Den kliniska forskningen måste värnas

Den kliniska forskningen i Sverige har under många år varit föremål för kritiska röster som, med viss rätta, hävdar att den minskat i såväl omfattning som kvalitet. Därför är det glädjande att Region Uppsala tillsammans med Uppsala universitet fått högsta betyg när det gäller den vetenskapliga produktionens kvalitet samt forskningens kliniska betydelse och samhällsnytta i utvärderingen av den kliniska forskningen i Sverige som letts av Vetenskapsrådet. Vi ser det här som ett kvitto på det goda samarbetet som präglar arbetet mellan regionen och universitetet. Genom att ta fram gemensamma mål och strategier för den kliniska forskningen har vi tillsammans lyckats skapa en framgångsrik väg som vi nu vill fortsätta på.

Inom ramen för det så kallade ALF-avtalet, ett avtal mellan staten och de sju regioner i Sverige som har ett universitet med medicinsk fakultet, genomförs en utvärdering av den kliniska forskningen vart fjärde år. Resultatet från den senaste utvärderingen kom i slutet av mars 2023 och visar att Region Uppsala och Uppsala universitet fått högsta betyg inom två av tre områden som granskas av paneler bestående av internationella forskare. Inom området den vetenskapliga produktionens kvalitet delar vi det högsta betyget med Stockholm och Göteborg, men när det gäller forskningens kliniska betydelse och samhällsnytta är vi den enda regionen i Sverige som fått högsta betyg! Vi tar detta som ett bevis för att våra kliniska forskare bedriver forskning av hög relevans för våra patienter, något som kommer alla till nytta. Utvärderingen pekar på många framgångsfaktorer, bland annat våra välutvecklade kvalitetsregister och hur de kan nyttjas för kliniska prövningar som genererar data för evidensbaserad vård, samt ett välutvecklat ekosystem för företagande inom Life Science-området.

Region Uppsala är en liten region och för att vi ska kunna har kvar vårt universitetssjukhus behöver vi erbjuda högkvalitativ vård i framkant. Detta är möjligt genom den framgångsrika forskning som bedrivs i vården av läkare och annan vårdpersonal tillsammans med forskare vid universitetet. Men, vi kan inte slå oss till ro. I utvärderingen av forskningens förutsättningar framgår att Uppsala på många sätt ligger långt framme, vi har en väl utbyggd forskningsinfrastruktur som stöd for de projekt som genomförs. Detta märks framför allt genom en välfungerande biobanksverksamhet och Science for Life Laboratory som tillhandahåller teknologier för forskning inom livsvetenskaper av hög internationell standard. Men, vi kan fortfarande bli bättre på att tillgodose de kliniska forskarnas möjlighet att ta få nyttja den tid for forskning som de tilldelats, alltför ofta dras forskningstid in då behoven i sjukvården går före. Vi måste bli bättre på att freda forskningstiden så att Uppsala kan fortsätta leverera klinisk forskning av hög kvalitet och som är till nytta för våra patienter.

Vi arbetar vidare med att skapa nya infrastrukturer för den kliniska forskningen och utveckling av vården. För ett år sedan invigdes vårt Precisionsmedicinska centrum, här samlar vi kompetens inom både diagnostik och behandling som är individanpassad istället för gruppbaserad. I höst kommer ett centrum för ATMP (advanced therapeutic medicinal products), dvs. cell och genterapi, att invigas och vi satsar på en ny 3D-printingfacilitet som kan användas för att tillverka individanpassade ersättningsmaterial för skelettskador eller läkemedel för barn i exakt rätt dosering. Tillsammans kan vi fortsätta på den inslagna vägen – en högkvalitativ klinisk forskning för patientens bästa.

Emilie Orring (M)
Regionstyrelsens ordförande, Region Uppsala

Anders Hagfeldt
Rektor, Uppsala universitet