Namn: Eva Lindberg

Profession: Specialist i lungmedicin, internmedicin och sömnmedicin

Titel och placering: Överläkare på lung- och allergikliniken på Akademiska sjukhuset. Professor i medicin vid Uppsala universitet.

Drivkraft, motivation: Viljan att förbättra vården och beslutsunderlagen, vilket i förlängningen innebär att ge patienterna en evidensbaserad och så bra vård som möjligt. Även stimulansen att se yngre kollegor utvecklas och bli självständiga forskare. Min främsta egenskap är humor och uthållighet. 

Trots att sömnapné, eller sömnrelaterade andningsrubbningar, drabbar en betydande andel av befolkningen, söker många aldrig vård – eller så förklaras tröttheten av andra orsaker.  

En av dem som valt att ägna sin karriär åt att förstå och synliggöra denna sjukdom är Eva Lindberg, lungläkare på Akademiska sjukhuset och professor i medicin vid Uppsala universitet.

– Vid sömnapné förändras andningsregleringen och det kan försämra blodets syresättning under natten. Sjukdomen, som är förknippad med andra sjukdomar som hjärt-kärlsjukdom, lungsjukdom och det metabola syndromet, kräver livslång behandling. Därför är det viktigt att vi förstår de bakomliggande mekanismerna för att kunna identifiera vilka patienter som behöver behandling och undvika allvarliga följdsjukdomar.

Stort mörkertal

I dagens sjukvård behandlas ungefär 2 procent av kvinnorna och 4 procent av männen för måttlig eller svår sömnapné. Men färska resultat från SCAPIS, en av de största befolkningsstudierna i landet, visar att det verkliga mörkertalet är stort. Utöver de redan behandlade, uppfyller ytterligare 7 procent av kvinnorna och 16 procent av männen kriterierna, utan att vara diagnostiserade. Det handlar alltså om tusentals människor som lever med ett allvarligt tillstånd utan att veta om det.  

– Det är en stor folksjukdom. Sömnapné har länge setts som en ”manssjukdom”. Även om tillståndet är dubbelt så vanligt hos män, har kvinnor länge varit underdiagnostiserade och underrepresenterade i forskningen. Vi har betydligt mindre kunskap om sömnapné hos kvinnor än hos män, säger Eva Lindberg 

För att råda bot på kunskapsglappet startade hon redan år 2000 en omfattande befolkningsstudie. Över 7 000 kvinnor besvarade forskningsenkäten och cirka 400 av dem fick genomgå kliniska undersökningar.  Tio år senare följdes alla deltagare upp. Genom den har forskargruppen kunnat visa att kvinnor ofta har samma typ av symtom som män, även om man i vården ofta förklarar symtomen med andra bakgrundsfaktorer. Därför kommer kvinnor mer sällan till utredning för sömnapné.

Eva Lindbergs forskarteam har bidragit till att väsentligt öka kunskapen inom området och flyttat fram forskningsfronten, bland annat genom att inkludera kvinnor i studier. Ny forskning från gruppen visar även att sömnapné i specifika sömnstadier – särskilt under REM-sömn – kan vara mer riskfylld hos kvinnor än hos män.

Bättre sjukvård med forskande kliniker

Som både kliniker och forskare rör sig Eva Lindberg dagligen mellan undersökningsrum på sjukhuset och akademin, en kombination som enligt henne själv är avgörande:

– Det är en fantastisk förmån att få forska på det man jobbar med kliniskt. Det är där man får forskningsuppslag och där man har nytta av resultaten. Jag är övertygad om att vården behöver personal som vet vad forskning innebär, kan tolka andras forskningsresultat och bedriva kliniska studier och veta vilka förutsättningarna och svårigheterna är.

Det talas ofta om att sömnapné orsakar kognitiv svikt och försämrat minne. Men Lindbergs forskargrupp har på senare år utmanat detta synsätt.

