AKADEMISKA SJUKHUSETS PERSONALTIDNING NUMMER 1 2024 DAGBOKEN "Vi får frågorna som ingen annan kan svara på" TEMA Så styrs Akademiska EKONOMI Kraftiga besparingar under 2024 KRÖNIKA Ser vi hela personen blir de svåra besluten lättare 26 11 4 PORTRÄTTET Förflyttningsutbildaren Bosse Kälvemark utbildar personal inom hela regionen – omkring 1 000 personer varje år. Själv har han dock inte förflyttat sig särskilt långt. Efter en sejour i Sala och en i Stockholm kom han tillbaka till Uppsala, där han nu har jobbat i många år på Friskhuset. 8 Han utbildar 1 000 personer om året
Nummer 1 2024 Ronden är Akademiska sjukhusets personaltidning sedan 1960. Redaktion ronden@akademiska.se Redaktör Hannes Ljunghall 018-611 32 27 hannes.ljunghall@akademiska.se Ansvarig utgivare Pia Olave Tryck Tryckservice i Ängelholm AB Tryckt på MultiArt Matt 100 g Annonser ronden@akademiska.se 018-611 32 27 Ronden Akademiska sjukhuset 751 85 Uppsala ronden@akademiska.se Manusstopp nr 2/2024: 29 april HAN UTBILDAR 1 000 PERSONER OM ÅRET Förflyttningsexperten Bosse Kälvemark utbildar medarbetare från hela regionen i förflyttningsteknik. Sidan 8 SÅ STYRS AKADEMISKA Ronden går igenom styrningen av sjukhuset i varje led – från regiondirektören till avdelningschefen. Sidan 11–21 I detta nummer Akutmottagningens tf avdelningschef Madeleine Ödman. RONDEN NUMMER 1 2024 Beslutsvägar i praktiken Vad vet du om hur Akademiska sjukhuset styrs? Vem bestämmer vad – och varför? Vid årsskiftet fick sjukhuset en ny ledningsstruktur i och med att en ny områdesnivå infördes mellan sjukhusledning och verksamhetsledning. Ronden gör i samband med detta ett försök att ge en ordentlig översikt över vem som bestämmer vad på sjukhuset. Med början hos ägarna/uppdragsgivarna inom Region Uppsala går Ronden igenom linjeorganisationen steg för steg, från regiondirektören längst upp, till avdelningschefen som jobbar närmast personalen. Vi tittar också bland annat på den samverkansmodell som styr formerna för personalens medinflytande och på det processarbete som går mer horisontellt än vertikalt. REDAKTÖR HANNES LJUNGHALL »Trycket på oss börjar lätta lite och vi börjar få in fler fasta kollegor.« Sedan december har akutmottagningen fått in nio nya sjuksköterskor som fast anställda, medan tre har lämnat under samma period. Tf avdelningschef Madeleine Ödman säger att personalen börjar se ljusare på framtiden. Sidan 6–7 8 11 18 26 "VI FÅR FRÅGORNA INGEN ANNAN KAN SVARA PÅ" Jenny Norström Parliden, utredare inom sjukhusadministrationen, skriver dagboken i detta nummer. Sidan 26–27 Anngela Ingvarsson » Ser vi hela personen blir de svåra besluten lättare att fatta« Sidan 21
Sedan årsskiftet har sjukhusets ledningsgrupp (SLG) fått ett nytt utseende. Sex nya områdeschefer har ersatt de tidigare verksamhetscheferna, vilket har minskat antalet SLGmedlemmar från 33 till 17. – I en mindre ledningsgrupp kan vi arbeta med uppföljning på ett bättre sätt, vilket innebär att vi enklare kan analysera saker på djupet och ta fram handlingsplaner och strategier för de utmaningar vi står inför, säger sjukhusdirektör Marianne van Rooijen. Hur ser agendan ut för SLGmötena numera, har något förändrats? – Många punkter liknar de vi hade tidigare, men eftersom vi nu har SLG varje vecka istället för varannan kan vi fördjupa oss mer i ärendena. Kan du ge exempel på frågor som ni kommer att fördjupa er särskilt i? – Hur vi ska få vår ekonomi i balans under 2024 och kommande år, bland annat genom strategiska prioriteringar, hur vi ska jobba med innovation och våra kontakter med det stora life science-klustret som finns i regionen, med mera. Hur ska uppföljningen av de nya områdena göras? – Tanken är att alla områdeschefer tillsammans med sin controller och HR-partner ska sammanfatta områdets utfall den gångna perioden inom medarbetare, produktion, ekonomi och FoU, och planera för att åtgärda eventuella gap. Sedan ska vi tillsammans diskutera hur vi tar oss framåt för att klara vårt uppdrag. SLG kommer tre gånger om året att utökas till att även inkludera alla verksamhetschefer. Vad kommer ni att ta upp vid dessa tillfällen? – Det är viktigt att vi verkligen tillvaratar deras kunskap och kompetens vid de mötena. En stående punkt kommer att vara ”ledningens genomgång” – alltså en uppföljning av resultat inom bland annat kvalitet, ekonomi och produktion – och sedan kommer jag att lägga till punkter där jag behöver verksamhetschefernas kunskap. På vårt möte den 27 februari ska vi bland annat arbeta med ett förslag om hur vi tydligare ska koppla ihop ekonomi med produktion i våra system. HANNES LJUNGHALL Läs mer om styrningen av Akademiska på sidan 11–21 3 RONDEN NUMMER 1 2024 Nya ledningen är på plats Bantad ledningsgrupp ska få mer tid till fördjupade diskussioner: FOTO: MAGNUS ARONSON Bakre raden fr v: Klas Ekström, överläkare barn- och ungdomsmedicin, tf områdeschef område 4, Johan Ehrning, kommunikationsansvarig, Henrik Olivero-Reinius, överläkare anestesi och intensivvård, tf områdeschef område 1, Johan Lugnegård, överläkare kardiologi och internmedicin, chefsläkare, Manochehr Amani, överläkare ÖNH-sjukdomar, tf områdeschef område 5 samt samordnare Akademiska sjukhuset och NVH, Hans-Olov Hellström, överläkare ortopedi, biträdande sjukhusdirektör med fastighetsansvar, Karouk Said, överläkare gastroenterologi, biträdande sjukhusdirektör med produktionsansvar. Främre raden fr v: Anette Skoglund, sjuksköterska, tf områdeschef område 3, Mats Ryttlefors, docent och överläkare neurokirurgi, tf områdeschef område 2, Roland Säll, psykolog, specialist i neuropsykologi, tf områdeschef område 6, Marie Sjödin, barnmorska, specialistsjuksköterska akutsjukvård, chefsjuksköterska, Maria Thunberg, HR-chef, Marianne van Rooijen, överläkare gynekologi och obstetrik, sjukhusdirektör, Ylva Opard, ekonomichef, Frida Antesson, administrativ direktör. Saknas på bilden gör Anna-Karin Wikström, professor och överläkare gynekologi och obstetrik, FoU-direktör, och Uppsala universitets representant Eva Tiensuu Janson, professor i onkologisk endokrinologi och stf vicerektor för vetenskapsområdet för medicin och farmaci.
