menar överläkare Torsten Danfors vid sektionen för molekylär bilddiagnostik på Akademiska sjukhuset. 
 
Han är specialist i neurologi och nuklearmedicin och en av initiativtagarna till Teranostikcentrum, en bro mellan forskning och sjukvård.  
Ordet teranostik består av två komponenter, terapi och diagnostik, och är en viktig del av utvecklingen mot en mer individ- och precisionsanpassad medicin.  
 
– Vi är ett expertcentrum som involverar flera verksamhetsområden för forskning, utveckling och utbildning inom teranostik vid Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet. Organisationen bakom centret är omfattande. Förutom nuklearmedicin ingår även enheterna för blod- och tumörsjukdomar, sjukhusfysik, radiofarmaceutiska beredningsenheten och Uppsala universitet.

Målsökande cancerbehandling

När Teranostikcentrum etablerades var det kulmen på mångåriga förberedelser och röjande av byråkratiska hinder. Det tog tid att få alla godkännanden på plats; verksamheten omgärdas av rigorösa bestämmelser och krav från Läkemedelsverket och Strålsäkerhetsmyndigheten 
 
– Vi arbetar med olika tekniska metoder för att skapa bilder av kroppens inre, både för att diagnostisera och behandla sjukdomar, men också för att mäta kroppens och organens funktion. Vi tillverkar även egna läkemedel och måste följa samma regler som ett läkemedelsbolag vad gäller säkerhet, dokumentation och god tillverkningssed. Vi utvecklar och testar nya målsökande radioaktivt märkta läkemedel genom kliniska prövningar och erbjuder patienter att delta i studier med nya avancerade behandlingar, säger Torsten Danfors. 
 
En stor del av verksamheten handlar om att utveckla framtidens målsökande cancerbehandling, skräddarsydd för den enskilde patientens tumör. Men först gäller det att hitta tumörcellerna. Med hjälp av spårämnen, små molekyler som exempelvis kan vara socker, läkemedel eller proteiner, kan forskarna följa deras väg i kroppen med hjälp av en PET-kamera.  
 
PET står för positronemissionstomografi. I dagligt tal säger många PET-röntgen eller PET-scan. Vid en PET-undersökning förs radioaktiva spårämnen in i kroppen. Vid undersökning av de flesta av kroppens organ används ett spårämne som kallas 18F-FDG (fluor-deoxiglukos) ett socker som laddats med radioaktivitet. Då kan man se vilka delar av kroppen som använder mest energi, exempelvis cancertumörer som har en hög ämnesomsättning.  
 
– Sedan kan vi byta ut det här spårämnet, till ett spårämne eller isotop som strålar starkt, exempelvis grundämnet lutetium. Då får vi en målsökande strålbehandling. Men vi arbetar inte bara med cancer utan också med andra sjukdomar som epilepsi och neurodegenerativa sjukdomar som Parkinsons sjukdom och demenssjukdomar som Alzheimer.

Forskningsplattform i framkant

Uppsala har länge haft en framträdande roll när det handlar om nuklearmedicin och avancerad medicinsk bildteknik. Här byggdes en av Sveriges första cyklotroner redan på 1960-talet och en tradition växte fram att använda isotoper inom diagnostik och behandling.  
 
Förra hösten 2024 installerades en helt ny cyklotron på Akademiska sjukhuset, ett viktigt led i moderniseringen av PET-centrum; cyklotronen är en förutsättning för tillverkning av spårämnen och radioaktiva läkemedel. 
 
– Vår nya forskningsplattform skapar bättre möjligheter och förutsättningar för translationell forskning. Forskare som står på labbet och utvecklar nya molekyler får möjlighet att testa dem i kliniska prövningar med patienter. Även klinikens erfarenheter kan återkopplas till laboratoriet, det går bägge vägar. Tidigare fanns ingen riktigt bra struktur för att smidigt ta nya idéer till patienterna, nu har vi organisationen på plats. 
 