– Det är väldigt dåligt vetenskapligt underbyggt och vi har hittills inte kunnat finna att sådant samband. Om våra resultat står sig kan slutsatsen få stor betydelse för behandlingsrekommendationer, inte minst hos äldre patienter där behandling av sömnapné ofta initieras på osäker grund.

Ett annat forskningsspår handlar om att hitta alternativ behandling till CPAP, en andningsmask som motverkar andningsuppehåll under sömnen. CPAP är den vanligaste och mest effektiva behandlingen vid sömnapné, men den fungerar inte för alla. En ny studie från Eva Lindbergs grupp visar att en speciell typ av halskrage, liknande dem som används vid nackskador, kan ha god effekt för patienter med medelsvår sömnapné – särskilt de som får flest andningsuppehåll när de sover på rygg.

– I den gruppen kan halskragen vara ett bra alternativ. Än så länge finns dock inga produkter utvecklade specifikt för sömnapné, det krävs en annan design och komfort för att man ska vilja använda den under en längre tid. Men resultaten har väckt internationellt intresse och öppnar för nya behandlingsstrategier.

Kliniska perspektivet centralt 

Det råder fortfarande en osäkerhet kring vilka patienter med sömnapné som absolut behöver behandlas för att undvika följdsjukdomar. Vi behöver bli bättre på att identifiera vilka patienter som faktiskt behöver behandling, och vilka som kan klara sig utan. 

– Det finns en ganska stor grupp som har en hel del andningsuppehåll under sömn där sjukvården vill behandla, trots att det saknas tillräckligt med vetenskapliga belägg för att det är till nytta för patienterna. Vi skulle sannolikt överbehandla väldigt många om vi screenade hela befolkningen.

Eva Lindbergs forskargrupp är starkt kliniskt förankrad och består av specialistläkare, sjuksköterskor, fysioterapeuter, biomedicinska analytiker och statistiker. Det kliniska perspektivet är centralt – det är där de relevanta frågeställningarna uppstår. 

– Vi bygger också upp värdefulla nätverk, både nationella och internationella. Nätverken kan också stötta oss när det gäller svåra patientfall. Det är också väldigt stimulerande med samarbetsstudier, exempelvis med befolkningsstudien SCAPIS och kontakten med andra forskare som håller på med liknande områden. 

Även patienterna bidrar i forskningsprocessen. I befolkningsstudier avslutas enkäterna ofta med öppna frågor, något som visat sig mycket värdefullt. 

– Vi läser alltid de öppna svaren och ser vad det kan vara. Där har vi fått uppslag till nya forskningsidéer.

Strävan efter mer jämlik och träffsäker vård 

Kombinationstjänsten – att arbeta både kliniskt och vid universitetet – är stimulerande, men också krävande. Olika administrativa system mellan Region Uppsala och universitetet gör vardagen onödigt komplex. Eva Lindberg betonar behovet av stärkt administrativt samarbete för att frigöra mer tid till forskning och kliniskt arbete.

– En sådan enkel sak som att man måste ha två datorer på sitt arbetsrum, en för sjukhuset och en för universitetet. Det finns ingen möjlighet att ha samma på grund av att systemet inte kommunicerar med varandra, vilket är både tids- och tålamodskrävande.

När hon får frågan om vilken forskningsfråga hon helst vill se besvarad tvekar hon inte:

– Jag skulle önska att vi kunde säga exakt i vilka lägen det är nödvändigt att behandla en patient för sömnapné för att förebygga framtida sjukdom och vilka som inte gör det. Det skulle göra vården mer träffsäker, effektiv och jämlik.

Tills dess fortsätter Eva Lindberg och hennes forskargrupp att kartlägga en sjukdom som drabbar många, men fortfarande är dold för de flesta. Genom gruppens arbete blir sömnapné mindre av en osynlig nattlig störning – och mer av ett begripligt, behandlingsbart tillstånd.