Förra året gjorde Akademiska sjukhuset ett ekonomiskt underskott på 861 miljoner kronor. Nu krävs ett stort arbete för att nå en ekonomi i balans under 2024. –För att vi ska få en långsiktigt hållbar ekonomi behöver vi både minska kostnaderna och fortsätta utveckla verksamheten för att bli mer effektiva, säger sjukhusets ekonomichef Ylva Opard. Akademiska hade större intäkter än budgeterat förra året och producerade också mer vård än planerat. Trots det landade underskottet nära miljarden, bland annat på grund av ökade kostnader för löner (inklusive inhyrd personal), läkemedel och medicinskt material. Nu krävs stora besparingsåtgärder för att Akademiska sjukhuset ska nå en ekonomi i balans under 2024. Den ekonomiska ram som regionstyrelsen har beslutat innebär att sjukhuset behöver minska nettokostnaderna med 1 500 miljoner kronor. För att sjukhuset ska kunna hålla sig inom denna ram har sjukhusdirektören beslutat följande: l Alla verksamheter kravställs att fortsätta arbeta med effektiviseringsåtgärder motsvarande två procent av påverkbara kostnader. l Sjukhuset ska fortsätta arbeta med att säkerställa att alla beslut och uppdrag är finansierade innan de påbörjas. l Alla verksamhetsområden har fått i uppdrag att ta fram åtgärder som kan ge nettokostnadsminskningar på 15 procent av påverkbara kostnader om verksamheten tas bort. Åtgärderna får inte inkludera medicinskt prioriterade verksamheter. l Sjukhuset ska fortsätta arbetet med att koppla ihop produktion och ekonomi i verksamhetsstyrningen. l Sjukhuset ska fortsätta erfarenhets- och kunskapsutbytet med övriga universitetssjukhus kring styrning och kostnadseffektivitet. Under hösten har sjukhusdirektören tillsammans med sjukhusledningen identifierat omkring 280 åtgärder för att gå mot en ekonomi i balans 2024, vilka sammantaget innebär besparingar på cirka 1 250 miljoner kronor. Av dessa åtgärder har cirka 350 miljoner kronor bedömts genomförbara, cirka 350 miljoner kronor behöver utredas ytterligare, cirka 250 miljoner kronor behöver förankras politiskt och cirka 300 miljoner kronor bedöms som ej genomförbara på grund av för stor negativ medicinsk påverkan eller beslutade vårdprogram. Arbetet med att identifiera nya åtgärder fortsätter. Under året arbetar sjukhuset med att fasa ut inhyrd personal inom operations- samt slutenvårdsverksamheten, med målet att 90 procent av den inhyrda personalen ska vara utfasad i december. –Det kan leda till en försämrad tillgänglighet inom de delar av sjukhuset som är beroende av dessa resurser. Utmaningen blir ännu mer påtaglig i och med att vi hittills inte har sett någon avmattning i efterfrågan på vård, varken från Uppsala län eller inom riks- och regionvården, säger Ylva Opard och fortsätter: – Ambitionen är att vi ska klara tillgängligheten inom öppenvården trots ett ökat inflöde av remisser. Regionens arbete inom området för Effektiv och nära vård 2030 kan också komma att påverka vilken volym av c-länsvård som efterfrågas från sjukhuset, liksom de demografiska förändringarna. HANNES LJUNGHALL RONDEN NUMMER 1 2024 4 Aktuellt YLVA OPARD, EKONOMICHEF: »Utfasningen av hyrpersonal kan leda till en försämrad tillgänglighet. Utmaningen blir ännu mer påtaglig i och med att vi inte har sett någon avmattning i efterfrågan på vård.« Kraftiga besparingar väntar under 2024 Kostnaderna ska minska med en och en halv miljard Stora underskott i Akademiska sjukhusets ekonomi:
RONDEN NUMMER 1 2024 5 Nettokostnad per invånare för all hälso- och sjukvård inom Region Uppsala jämfört med nettokostnad för hälso- och sjukvård nationellt. Hälso- och sjukvårdskostnaderna har under de senaste 10–15 åren ökat kraftigt i Sverige, både som helhet och räknat per person. Samtliga universitetssjukhus står nu inför stora utmaningar i form av en åldrande och växande befolkning, hög inflation och högre lokalkostnader. Universitetssjukhusen måste även hantera stora utmaningar inom kompetensförsörjningen, inklusive högre krav på specialistkompetens, och en vårdutveckling där vårdtiderna blir kortare men patienterna har högre vårdtyngd och innebär högre kostnader. – Vi ser samtidigt hur den medicinska utvecklingen inom högspecialiserad vård har lett till stora regionala och nationella vinster under samma period. Region Uppsalas status som tillväxtregion innebär ökade möjligheter för arbetstillfällen inom hälso- och sjukvårdssektorn. Forskningen och utbildningen som bedrivs har lett till läkemedels- och teknikutveckling och nya behandlingsmetoder som är mer patientsäkra och kan erbjudas till flera, säger sjukhusets ekonomichef Ylva Opard. Hon framhåller även att utvecklingen mot mer personcentrerade och avancerade behandlingar innebär stora fördelar för patienter och samhället, där patienter behöver kortare vårdtid och sjukskrivningstid samt kan få längre överlevnad med en bättre levnadskvalitet. – De ovan nämnda utmaningarna kommer dock rimligen att kvarstå inom en överskådlig tid. Detta innebär att de kontinuerligt kommer att behöva hanteras på nationell, regional- och förvaltningsnivå. Inför denna utmanande framtid måste Region Uppsala bibehålla sin konkurrenskraft som universitetssjukhus för att trygga den regionala tillväxten och säkerhetsställa fortsatt utveckling av värdeskapande sjukvård för våra patienter, säger Ylva Opard. HANNES LJUNGHALL Befolkningen i Uppsala län har vuxit med cirka 62 000 invånare mellan 2011 och 2022. Det motsvarar en befolkningsökning med cirka 18 procent. Antalet personer i befolkningen över 80 år har under samma period ökat från cirka 15 500 till 19 500, vilket motsvarar cirka 25 procent. En ökande befolkning leder till att Akademiska sjukhusets resurser kommer att nyttjas av fler. Enligt data från Sveriges kommuner och regioner (SKR) bedöms befolkningen år 2030 uppgå till cirka 430 000 invånare. Vårdens kostnader ökar snabbt i hela landet
