Bakteriofager som behandling av protesinfektioner

En biofilm är ett aggregat eller kluster av mikroorganismer, till exempel bakterier, som gemensamt bildar en skyddande film där bakterier kan samarbeta. Biofilm kan även bildas på ortopediska implantat om bakterier lyckats ta sig dit, och vårt immunförsvar har svårt att skydda exempelvis proteser mot bakterier och deras biofilm. Bakterier som bildar en biofilm utbyter signaler med varandra för att samordna produktionen av biofilm. När en biofilm bildats minskar bakteriernas känslighet för antibiotika kraftigt – upp till 1.000-falt! De vanligaste bakterierna som bildar biofilm i samband med protesinfektioner är stafylokocker, streptokocker, enterokocker och pseudomonas.

Bildandet av en biofilm går igenom flera faser där det i slutskedet bildas en böldliknande struktur som sedan löses upp och sprider sig – en så kallad dispersion sker. I tidiga skeden av en protesinfektion kan man fortfarande tvätta bort bakterier tillsammans med den ännu omogna biofilmen, men i senare skeden där biofilmen mognat till sig måste själva implantatet avlägsnas för att patienten ska kunna bli av med sin protesinfektion.

En helt ny behandlingsmetod för protesinfektioner är ”fager”. Fager* är bakteriedödande virus som kan bryta sig igenom biofilm, och de ses som ett lovande komplement till behandling med antibiotika och kirurgi. Professor Nils Hailers grupp har vid Akademiska sjukhuset i Uppsala behandlat Sveriges första patient med fager, detta efter individuellt godkännande från Läkemedelsverket och med fager erhållna från ett franskt företag. Det finns idag bara detta fall med individuellt godkännande från Läkemedelsverket.

Det finns idag fagbehandling mot protesinfektioner förorsakade av stafylokocker eller pseudomonas, men fagbehandlingar mot flera andra bakterietyper skulle behövas. Önskan är kunna göra individualiserad behandling med screening av agens för att kunna matcha mot specifik fag. För att hitta ’rätt’ fag kan man behöva testa 10.000-tals fager för att hitta 1-2 som har aktivitet mot aktuell bakterie. Då behövs ett stort fag-bibliotek att jämföra med – något det finns få utav idag. Det största fag-biblioteket i Europa finns idag i Frankrike. Nils Hailer och hans grupp ämnar starta ett projekt där man i större skala identifierar patienter som skulle kunna hjälpas med fager riktade mot stafylokocker eller pseudomonas och sedan systematiskt utvärderar behandlingsresultaten. Ett viktigt steg är att utföra screening av bakterier före fagbehandling och efter eventuella återfall undersöka om fag-DNA inkorporerats i bakterien, eller om resistensmekanismer utvecklats. Nils Hailer förklarar: ”Fager är ganska lätta att isolera, det är dock svårare att hitta fager med tillräcklig aktivitet mot just den bakterietyp man önskar behandla, och ännu svårare att hantera de regulatoriska kraven vid denna typ av individualiserad ATMP-behandling.” Fagbehandlingen sker i nära samarbete med infektionskliniken och mikrobiologer.

* Notera att bakteriofager inte alltid klassas som ATMP.