Torsten Danfors arbetar inom flera forskningsfält. Han disputerade på en avhandling om epilepsi och epilepsikirurgi och har varit med i utvecklingen mot den nationellt högspecialiserade vård för epilepsikirurgisk utredning och behandling som finns på Akademiska. Här finns ett multidisciplinärt epilepsiteam med omfattande erfarenheter av avancerade utredningar inför epilepsikirurgi. 
 
– Det finns en grupp av patienter som lider av svårbehandlad epilepsi där läkemedelsbehandling är otillräcklig. Då kan kirurgisk behandling vara ett alternativ. Men först är det viktigt att veta var i hjärnan anfallen startar för att effektivisera behandlingen och minska risken för skador. Då har vi stor hjälp av bilddiagnostik och våra nukelarmedicinska undersökningar.  

Tidig upptäckt avgörande

Tillsammans med sina forskarkollegor driver Torsten även utvecklingen av en ny metod för att tidigare kunna identifiera neurodegenerativa sjukdomar som exempelvis Alzheimers och Parkinsons sjukdom. Tidig upptäckt är extra viktig för diagnos, prognos och skräddarsydd behandling. Men på grund av att sjukdomarna utvecklas långsamt är det inte helt enkelt att tidigt kunna fastställa korrekt diagnos. Med spårämnesundersökningar med PET-scanning öppnas dörrarna till en mycket tidigare och mer tillförlitlig diagnostik, viktig för behandling och prognos. 
 
– Det är mycket hoppingivande. Det har inte tidigare funnits några effektiva behandlingar för neurodegenerativa sjukdomar. Men det har kommit flera lovande målsökande läkemedel och därför är det ännu viktigare att tidigt kunna ställa rätt diagnos. När det gäller Alzheimers kan man bromsa förloppet med en antikroppsbehandling mot det protein som lagras i hjärnan, amyloid-beta. 
 
Vid Parkinson kan forskargruppen spåra signalsubstanser som dopamin. Det har en avgörande betydelse eftersom de dopaminproducerande cellerna i hjärnan minskar. Det leder i sin tur till långsamhet, stelhet och skakningar.  
 
– Nu har vi utvecklat en modell för att mäta hur mycket dopaminceller det finns i hjärnan, men också hur blodet flödar i hjärnan. Det finns även vid Parkinsons sjukdomar en antikroppsbehandling mot ett protein i hjärnan som heter alpha-synuclein som kan förhoppningsvis kan påverka sjukdomens förlopp, om diagnostik och behandling sker tidigt.  

– Vi har även utvecklat ett nytt program för att göra två undersökningar samtidigt, i stället för två besök. Då blir också stråldosen mindre, säger Torsten Danfors.

Drömmer om vetenskapligt genombrott

Moderniseringen av PET-centrum med den nya cyklotronen förflyttar Uppsala till forskningens framkant. Multicenterstudier bedrivs nationellt och internationellt och flera samarbeten med life-science företag driver den innovativa utvecklingen mot framtidens moderna diagnostik och behandling. 
 
– Jag jobbar i ett fält som är expansivt och kunskapsintensivt och det är inspirerande att vara i ett forskningsområde där vi är en av de ledande i världen. Jag är personligen väldigt tekniskt intresserad och arbetade tidigare inom industrin innan jag sökte mig till läkaryrket. Nu får jag kombinera mitt medicinska intresse med mitt tekniska och det är otroligt spännande och fyllt av kreativa utmaningar. 
 
Det finns flera vetenskapliga genombrott att drömma om. Men om Torsten Danfors ska välja ett skulle det vara att förebygga och bota epilepsi.  Ett fält som är fyllt av utmaningar och svårigheter. 
 
– Många som drabbas är barn, vissa kan ha cirka 20–30 anfall per dag och det är ett enormt lidande. Drömmen vore om vi kan kartlägga exakt var anfallen startar för att sedan använda precisionsmedicin så att anfallen upphör och sjukdomen inte kommer tillbaka. Det vore ett revolutionerande genombrott, säger Torsten Danfors.