I slutet av januari hade hyrpersonalen på Akademiska minskat med 26 procent sedan oktober 2023, räknat i antalet årsarbetande sjuksköterskor. – Det är glädjande att vårt arbete för att fasa ut hyrpersonalen ger snabba resultat, säger Karouk Said, biträdande sjukhusdirektör med ansvar för produktion. Den politiskt tillsatta sjukhusstyrelsen har beslutat att kostnaderna för hyrpersonal inte ska överstiga två procent av de totala personalkostnaderna i slutet av 2024. För Akademiska innebär detta att arbetet kommer ske enligt en tidsplan där 50 procent av all hyrpersonal ska vara utfasad den 30 april i år, 75 procent den 30 september och 90 procent den 30 november. För att åstadkomma detta krävs gemensamma insatser från hela sjukhuset. En faktor som ofta lyfts fram som avgörande inom projektet är just samarbetet mellan olika professioner, och samsynen mellan det medicinska perspektivet och omvårdnadsperspektivet. Om en sektionschef till exempel vill utföra fler operationer eller behandlingar och öka produktionen, samtidigt som avdelningschefen jobbar för att minska antalet slutenvårdsplatser för att minska antal hyrpersonal, då måste sektionschefen samarbeta med avdelningschefen och samplanera för att uppnå de gemensamma målen.I dagsläget ligger stort fokus på att fasa ut hyrpersonal i den takt som behövs för att nå kravet på 50 procent kvarvarande inhyrd personal den 30 april. – För att lyckas med detta behöver linjeverksamheten arbeta fram och genomföra aktiviteter och handlingsplaner utifrån sina egna förutsättningar. Det gäller hela sjukhuset, från områdes- och verksamhetsnivå ner till enskilda avdelningar och medarbetare, säger Karouk Said. Övergripande sker detta planeringsarbete bland annat i slutenvårdsrådet. För de risker och konsekvenser som uppstår på enhets- eller avdelningsnivå har varje verksamhet i uppdrag att presentera en risk- och konsekvensanalys, så att utfasningen kan fördelas så optimalt som möjligt inom varje verksamhetsområde. För att ge möjlighet till stöd, nätverk och erfarenhetsutbyte mellan chefer på avdelningsnivå arrangerar projektet månadsvisa workshops med aktuella ämnen och föreläsare/presentatörer. Exempel på innehåll är till exempel information om det nya ramavtalet, förstärkning och spridning av framgångsfaktorer, arbetsmiljöuppföljning via teamtempen och extra stöd i hur rekryteringssamtalet kan läggas upp. Under slutet av 2023 togs ett nytt rapporteringsverktyg fram för att kunna följa utfasningen av inhyrd personal med högre frekvens och med bättre träffsäkerhet. Den tidigare uppföljningen byggde på när bemanningsföretagens fakturor bokfördes i ekonomisystemen, vilket visat sig ge eftersläpningar och inbördes felaktigheter mellan olika perioder. Det nya systemet bygger i stället på en veckovis rapportering från varje enhet, som sedan visas i en SAS-rapport tillsammans med andra produktionstal. För att synliggöra trenden publiceras data kontinuerligt på intranätets startsida. Från och med utgångsvärdet på 309 årsarbetande sjuksköterskor i oktober 2023 så har antalet minskat med 79 ned till 230 under vecka 4, vilket motsvarar en minskning på 26 procent. I slutet av 2023 lanserades kommunikationskampanjen ”Tack och hej” som vänder sig till inhyrd sjuksköterskepersonal i förhoppningen att de ska vilja ta fast anställning på Akademiska sjukhuset. Inom kort kommer en ny kampanjfilm där medarbetare som tagit steget från bemanning till anställning medverkar. Själva projektet är planerat att pågå till och med maj. Inför det kommer SLG, som fungerar som projektets styrgrupp, att ta ställning till om projektet ska fortsätta eller om det ska bedrivas i annan form, något som delvis kommer att bero på hur väl den pågående överföringen till den nya organisationens linjeverksamhet har fungerat. HANNES LJUNGHALL 6 Karouk Said RONDEN NUMMER 1 2024 Utfasningsplan håller tidtabellen En fjärdedel av hyrpersonalen borta Hållbar sjuksköterskebemanning: Aktuellt FOTO: STAFFAN CLAESSON
Sedan december har akutmottagningen fått in nio nya sjuksköterskor som fast anställda, medan tre har lämnat under samma period. – Personalen börjar se ljusare på framtiden, Trycket på oss börjar lätta lite och vi börjar få in fler fast anställda kollegor. Det ger mycket att se att det kommer in nya som vill vara kvar och engagera sig i verksamheten, säger Madeleine Ödman, tf avdelningschef för akutmottagningen. Under vintern har 26 av akutens totalt 55 heltidstjänster för sjuksköterskor bemannats av hyrpersonal, vilket är den högsta andelen någonsin. Nu ser dock en vändning ut att vara på väg. Madeleine Ödman säger att fler medarbetare har sökt sig till akuten den senaste tiden. – Vi började se den här nya trenden i oktober/november, att vi fick in fler spontanansökningar. Samtidigt har det börjat bli färre som säger upp sig. Det är särskilt viktigt, då det oftast har varit de med lång erfarenhet och stor kompetens som har sagt upp sig, säger Madeleine Ödman. – Vi har fått höra av vår hyrpersonal och från andra håll att många har börjat tala väl om akuten i Uppsala, att det sprider sig en bild av att vi är en bra arbetsplats. Sedan finns en annan medial bild, men vår bild är att läget börjar bli bättre nu, fortsätter hon. Av de nio nyanställda är tre nyutexaminerade sjuksköterskor medan övriga har längre erfarenhet. Vissa har kommit från andra delar av Akademiska medan andra har rekryterats utifrån. En av dem är tidigare hyrpersonal som har valt att ta fast anställning. Madeleine Ödmans främsta förklaring till att det börjar gå bättre att rekrytera och behålla medarbetare är en målmedveten satsning på bättre arbetsmiljö. – Vi har jobbat mycket med det under hela förra året. Det handlar mycket om att se till att det finns en balans mellan krav och resurser, och att se till att rätt personer gör rätt saker. Tack vare extra resurser från regionen har vi kunnat anställa kringpersonal som har kunnat avlasta våra sjuksköterskor och undersköterskor och ge dem mer tid för patientarbete. Det handlar bland annat om städpersonal som har tagit över patientnära städning och om apotekare som hjälper oss att dela mediciner och blanda antibiotika med mera, och som även är till stor hjälp vid vissa andra moment. En annan viktig faktor som gör oss attraktiva är att vi satsar mycket på fortbildning av personalen, säger hon. Läget på akuten har varit tufft en längre tid. Personal- och platsbrist på vårdavdelningarna har bromsat avflödet från akuten. Det har inneburit att många inläggningsklara patienter har blivit kvar länge, vilket i sin tur har inneburit en stor belastning på personalen, som har fått ta hand om många slutenvårdspatienter utöver att hantera det ordinarie flödet. På senare tid har dock trycket börjat lätta, även om det går i vågor. – I morse när vi kom var det 18 patienter totalt på hela akuten. Det är ganska unikt, särskilt på en måndag som det är idag. I torsdags däremot hade vi 30 inläggningsklara och 20 patienter till i vårt vanliga flöde, så det svänger ganska kraftigt just nu. Men vi ser att det går åt rätt håll, och det trots att sjukhuset har börjat fasa ut hyrpersonalen på avdelningarna. Jag tror att det handlar om många bäckar små, där aktörer inom hela regionen har försökt bidra från sitt eget håll för att förbättra läget. Det var många som inte trodde att åtgärderna skulle göra någon skillnad, men de har gett effekt och jag tror att de kommer att fortsätta göra det, säger Madeleine Ödman. HANNES LJUNGHALL 7 RONDEN NUMMER 1 2024 "Det börjar se ljusare ut" Madeleine Ödman, tf avdelningschef , tillsammans med nyanställda sjuksköterskan Samuel Habte . "Det är mycket nytt på akuten som man måste lära sig, men det känns bra så här långt. Jag gillar omväxlingen i att träffa många olika sorters patienter", säger Samuel, som tidigare jobbade på en vårdavdelning på Östersunds sjukhus.
