Akademiska först i Sverige med HIPEC– ny metod vid spridd äggstockscancer

Akademiska sjukhuset var först i Sverige med HIPEC-behandling (hyperterm intraperitoneal cytostatika) vid spridd ovarialcancer (äggstockscancer).  Behandlingen, som utvärderas vetenskapligt i studien OVHIPEC-2, bygger på  ett omfattande forskningssamarbete mellan flera länder i Europa samt Mayokliniken i USA, och bedrivs under regelverket av forskningsnätverket European Network for Gynecologic Oncology Trials. Totalt deltar 31 centra i världen. 

- Studien vill ta reda på om det går att förlänga överlevnaden för patienter med avancerad, spridd äggstockscancer genom att lägga till behandling med uppvärmd cytostatika i buken i samband med kirurgi. 

Marta Lomnytska, som är specialistläkare inom gynekologisk tumörkirurgi vid Akademiska sjukhuset, ansvarar för den svenska delen av OVHIPEC-2-studien. 

Från Ukraina till Sverige 

Marta är född och uppvuxen i Ukraina. Där studerade hon vid Lviv National Medical University för att bli gynekologisk onkolog och disputerade sedan i äggstockscancer vid Cancerinstitutet i Kyiv. Marta gjorde sedan delar av sin doktorsavhandling och postdok i Sverige vid Ludwiginstitutet för cancerforskning. 

-Jag ville även jobba som läkare. Så snart jag hade fått mitt legitimationsbevis godkänt i Sverige gjorde jag min specialisttjänstgöring på Karolinska universitetssjukhuset.  

Sedan 2024 innehar hon en Gullstrandstjänst för forskning. Tjänsten utlyses i Region Uppsala och är uppkallad efter ögonläkaren Allvar Gullstrand som fick Nobelpriset i medicin 1911.

- Tjänsten ger mig en fantastisk möjlighet att kombinera forskning och undervisning med arbetet som gynekologisk tumörkirurg på Akademiska sjukhuset. Många forskningsfrågor genereras just i mötet med patienter och deras sjukdomar. Förhoppningen är förstås att vi ska kunna utveckla bättre behandling för patienter med ovarialcancer så att fler överlever och med bättre livskvalitet, men också att utveckla metoder för att tidigare kunna upptäcka sjukdomen. 

Att arbeta med patienter och omsätta frågor i kliniken till forskning är utvecklande på många sätt, menar hon.

- Att vara forskningsledare är en bra skola. Det är också en kreativ process att försöka formulera och översätta kliniska forskningsfrågor till kliniska studier. 

Marta handleder en doktorand och flera ST-läkares vetenskapliga arbeten. Hennes kliniska forskningssamarbeten består av specialister i gynekologisk tumörkirurgi på Akademiska sjukhuset som också är knutna till Institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Uppsala universitet.

- Jag har även flera nationella samarbeten med exempelvis forskare vid KTH och Karolinska Institutet, samt en rad internationella samarbeten med bland annat NSGO, Nordiska föreningen för gynekologisk onkologi samt med ESGO, European Society of Gynaecological Oncology.  

Förbättrad överlevnad 

OVHIPEC- 2 är en pågående randomiserad kontrollerad fas III studie. Patienterna med avancerad äggstockscancer fördelas slumpmässigt, antingen till en försöksgrupp med experimentell behandling eller till en kontrollgrupp som får standardbehandling med kirurgi.  

- Samtliga patienter får som första behandling kirurgi då man avlägsnar all synlig tumör. De patienter som slumpvist hamnat i interventionsgruppen får i direkt anslutning till operationen genomspolning med uppvärmd cytostatika i bukhålan. 

Därefter får samtliga studiedeltagare standardbehandling med läkemedel och följs sedan under fem år. Målet med studien är att undersöka hur HIPEC-behandling påverkar den totala överlevnaden och om behandlingen kan fördröja och minska risken för återfall samt även förbättra livskvaliteten. 

Som huvudprövare för OVHIPEC-2-studien ansvarar Marta även för insamling av uppgifter rör behandling och uppföljning från sex andra deltagande centra i  Mellansverige. Det första resultatet från studien beräknas komma tidigast nästa år eller 2026. 

- Sjukvårdsregionala forskningsrådet bidrar med finansiering. Vi har även fått ett fantastiskt bidrag från Vetenskapsrådet som möjliggör denna forskning. 

Nuvarande studie bygger vidare på OVHIPEC-1, en tidigare multicenter randomiserad studie i fas III.

- Den visade att bland annat att behandling med HIPEC förbättrade den totala överlevnaden för patienter med äggstockscancer med 12 månader. Nu deltar vi sedan 2024 i studien HERA för patienter som opereras efter initial cytostatikabehandling. Studien bedriver vi i samarbete med flera centra i Danmark.

Äggstockscancer kallas ”bukens tysta tumör” och är en sjukdom med ett i regel tyst förlopp. Sjukdomen ger sällan symtom förrän i ett avancerat skede. Hos cirka 75 procent av patienterna är cancern redan spridd vid diagnos.

- Det finns idag ingen effektiv screeningmetod som hjälper till att hitta sjukdomen tidigt. Men i ett annat forskningsprojekt försöker vi identifiera proteinmarkörer i trombocyter som skulle kunna förbättra bedömning och diagnostik, och förhoppningsvis även hjälpa oss att hitta de kvinnor som kommer att ha störst nytta av HIPEC-behandling.  

Forskargruppen har också ett nära samarbete med patientorganisationer som exempelvis GYNSAM för gyncancerdrabbade kvinnor, samt Nätverket mot gynekologisk cancer.

- Det finns ett stort intresse för de studier vi bedriver och i dialog med patientorganisationer diskuterar vi viktiga frågor som rör studiedesign, upplägg och patienters behov. 

Vetenskapligt genombrott 

Som kliniker och forskare kan hon se flera fördelar med forskningsinfrastrukturen som finns i Region Uppsala.  En viktig del, menar hon, är Uppsala Clinical Research Center, UCR. Centret är en del av Uppsala universitet, Akademiska sjukhuset och Region Uppsala som samlar akademisk, klinik och teknisk kompetens under samma tak. 

- De hjälper till med allt som gäller kliniska forskningsstudier, från planering till genomförande. Här kan vi också få stöd vid statistiska analyser. Det är en ovärderlig organisation som också hjälper till med exempelvis etikansökan och i kontakter med myndigheter som Läkemedelsverket. 

Även tillgängligheten till Uppsala Biobank, ett kompetenscentrum för biobanksfrågor, är avgörande för att bedriva ledande forskning, såväl nationellt som internationellt, menar Marta Lomnytska.

- Jag vill också lyfta fram våra forskningssjuksköterskor. De har en nyckelfunktion i datasammanställning, kontakten med våra patienter och är till ovärderlig hjälp för att vi ska kunna bedriva våra studier. 

I framtiden hoppas hon att den forskning hon leder markant ska förbättra överlevnaden och livskvaliteten för patienter med ovarialcancer.

- Äggstockscancer är en så oerhört komplex sjukdom. Men med gemensamma forskarinsatser hoppas jag ändå att vi på sikt ska lyckas utveckla en metod som väsentligen förbättrar överlevnaden, och även kunna identifiera de kvinnor som ännu inte har drabbats och förhindra att de insjuknar i äggstockscancer.  

Text: Eva Nordin 
Foto: Staffan Claesson