Namn: Robert Bodén

Profession: Specialist i psykiatri

Titel och placering: Professor vid institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala universitet. Överläkare vid mottagningen för hjärnstimulering vid Akademiska sjukhuset.

Drivkraft, motivation: Viljan att göra livet lättare för dem som lider av allvarlig psykisk sjukdom genom att försöka hitta nya verksamma behandlingar. Att sedan se en människa gå från att vara isolerad och självmordsbenägen till att må bra och fungera av behandlingar vi har utvecklat, det är en otroligt fin motivator. Min främsta egenskap är att samla bra människor och entusiasmera dem att arbeta mot ett gemensamt mål.  

Depression är idag en av de främsta orsakerna till sjukskrivning och lidande. Fler människor dör till följd av svårbehandlad depression i Sverige än av trafikolyckor eller dödligt våld. 
 
Professor Robert Bodén och hans forskargrupp vid mottagningen för hjärnstimulering vid Akademiska sjukhuset arbetar nu med att utveckla en rad nya, effektiva och målinriktade metoder. En av dem är repetitiv transkraniell magnetstimulering (rTMS) som används för psykiatriska sjukdomar, främst svårbehandlad depression. 
 
– I samband med att vi startade vår mottagning för cirka tio år sedan startade vi även den första kliniska prövningen rTMS i Sverige. Behandlingen går ut på att en elektromagnet placeras tätt mot huvudet för att stimulera hjärnans frontallob med magnetiska impulser för att lindra depression, säger Robert Bodén. 
 
Mottagningen vid Akademiska sjukhuset har även bedrivit omfattande utbildningsinsatser, cirka 300 kliniker runt om i landet har utbildats i rTMS. Nu vill Robert Bodéns forskarteam ta tekniken ett steg vidare för att göra behandlingen ännu mer effektiv.  
 
– Sedan många år finns elbehandling, ECT. Det är en av de absolut mest effektiva behandlingarna vi har idag för patienter med svårbehandlad depression. Många, 70–80 procent, svarar bra och kan gå från att vara helt sängliggande till att bli fri från depression på cirka tre veckor. Men behandlingen kräver narkos, vilket är både omständligt och dyrt. Många upplever också vissa övergående minnesstörningar, vilket gör att man inte vill prova ECT.  
 
Med rTMS slipper patienterna narkos och minnesstörningar. Kruxet är dock att behandlingen inte är lika effektiv som ECT, endast cirka 40 procent av patienterna blir hjälpta, menar Robert Bodén.

Banbrytande metod vid svår depression

Nu vill forskartemat komplettera rTMS-behandlingen med d-cycloserin, ett välbeprövat tuberkulosläkemedel, för att boostra effekten. Vetenskapsrådet har finansierat forskningsprojektet med 17 miljoner.  
 
Experimentella studier har tidigare visat att läkemedlet, om det ges i en mycket lägre dos, kan påverka plasticiteten i hjärnan, det vill säga öka formbarheten och inlärningsförmågan. Kanadensiska forskare har därefter tagit idén vidare och gjort en mindre pilotstudie på vuxna. I studien använder forskarna iTBS, en variant av rTMS, som är en nyare och snabbare behandling; iTBS tar endast cirka tre minuter medan rTMS kan ta upp till 40 minuter. 
 
– Det var en liten pilotstudie med goda resultat. Men för att vi ska kunna gå från forskning till klinik måste vi göra större studier. I början av 2026 startar vi en stor nationell multicenterstudie som leds från vår mottagning i Uppsala. Förhoppningen är nu att vi ska lyckas boostra iTBS-behandlingen med läkemedel och uppnå mycket bättre resultat än vad vi har idag, säger Robert Bodén. 
 
Parallellt testar forskargruppen även en helt ny, ännu mer banbrytande metod som än så länge inte används kliniskt. Metoden är en djupgående hjärnstimuleringsteknik med fokuserat ultraljud (transkraniell ultraljudsstimulering – TUS). Genom att med hög precision rikta ultraljudsvågor mot djupt liggande hjärnstrukturer hoppas forskarna kunna påverka områden som styr motivation, belöning och känslor. Om tekniken fungerar kan det bli revolutionerande för möjligheterna att behandla episodiska psykiatriska sjukdomar som depression, schizofreni, psykoser och anorexi. 
 