RONDEN NUMMER 1 2024 8 Han jobbar på Friskhuset och är expert på förflyttningar. Men själv har han inte förflyttat sig särskilt långt. Efter en sejour i Sala och en i Stockholm kom han tillbaka till Uppsala. Bosse Kälvemark är glad fysioterapeut och ja – du får gärna kalla honom sjukgymnast. Lite för tidigt står jag och väntar i kylan. En snubbe med raska steg och en annan med shorts och nakna ben passerar. Jaha ja, pigga, unga män tränar här, tänker jag. – Nej! Hit kommer folk i alla åldrar, allt från unga till pensionärer, och mest kvinnor, säger Bosse Kälvemark. Han är fysioterapeut, jobbar på Friskhuset och trivs grymt bra med sina sju kollegor och sin chef. Friskhuset är till för alla anställda inom Region Uppsala och här finns förutom träningsmaskiner och gruppass även fysioterapi, PT, föreläsningar, massage och kurser i värk och smärta. Är det din sämsta tid på jobbet nu? Många bryter väl sina löften och slutar att träna så här års? – Nä, det är inte min upplevelse. Det finns en grupp människor som tränar oavsett väder och vind. Och så en annan som inte kommer hit alls. Dem ska vi försöka motivera. Hur ska ni locka dem som inte vill träna? – Dels ha ett brett utbud. Dels genom att ta bort dåliga samveten. Att röra sig en gång i veckan är bättre än ingen gång. Jag försöker boosta den rörelse som folk tycker är kul, säger Bosse. Han tillägger att vi kan skrota den gamla ”sanningen” om att gå 10 000 steg om dagen. – Det var ett japanskt stegräkningsföretag som kom på det. Nya studier visar att redan 6 000–7 000 steg ger stora hälsovinster. Bosse Kälvemark jobbar även som ergonom och är förflyttningsutbildare. Han har träffat nästan alla anställda inom regionen och har fått en överblick av hur arbetet är organiserat. – Jag utbildar runt 1 000 personer per år. Att få träffa så många och lära ut det jag tycker är viktigt gör mitt jobb jätteroligt. Men han har också sett gnissel i maskineriet. – Akademiska är ett väldigt stort sjukhus med många delar. Ibland vet inte vänsterhanden vad högerhanden gör. Det händer att jag skulle vilja vara med och bestämma, säger han. Bosse började som sjukvårdsbiträde på långvården i Kronparken efter gymnasiet. Sen blev han sjukgymnastbiträde. – Kopplingen mellan sjukvård och träning var spännande, säger han. Efter sjukgymnastutbildningen tänkte han jobba inom psykiatrin. – Jag var jätteintresserad av kropp och själ i kombination. Men inom psykiatrin var det neddragningar. Där fanns inga jobb att söka 1994, säger han. Fast det fanns inga andra lediga tjänster heller. Bosse fick ett vikariat på en månad i Sala och blev glad. Men som småbarnsförälder ville han Personfakta Namn: Bosse Kälvemark. Ålder: 58 år. Yrke: Fysioterapeut och förflyttningsexpert. Bor: Tunabackar. Familj: Mina barn och barnbarn. Hobby: Att baka. Min äppelkaka är inte så dum. Längtar efter: En ny vinterjacka . Lyssnar på: Ljudböcker och klassisk musik. Läser: Vasadöttrarna av Karin Tegenborg Falkdalen. Ser på: Nyheter och engelska serier. Skrattar åt: Det mesta. Skulle aldrig: Tacka nej till en go´fika. Skulle gärna: Göra om den fantastiska resa jag gjorde i somras. Hoppas på 2024: Mer fred och inga krig. Tyvärr råder en massa strömningar i samhället i dag som ropar på mera protektionism och främlingsfientlighet. Vision: Ett snällare samhälle. Att hjälpa en annan människa på något sätt är det finaste man kan göra. Porträttet Bosse Kälvemark, fysioterapeut ”Jag vill boosta sådan rörelse som folk tycker är kul”
RONDEN NUMMER 1 2024 9 tillbaka till Uppsala och tog ett vikariat på geriatriken. – Strokepatienter och förflyttningar har varit en röd tråd genom mitt yrkesliv. Ibland jobbar han med Big Mac som väger 140 kilo. Honom har han byggt ihop med en kollega. – Man efterfrågade förflyttning av kraftigt överviktiga, säger Bosse. De inspirerades av sjukvården i Göteborg som i samarbete med Chalmers hade skapat en docka på 200 kilo. – Men här fanns inga pengar så vi köpte den största arbetsoverallen vi kunde hitta och fyllde med sand. Efter sommaren hade sanden flutit ut och dockan blivit platt och bred. Inte så lyckat. Vi behövde volym och fyllde Mac med påsar av sand och plastpellets, och skumgummi som mage. År 2000 rekryterades Bosse till Stockholm av ett holländskt företag för att sälja en elstimulator för strokepatienter. – Jag reste mycket under två år till 9/11. Efter terrordådet ströp våra amerikanska investerare pengarna och vi fick lägga ner, säger han, som inte tog det så hårt, utan blev glad att få jobba i Uppsala igen där hans familj bodde. – Försäljning var inte min grej. 2014 nominerades han till årets sjukgymnast och samma år ändrades namnet till fysioterapeut. – Jag har inte bytt titel officiellt. Det skulle kosta 800 spänn. Det är det inte värt. Så du blir inte förolämpad om någon säger sjukgymnast? – Tvärtom! Jag känner stolhet över att vara sjukgymnast. Måste ni vara sportiga? – Nej, men fördomen om oss är att vi tränar och äter nyttigt, säger han som framgångsrikt spelat mycket fotboll i sitt liv. När han slet av korsbandet insåg han den sporten inte var optimal för en 39-åring. Nu leder han flera fyspass på Friskhuset och kör även styrketräning. Men ett bänkpresspass slutade olyckligt för tio år sedan. – Plötsligt klickade det till i ena örat. Jag trodde först att det var en vaxpropp och åkte hem, säger han, som inte hörde något på örat. Hemmet snurrade, han spydde och drog till akuten. Där blev han hemskickad med medicin och diagnosen: vätska bakom trumhinnan – men hörseln kom inte tillbaka. En vecka senare blev det magnetundersökning. – Tre professorer kliade sig i huvudet och kom fram till att det berodde på en tryckökning som fått ett kärl i örat att spricka. Det kallas för sudden deafness, säger han, som bär hörapparater sedan dess. Numera är cykellopp hans största hobby. När det blir dags för årets Cykelvasa kommer han stå på startlinjen för 13:e gången. Så träningsmässigt besannar han fördomen om fysioterapeuter. Men det som inte stämmer är att han är en godisgris. LOTTA FRITHIOF Han är stationerad på Friskhuset: ”Jag kan känna mig bortskämd som får syssla med så många olika saker på jobbet”, säger Bosse Kälvemark, som är fysioterapeut, förflyttningsutbildare och jobbar som ergonom. FOTO: STAFFAN CLAESSON
RONDEN NUMMER 1 2024 10 Krönika Ulf Johnson Har ni tänkt på hur många språk och dialekter det pratas på Ackis? Man behöver inte leta länge för att hitta någon som kan finska, kurdiska, isländska, urdu eller något av många andra språk som jag knappt kan namnet på. Det är en förmån att arbeta på en flerspråkig arbetsplats. För eget personligt nöje är det fantastiskt trevligt att lära sig några fraser på olika språk. Men det kan också underlätta i arbetet, när man inte alltid har tillgång till tolk. En gång skulle jag utföra ett akut ingrepp på en fransk turist som inte kunde engelska. Ingreppet gjordes utan sövning och medan vi höll på förklarade jag på min knaggliga skolfranska vad som hände, och tyckte själv att det gick riktigt bra. Efter en stund fick en kollega – som talar franska – syn på mig genom dörren och smög diskret in på angiografisalen och började viskande översätta min ”franska” till riktig franska. Det var kanske lite snöpligt för mig, men blev i slutändan riktigt bra för patienten. Dialekter finns det också många av. Jag tänker inte främst på svenska dialekter som gotländska eller skånska, utan mer på olika dialekter av vårt gemensamma medicinspråk. Till exempel har vi på min arbetsplats slanguttryck för de flesta föremål vi använder. Om jag under ett ingrepp ber om ”ormen” eller en ”krulledutt” kommer ingen tro att jag skämtar eller fått en stroke, utan genast plocka fram rätt angiografikatetrar och ledare. Dessa heter egentligen något helt annat, men har på vår dialekt fått besynnerliga namn som är totalt obegripliga för utomstående. En gång hamnade jag på en gynekologisk operation. Jag hade hjälpt till med en småsak i ingreppets början, och dröjde mig kvar eftersom jag ville se hur operationen gick till. Det är ett stort nöje att se gynekologer operera, de är snabba och precisa, och arbetar lugnt och metodiskt fastän det blöder. Det visade sig också att de pratade en säregen gynekologdialekt. De underliga specialorden flög snabbt omkring i salen ”Här har du urren” (Här är uretären, dvs urinledaren): ”Ge mig en Babbisch” (Kan jag be att få en Babkock-hake?). Själv förstod jag bara en bråkdel, men för de som talade dialekten var den ett precist och konsekvent arbetsspråk. Så om du får en chans, ta en promenad och hälsa på ett annat verksamhetsområde och lyssna in den lokala dialekten. Du får gärna besöka röntgen. Jag lovar att bjuda på en kopp kaffe, och lära er lite interventionsröntgenslang. Till exempel ormen och krulledutten och några andra saker som inte är tryckbara i en personaltidning. Ackis egna dialekter »Om jag under ett ingrepp ber om ›ormen‹ eller en ›krulledutt‹ kommer ingen att tro att jag skämtar eller har fått en stroke« Ulf Johnson är röntgenläkare på Akademiska sjukhuset Aktuellt Viktor Ekström ny säkerhets- och beredskapschef SÄKERHET I januari tillträdde Viktor Ekström som ny säkerhets- och beredskapschef på säkerhets- och miljöenheten. Han har tidigare arbetat som avdelningschef för akutmottagningen under åtta år. –Det är blandade känslor att lämna akutmottagningen. Det är en fantastisk arbetsplats med bra kollegor. Arbetet med säkerhets- och beredskapsfrågor är något som redan idag är en del av min roll och det är ett område jag brinner för, så det ska bli roligt att få utvecklas mer inom det. Viktor började som nyutexaminerad sjuksköterska på Akademiska sjukhuset 2005. Den första arbetsplatsen var på traumaortopeden 70 C och därefter akutvårdsavdelningen 35 C, för att sedan vara med och starta akutsjukvårdens intermediärvårdsavdelning, aima, där han också var avdelningschef. Sedan januari 2016 har han arbetat som avdelningschef för akutmottagningen. –Jag är glad och stolt över att ha varit avdelningschef på akuten och jag kommer att sakna det. Det finns en viss puls där och det är en stor del av tjusningen. Det har varit utvecklande, lärorikt och bitvis jobbigt, men framför allt roligt och jag har haft förmånen att arbeta med fantastiska kollegor. Men jag kommer alldeles säkert ha en hel del med akutmottagningen att göra även i min nya roll. Säkerhets- och miljöenhetens uppdrag är att stötta sjukhusets ledning och verksamheter i frågor som rör sjukhusets säkerhets- och miljöarbete samt krisberedskap. –Det ska bli intressant och spännande att kliva på min nya roll. Säkerhets- och beredskapsarbetet är ett viktigt arbete för att vi ska fungera som sjukhus och innefattar många olika områden, till exempel fysisk säkerhet, informationssäkerhet och miljösäkerhet. Jag har vissa frågor som jag vet redan nu att jag vill utveckla, till exempel skalskydd och personsäkerhet. Men först ser jag fram emot att lära känna min nya enhet och mitt nya uppdrag. EMELIE TINGVALL Viktor Ekström
11 RONDEN NUMMER 1 2024 Så styrs Akademiska Den 1 januari ändrades sjukhusets ledningsstruktur när den nya områdesnivån infördes. Ronden passar på att gå igenom hur styrningen av sjukhuset ser ut i sin helhet. Vem bestämmer vad – och varför? TEXT HANNES LJUNGHALL FOTO STAFFAN CLAESSON
Regiondirektör Johan von Knorring och hälso- och sjukvårdsdirektör Mikael Köhler har stort inflytande över styrningen av Akademiska sjukhuset och regionens övriga vårdförvaltningar. Så styrs Akademiska 12 RONDEN NUMMER 1 2024 ”Region Uppsala är en organisation – inte nio fristående förvaltningar” l Region Uppsala är en politiskt styrd organisation som ansvarar för frågor inom hälso- och sjukvård, kollektivtrafik, kultur samt regional utveckling. l Regionfullmäktige är det högsta beslutande organet på regional nivå. Fullmäktige representerar befolkningen och tar beslut i regionernas viktigaste frågor, exempelvis årsbudgeten. Fullmäktige utser styrelser och nämnder, som ansvarar för specifika uppgifter inom regionen. l Regionstyrelsen har till uppgift att leda och samordna förvaltningen av Region Uppsalas angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet. Uppsikten är begränsad till att göra påpekanden. l Sjukhusstyrelsen ska utveckla en effektiv hälso- och sjukvård och ansvarar för den verksamhet som bedrivs vid Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Akademiska sjukhusets styrning utgår från Regionplan och budget (RPB) där de strategiska målen följs upp tertialsvis via politiskt beslutade indikatorer. Sjukhusstyrelsen fastställer verksamhetsuppdraget och delegerar ansvar till sjukhusdirektören i sjukhusstyrelsens delegationsordning. Region