– Det här är en potentiellt revolutionerande teknik som innebär att vi kan stimulera områden djupt ned i hjärnan. Med TMS når vi bara ytliga områden, cirka 2–3 centimeter, men med TUS kan vi nå fram till de mest djupliggande vävnaderna på cirka 8–10 centimeter utan att använda kirurgi.

Transkraniell ultraljudsstimulering (TUS) – en revolution för vården? 

Akademiska sjukhuset är det enda sjukhuset i landet som har tillgång till TUS-tekniken. Den är omgärdad av rigorösa säkerhetsgränser, och innan den kan användas på patienter i sjukvården krävs fortsatt forskning.  
 
– Lyckas vi kommer det att revolutionera våra behandlingsmöjligheter, och sannolikt kommer psykiatri som specialistområde att omdefinieras och bli mer av en neurovetenskap, säger Robert Bodén. 
 
Men forskningen är också en påminnelse om hur svårt fältet är. Alla idéer leder inte till genombrott. Forskningen om TUS kan leda till en revolution eller en återvändsgränd. Ändå är drivkraften hos Robert Bodén stark. 
 
– Jag är djup engagerad i de sjukdomar som jag arbetar med. Patienterna jag möter har ett stort lidande och många är suicidala. Det är 15 gånger så många som tar sitt eget liv än som dör på grund av våld. Att kunna minska lidandet och få se patienter gå från att inte vilja leva till att återigen uppskatta livet, det är oslagbart. Kan vi finna nya behandlingar som gör att fler får uppleva detta, då är det värt all möda. 
 
Robert Bodén står med ena foten på kliniken och den andra i forskningen. Det är en priviligierad tillvaro, menar han, där möten med patienter ger uppslag till nya forskningsidéer, och där ny teknik kan testas i en dynamisk forskningsmiljö. 
 
– Bredvid kliniken har vi ett labb med avancerad teknologi som gör det möjligt att följa upp, mäta hjärnans elektriska signalering och utvärdera de behandlingar vi ger. Till min hjälp har jag ett värdefullt forskarteam med exempelvis neuroradiologer, hjärnavbildningsexperter och en tekniskt driven psykolog som utvecklar många av de instrument vi behöver för mätning och signalanalys. Vi kompletterar varandra och det möjliggör att vi kan bedriva forskning i frontlinjen.

Fokuserat ultraljud – humanare psykiatri 

Robert Bodén uppskattar mycket av den infrastruktur för forskning som finns i Uppsala. Hans team har försökt att bygga upp en miljö som är så patientnära som möjligt. I samband med att nya forskningsstudier ska starta bjuds olika brukarrepresentanter in. 
 
– De får kunskap om vilka symptom vi vill undersöka, vilka mått vi använder och ger återkoppling på våra forskningsidéer. Vi har även haft fokusgrupper när vi diskuterat större forskningsprojekt. De ger oss värdefull återkoppling för att göra studierna ännu bättre. 
 
Utmaningen med den forskningsinfrastruktur som finns är dock att det saknas tillgång till magnetkamera, MRT (magnetisk resonans-tomografi), specifikt för forskning, menar Robert Bodén. De magnetkameror som finns på Akademiska sjukhuset används endast i den vardagsnära sjukvården. 
 
– Det innebär att tillgängligheten är starkt begränsad, många köar för att få tider till magnetkamerorna. Det skulle det innebära en avgörande skillnad om vi fick en magnetkamera som endast används i forskning. Då skulle vi kunna göra fler studier och effektivisera vår forskning. 
 
I framtiden hoppas Robert Bodén att sjukvården ska kunna erbjuda patienter med psykiatriska sjukdomar mer målstyrda och effektiva behandlingar som gör att stigma och skuldbeläggande rejält minskar. Förutom ett minskat lidande för patienterna, skulle även kostnaderna i samhället för vård och sjukskrivningar minska. 
 
Får Robert Bodén drömma stort hoppas han på ett kliniskt genombrott för transkraniell ultraljudsstimulering – TUS och att kliniskt kunna påverka djupt liggande områden i hjärnan. 
 
– Vid allvarlig och svår psykiatrisk sjukdom måste vi ibland vårda patienter mot deras vilja på grund av att de saknar sjukdomsinsikt. Tänk om vi kunde identifiera området för sjukdomsinsikt i hjärnan och sedan påverka området med fokuserat ultraljud. Då skulle vi kunna slippa tvångsvård och i stället hur behandling och vård ska genomföras, i samråd med patienten. Det skulle vara helt fantastiskt och ett stort vetenskapligt genombrott.