Uppsala är en politiskt styrd organisation Den 1 januari bildades Region Uppsalas ledningskontor (RLK) genom en sammanslagning av Regionkontoret och Resurscentrum. Det övergripande syftet är att stärka ledningskontorets styrande, stödjande och samordnande förmåga gentemot Akademiska sjukhuset och regionens övriga förvaltningar. – Behovet av att stärka ledningskontoret handlar i grunden om att tydliggöra att Region Uppsala är en och samma organisation, snarare än nio fristående förvaltningar. Vi pratar om en organisation med 16 000 medarbetare och en total budget på 22 miljarder kronor. En så stor verksamhet måste kunna styras strategiskt, och vi måste kunna jobba på ett sätt där vår storlek ger positiva synergieffekter, säger regiondirektör Johan von Knorring, som både är chef för RLK och närmaste chef för sjukhusdirektören för Akademiska sjukhuset och regionens övriga förvaltningsdirektörer, och fortsätter: –Vi måste bli bättre på att jobba över förvaltningsgränserna. Förändringen innebär att hälso- och sjukvårdsavdelningen (HSA) får en viktigare roll och att avdelningen utökas med bland annat vårdhygien och elektronisk patientjournal (EPJ) samt det tidigare Regionkontorets forsknings- och innovationsavdelning och delar av dess digitaliseringsavdelning. – Vi behöver hålla ihop det vi gör på sjukvårdssidan inom regionen som en helhet, där viktiga förvaltningsövergripande funktioner nu hanteras på central nivå inom HSA. Vi ökar ledningskontorets kompetens på dessa områden för att kunna bli mer av ett kitt som håller ihop vården; de nya resurser som vi flyttar in är just sådana som behövs i arbetet för att få våra vårdförvaltningar att bli mer av en samlad enhet med ett gemensamt ansvar och mål, säger Mikael Köhler, som är hälso- och sjukvårdsdirektör och chef för HSA. HANNES LJUNGHALL
Den politiskt tillsatta sjukhusstyrelsen (SHS) styr Akademiska sjukhuset genom det så kallade verksamhetsuppdraget, som i sin tur bygger på Regionplan och budget (RPB), som är Region Uppsalas viktigaste styrdokument. Verksamhetsuppdraget antas i slutet av varje år och innehåller 40–50 deluppdrag inom ekonomi, kvalitet, miljö och tillgänglighet med mera. Utöver dessa tillkommer ett antal tilläggsuppdrag under året, beroende på vilka områden det politiska styret vill prioritera. Regionrådet Malin Sjöberg Högrell (L) har varit sjukhusstyrelsens ordförande under de två senaste mandatperioderna i Region Uppsala. Hon säger att det är en bedömningsfråga ifall de politiska uppdragen till sjukhuset är så pass många och detaljerade att de sammantaget 13 RONDEN NUMMER 1 2024 Malin Sjöberg Högrell vid ett sammanträde i sjukhusstyrelsen den 22 januari. Texten fortsätter på nästa uppslag FORTS. PÅ SIDAN 21 Marianne van Rooijen l Sjukhusdirektör sedan 2021. Leder sjukhusledningsgruppen (SLG), som i övrigt utgörs av de sex områdescheferna, biträdande sjukhusdirektörer, administrativ direktör, fou-direktör, chefsläkare och chefssjuksköterska, och ansvariga personer för stödfunktionerna HR, ekonomi och kommunikation. l SLG har det högsta ansvaret för att leda och utveckla sjukhusets verksamhet och sammanträder varje vecka. På agendan står såväl operativa driftsfrågor som långsiktigt strategiska frågor. Alla medlemmar av SLG har rätt att föra upp frågor på dagordningen. Sjukhusdirektören är den som fattar besluten efter diskussion med övriga medlemmar. l Sjukhusledningen utökas tre gånger om året att till att innefatta även verksamhetscheferna, för att kunna göra större uppföljningar och diskutera strategiska och inriktande frågor. Från och med årsskiftet sitter inte längre verksamhetscheferna i sjukhusledningen. Vad ligger bakom förändringen? – Vi får mer tid för fördjupade diskussioner och kan arbeta med uppföljning på ett bättre sätt i en mindre ledningsgrupp. Vi kommer att träffas varje vecka framöver, istället för varannan vecka som tidigare. Sjukhusdirektören fattar besluten i SLG. Hur viktigt är det för dig att alla är överens innan du fattar beslut? Jag vill gärna att en majoritet ska tycka att det är rätt beslut, även om enskilda personer kan tycka annorlunda. Men det viktigaste är att frågan har blivit ordentligt belyst och att alla relevanta aspekter har tagits upp, och jag förväntar mig att alla i SLG ställer sig bakom beslutet när det väl är fattat. Jag eftersträvar alltid en aktiv dialog i min ledningsgrupp och nu när SLG består av färre personer än tidigare blir det lättare att säkerställa att alla kommer till tals ordentligt. Hur kommer det sig att det ibland sägs att ”sjukhusledningen har beslutat”, när det egentligen är sjukhusdirektörens beslut? – Vi säger snarare att “beslut har fattats i sjukhusledningen”, och det är då en signal om att det är ledningsgruppens samlade vilja, och att det har förts en bredare diskussion i förväg utifrån hela sjukhusets perspektiv. Det är en annan sak när det gäller mer rutinmässiga beslut i enskilda frågor som inte har föregåtts av någon större diskussion, jag fattar många direktörsbeslut av den typen också. Vilken typ av ärenden brukar SLG ha på agendan? – Vi följer löpande upp de uppdrag vi har fått från politiskt håll via Regionplan och budget (RPB) och verksamhetsuppdraget från sjukhusstyrelsen. Sedan är det förstås en stor bredd i de frågor vi tar upp, men några exempel är att vi diskuterar och fastslår de effektiviseringar som ska leda till minskade kostnader för sjukhuset, fattar beslut om löneöversyn och vilka strategier vi ska ha för att minska sjukskrivningar. Hur mycket av det ni tar upp är strategiska respektive operativa frågor? – Det är fler operativa frågor i praktiken, även om vi har försökt lyfta ut mycket av det operativa till våra råd (se artikel på sidan 16, red:s anm). Samtidigt är många frågor både strategiska och operativa. Om vi till exempel tar löneöversynen är det en operativ fråga – hur ska vi tänka här och nu, vilka grupper ska vi prioritera med de pengar vi har? Samtidigt finns tydliga strategiska hänsynstaganden i botten, inte minst vad gäller de långsiktiga bemanningsbehoven. ”Nu får vi mer tid för fördjupade diskussioner” Sjukhuset styrs genom uppdrag från politiken Sjukhusdirektören:
Områdeschefen: ”Våra beslut måste ligga i linje med sjukhusets övergripande mål” Mats Ryttlefors l Tf områdeschef för område 2 sedan 1 januari 2024. Tidigare chef för VO neuro sedan 2020. Som områdeschef även medlem i sjukhusledningsgruppen (SLG). Leder områdesledningsgruppen (OLG), som i övrigt utgörs av cheferna för områdets fyra verksamhetsområden, bitr HR-chef, ekonomicontroller för området, FoU-representant, omvårdnadsledare, samt en områdessamordnare. l OLG sammanträder varannan vecka och ansvarar för både löpande verksamhetsfrågor och den långsiktiga planeringen av områdets verksamhet. l Alla medlemmar av OLG har rätt att föra upp frågor på dagordningen. Områdeschefen är den som fattar besluten, efter diskussion med övriga medlemmar. När Akademiska tidigare hade divisioner diskuterades risken att divisionsperspektivet ibland kunde bli starkare än sjukhusets helhetsperspektiv. Hur ser den risken ut för områdenas del? –Den är väldigt liten skulle jag säga, ingången är att vi utgör olika delar av en helhet. Områdena är inte heller uppbyggda med separata staber på samma sätt som divisionerna var; istället nyttjar vi gemensamma RONDEN NUMMER 1 2024 14 Region och politik Sjukhusledning Områ administrativa resurser och stödfunktioner inom sjukhusadministrationen. Du fattar besluten i OLG. Hur viktigt är det för dig att ni är överens? – Vi har ganska mycket tid på våra möten avsatt för dialog och diskussion. Vi behöver inte vara överens om allt, men alla måste göra sina röster hörda och belysa hur en fråga påverkar deras eget ansvarsområde, till exempel ett visst verksamhetsområde eller en del av ett. Det viktiga är att alla är med på tåget vad gäller hela sjukhusets framdrift. Alla beslut på områdesnivån måste ligga i linje med sjukhusets övergripande beslut och målsättningar. Vilken typ av ärenden har ni på agendan? – En del utgörs av informationsspridning, för att säkerställa en effektiv kommunikation både uppåt och nedåt i linjen. Vi har även uppföljande redovisningar från varje verksamhetsområde vad gäller fou-, HR- ekonomi-, patientsäkerhets-, vårdkvalitets- och produktionsfrågor. Till sist finns även ett block där vi för mer långsiktiga strategiska diskussioner om hur vi ska nå våra mål och där dra nytta av de positiva synergier som det innebär att näraliggande VO:n samlas inom den nya områdesnivån. Vi har mycket högspecialiserad vård och riks- och regionvård i område 2, och vi bör kunna dra nytta av varandras erfarenheter där, liksom vad gäller till exempel hur vi kan minska andelen hyrpersonal eller hur vi kan utöka graden av gemensamt nyttjande av vårdplatser inom vårt område. Verksamhetschefen: ”Ekonomi- och HR-frågor hör till det återkommande på vår agenda” Andres Rodriguez Lorenzo l Verksamhetschef för plastikkirurgi och käkkirurgi sedan 2022 (till en början som tf). l Leder verksamhetsledningsgruppen (VLG), som i övrigt utgörs av verksamhetsområdets avdelningschefer, sektionschefer och ämnesområdesansvariga, sammanlagt 13 personer. l VLG sammanträder varannan vecka och har övergripande ansvar för operativa driftsfrågor och långsiktig planering inom verksamhetsområdet. l Verksamhetschefen fattar besluten efter diskussion med övriga VLG. Avdelningschefen: ”Jag lägger mest tid på personalrelaterade ärenden” FORTS. FRÅN FÖREGÅENDE SIDA Beslut och information
15 RONDEN NUMMER 1 2024 FOTO: STAFFAN CLAESSON ådesledning Verksamhets- ledning Avdelning/ enhet/sektion Frågor och förslag Du fattar besluten i verksamhetsledningen. Hur ofta är ni oense om vad som ska göras? – Inte ofta, men det är viktigt att vi har en öppen diskussion med olika infallsvinklar. Samtidigt är det viktigt att alla i slutändan ställer sig bakom de beslut som fattas. Vilken typ av ärenden brukar ni ha på agendan? –Det varierar mycket, men till det återkommande hör ekonomi- och HR-frågor, En stående punkt är att jag rapporterar från sjukhusledningens senaste möte, de delar som är relevanta för oss. En annan stående punkt är att vi utifrån det som kallas ledningens genomgång tar upp ett av våra fem ämnesområden (brännskador, kraniofacial kirurgi, rekonstruktiv mikrokirurgi, allmän plastikkirurgi och käkkirurgi) för särskild diskussion och beslut om olika typer av förbättringsåtgärder. Hur stor del av det ni tar upp är strategiska respektive operativa frågor? – Det är ofta svårt att dela upp så; jag ser det som att det strategiska gäller långsiktiga frågor medan det operativa gäller det kortsiktiga. Till det förra hör till exempel strategiska rekryteringar och kartläggning av behov av särskild kompetens på längre sikt, och behov av investeringar för att vi ska klara våra uppdrag inom nationell högspecialiserad vård. Operativa frågor kan till exempel vara åtgärder i närtid för att förbättra våra patientflöden. Vi delar upp frågorna i informations-, diskussions- och beslutspunkter. Det är lätt att hamna i för många informationspunkter, så vi försöker aktivt styra agendan mot mer av diskussion och beslut. Kalle Stoorhöök Waage l Avdelningschef för brännskadecentrum sedan 2021. Tidigare iva-sjuksköterska på civa. l Har budget- och personalansvar för avdelningens ca 70 anställda. Sköter den dagliga driften, ser till att det finns personal så att schemat går ihop, ordnar med semestrar och vikarier, kontrollerar att avdelningen håller budget. l Sitter i verksamhetsledningen för VO plastikkirurgi och käkkirurgi. Vad lägger du mest tid på i ditt arbete? – Personalrelaterade ärenden – rekrytering, rehabilitering, medarbetarskap med mera. Ofta görs detta i enskilda samtal. Är du nöjd med linjeorganisationen på Akademiska? – Ja, det fungerar bra i stort. Samtidigt är det som chef en utmaning att kommunicera på ett sätt som landar rätt hos många olika typer av mottagare, som har olika erfarenheter och befinner sig på olika platser i livet. Många hos oss jobbar treskift, så vi får sällan med fler än tio procent av våra medarbetare på våra APT, och då gäller det att formulera sig rätt i den skriftliga information som går ut till medarbetarna. Har du fullgoda möjligheter att påverka uppåt i linjen? – Jag har tur som har en verksamhetschef som låter dörren stå öppen och som är lätt att prata med. Vi är ett litet VO där jag som avdelningschef har relativt stort inflytande. Vår verksamhet med vårt NHV-uppdrag är också viktig för hela Region Uppsala, vilket får visst genomslag. Jag kan dock tänka mig att det finns verksamheter där saker behöver processas i fler steg.
Verksamhetscheferna ingår inte längre i den ordinarie sjukhusledningen, men de blir fortsatt kvar i de olika råd som sjukhuset har inrättat för att hantera verksamhetsövergripande frågor, till exempel operationsrådet och slutenvårdsrådet. Dessa råd har länge spelat en viktig roll i sjukhusets styrning och denna roll blir ännu viktigare framöver. Sjukhusledningsgruppen (SLG) har det högsta ansvaret för att leda och utveckla sjukhusets verksamhet och hanterar såväl operativa driftsfrågor som långsiktigt strategiska frågor. Tiden räcker dock inte för att SLG ska hantera alla verksamhetsövergripande frågor av större vikt och här kommer sjukhusets olika råd in i bilden. För närvarande har Akademiska 16 råd, som är tematiskt indelade utifrån ämnesområden som produktion, kvalitet och administration m m. Inom produktion återfinns operationsrådet, slutenvårdsrådet och iva/ ima-rådet; inom kvalitet återfinns bland annat rådet för kvalitet och patientsäkerhet och donationsrådet, och så vidare. Ordförande och sammankallande i råden är sjukhusets direktörer (eller motsvarande ansvariga för särskilda områden) och chefsläkare. Den som är ordförande har mandat att fatta beslut inom rådets ansvarsområde, men vissa frågor eskaleras till sjukhusledningen för diskussion och därefter beslut av sjukhusdirektör. Det handlar i dessa fall om frågor som är principiellt viktiga och/eller som på ett betydande sätt påverkar verksamhet, medarbetare, patienter eller ekonomi. Råden kan alltså hantera många frågor helt på egen hand, medan de i vissa fall snarare fungerar som beredande organ åt SLG. Till exempel är det slutenvårdsrådet som bestämmer vilket antal slutenvårdsplatser som ska vara tillgängliga under sommaren. När det gäller slutenvårdsplatser som inte är budgeterade eskale16 RONDEN NUMMER 1 2024 Så styrs Akademiska Råden är sjukhusledningens Många sjukhusövergripande frågor hanteras utanför SLG: Uppföljning av förbättringsarbeten på ortopedoperation; en arbetsgrupp avrapporterar till operationsrådet vid ett möte i slutet av januari. FRIDA ANTESSON, ADMINISTRATIV DIREKTÖR: »I och med att verksamhetscheferna inte längre sitter i sjukhusledningen blir råden ännu mer betydelsefulla« FOTO: STAFFAN CLAESSON
ras dock själva beslutet till SLG. Det är sjukhusdirektören som beslutar vilka råd som ska finnas, vilken sammansättning de ska ha och vilka uppgifter de tilldelas. Den gemensamma nämnaren är att de är forum för samverkan kring frågor som berör flera av sjukhusets verksamhetsområden och som inte hanteras inom ordinarie linje. Exempelvis utgörs operationsrådet av biträdande sjukhusdirektör med ansvar för produktion, verksamhetscheferna för sjukhusets opererande verksamheter, för BFC och för anopiva, samt chefsläkare, HR-chef, produktionschef och verksamhetsutvecklare på produktionsenheten. – I och med att verksamhetscheferna inte längre sitter i sjukhusledningen blir råden ännu mer betydelsefulla, inte minst vad gäller att få in verksamhetsperspektivet när beslut fattas på central nivå, säger sjukhusets administrativa direktör Frida Antesson, som själv är ordförande för råden för informations- och dokumenthantering, patientkommunikation och remiss till betalning, och fortsätter: – Det är mycket viktigt att verksamhetscheferna är väl representerade i råden och vi ser nu över rådens sammansättning för att eventuellt få in ännu fler verksamhetschefer. HANNES LJUNGHALL 2014 lanserades värdebaserad vård som huvudstrategi för verksamhetsstyrningen på Akademiska. Numera används inte begreppet längre, men arbetssätten lever vidare på sjukhuset. Region Uppsala tog 2020 fram en ny kvalitetspolicy som ligger till grund för kvalitetsarbetet på Akademiska. Den bygger på sex principer, som är snarlika de principer som fanns inom värdebaserad vård. Grunden är att utgå från det som skapar störst värde för patienterna och att göra dem delaktiga i förbättrings- och kvalitetsarbetet. Processkartläggning tydliggör arbetssätt och ger en gemensam bild av hur man jobbar tillsammans. För att säkerställa kvaliteten i processerna används utdata, där man följer ett antal indikatorer och får fram ett resultat som sedan kan analyseras och ligga till grund för förbättringsåtgärder. –Tack vare processkartläggningen går det att snabbt se vad man kan göra annorlunda. Det krävs samtidigt en systematik, och för detta finns numera ledningens genomgång, som går ut på att verksamhetsledningen genom uppföljning av viktiga kvalitetsdata regelbundet skaffar sig en bild av hur verksamheten presterar. Ytterst handlar det om att sätta en struktur som leder till ständig förbättring av kvalitet och patientsäkerhet, säger Monica Cornefjord, chef för enheten för vårdprocesstöd. I den nationella kunskapsstyrningen inom vården ingår personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp, PSV, där man arbetar enligt den bästa evidens och kunskap som finns inom diagnoser med stora patientgrupper, som diabetes, kol och hjärtsvikt med mera. Inom cancervården finns de standardiserade vårdförloppen, SVF, och utöver det finns nationell högspecialiserad vård, NHV, där det krävs tillstånd för att bedriva vården. – Vi har sagt på Akademiska att vi inte kan förhålla oss till alla dessa bokstavskombinationer på olika sätt. Istället har vi skapat en arbetsmodell där vi kallar alla processer som ingår för kliniska processer, där vi har ett likartat arbetssätt genomgående, säger Monica Cornefjord. HANNES LJUNGHALL 17 RONDEN NUMMER 1 2024 förlängda arm Ordförande för operationsrådet är Karouk Said, biträdande sjukhusdirektör med ansvar för produktion. Som rådsordförande har han fått mandat av sjukhusdirektören att fatta beslut inom rådets ansvarsområde. Styrningen utgår från vad som skapar störst värde för patienterna MONICA CORNEFJORD: »Ytterst handlar det om att sätta en struktur som leder till ständig förbättring«
RkJQdWJsaXNoZXIy MjcwMjg=