AKADEMISKA SJUKHUSETS PERSONALTIDNING NUMMER 3 2022 DAGBOKEN “Vi säkrar kvaliteten i diagnoserna” KVALITET Siffrorna vässas inför kommande rankingar VÅRDPLATSER Patienterna ska fördelas så rättvist det går KRÖNIKA Man har på 19 år ännu inte genomskådat mig 26 20 3 TEMA KVALITET Ronden gör en djupdykning i Akademiskas kvalitetsarbete, med särskilt fokus på sjukhusets prioriterade mål att arbeta datadrivet med kvalitet. ”Det ger en mycket bättre vård helt enkelt och dessutom är det roligt”, säger diabetesansvarige läkaren Jarl Hellman, som är en av dem som intervjuas. 9 Koll på statistiken ger bättre vård
Nummer 3 2022 Ronden är Akademiska sjukhusets personaltidning sedan 1960. Redaktion ronden@akademiska.se Redaktör Hannes Ljunghall 018-611 32 27 hannes.ljunghall@akademiska.se Ansvarig utgivare Pia Olave Tryck Stibo Complete Tryckt på Magno Matt 100 g Annonser ronden@akademiska.se 018-611 32 27 Ronden Akademiska sjukhuset 751 85 Uppsala ronden@akademiska.se Manusstopp nr 4/2022: 21 november SIFFRORNA VISADE VAR SVAGHETERNA FANNS Strokeavdelning 85 B jobbar datadrivet med kvalitet via Riksstrokeregistret. ”Det var när vi började analysera siffrorna som det blev väldigt tydligt vilka våra svagheter var, säger medicinskt ansvarige läkaren Erik Lundström. Sidan 16 I detta nummer Frida Karlsson på akutmottagningen. RONDEN NUMMER 3 2022 Koll på kvaliteten Ronden fortsätter att fokusera på sjukhusets fyra huvudmål, som även kallas förflyttningar. Denna gång handlar det om att ”arbeta datadrivet med kvalitet”, vilket i praktiken handlar om att löpande utvärdera resultatet av de behandlingar och den vård man ger och ändra i rutiner vid behov. Det kan låta som självklarheter, men det har saknats en sjukhusgemensam standard för hur den typen av utvecklingsarbete ska se ut, med resultat att vissa verksamheter ligger längre fram än andra. ”Enkelhet gör att man vill jobba med saker”, säger chefsläkare Johan Lugnegård och det är i linje med detta som sjukhuset nu lanserar ett så kallat baspaket som ska göra det lättare för verksamheterna att ha koll på sin kvalitet och sin patientsäkerhet. REDAKTÖR HANNES LJUNGHALL »Visst anges färgläget utifrån läget på akuten numera, men det är ändå fortsatt så att avdelningarna kan bromsa.« Frida Karlsson, sjuksköterska på akutmottagningen, efterlyser större egna befogenheter för akutmottagningen att flytta patienter till avdelningarna i särskilt belastade lägen. Sidan 4–5 6 16 15 26 ”VI SÄKRAR KVALITETEN I DIAGNOSERNA” Anders Edström, kvalitetssamordnare på klinisk kemi och farmakologi, skriver dagbok i detta nummer. Sidan 26–27 Ulf Johnson »J ag brukar tala om för våra ST-läkare att alla gör misstag ibland, att det är normalt och mänskligt och att man kan lära sig mycket av dem. I själva verket är jag livrädd för att göra fel.« Sidan 7
Aktuellt Ivo måste begära att vite döms ut VÅRDPLATSER Enligt ett beslut av Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, skulle Akademiska sjukhuset ha tagit fram 612 vårdplatser senast den 15 september. Sjukhusledningen har bedömt detta som omöjligt. Region Uppsala överklagar nu igen för att upphäva beslutet. – Det har inte varit möjligt att för oss att uppfylla Ivo:s krav. Att öppna 612 vårdplatser känns inte aktuellt med den bemanningssituation vi har idag. Det går inte att pressa personalen så mycket. Vi måste framför allt bli bättre på att behålla personal. Det är vår viktigaste prioritering, säger sjukhusdirektör Marianne van Rooijen. Den 1 juli överklagade Region Uppsala Ivo:s beslut till förvaltningsrätten. Överklagandet avslogs och regionen går nu vidare till nästa instans, kammarrätten. Om Ivo:s beslut står fast kan de ansöka hos förvaltningsrätten omutdömande av vite. Vitet har bestämts till 20 miljoner, men kan komma att ändras. Om kammarrätten tar upp Region Uppsalas överklagade kan Ivo inte ansöka om att vitet döms ut under tiden kammarrättens prövning pågår. Kammarrättens beslut om Region Uppsalas överklagande tas upp till prövning väntades efter Rondens pressläggning. LISA SWEDÉN 3 Texten fortsätter på nästa sida RONDEN NUMMER 3 2022 VÅRDPLATSER I maj införde Akademiska sjukhuset en ny modell för hur patienter ska fördelas mellan avdelningarna vid vårdplatsbrist. Modellen har sedan reviderats i omgångar och under hösten görs ytterligare justeringar i samråd med de fackliga. –Målet är att hitta en rättvis fördelning utifrån avdelningarnas olika förutsättningar. Det är många bitar som måste falla på plats och det kommer att ta lite tid, säger Karouk Said, biträdande sjukhusdirektör med ansvar för produktionsfrågor. De senaste åren har Akademiska använt sig av ett färgkodningssystem som anger aktuellt platsläge i färgerna grönt, gult och rött, för att kunna göra fler vårdplatser disponibla jumer ansträngt platsläget är. Under dessa år har trycket på vårdplatserna blivit hårdare, vilket har gjort systemet mindre användbart. Nu har den gamla modellen ersatts av en ny, som inkluderar en så kallad åtgärdsmatris, även kallad åtgärdsnyckel, för hur patienterna ska fördelas. Den nya modellen använder samma typ av färgkodning, men fokus ligger nu på antalet inläggningsklara patienter på akutmottagningen snarare än på tillgängliga platser på vårdavdelningarna. Modellen uttrycker ett skifte i synen på vem somhar huvudansvaret för de inläggningsklara patienterna, i ett läge där både akutmottagningen och vårdavdelningarna är överbelastade. Ansvaret läggs nu i högre grad på avdelningarna, och avflödet från akuten ska inte kunna bromsas av platsbrist på avdelningarna på samma sätt som tidigare. –Ytterst handlar det om patientsäkerhet. Det är bättre för en patient att vårdas på en avdelning än på akuten, i ett läge där båda är överbelastade. Vi tog beslutet att införa den nya modellen i ett läge där akuten hade varit väldigt hårt belastad under lång tid. Det var 20–30 patienter som låg kvar varje morgon och väntade på vårdplats, och det kunde dröja lång tid innan de fick plats på en vårdavdelning. Under tiden vårdades de som slutenvårdspatienter på akuten. Det är inte akutens uppdrag att ta hand om slutenvårdspatienter, men de har inte haft något val, och de har samtidigt behövt ta hand om sitt ordinarie flöde. Det var tydligt att något behövde göras, säger Karouk Said. I praktiken handlade det om att ta bort det tidigare överenskomna taket för antalet överbeläggningar på slutenvårdsavdelningarna. Efter en inledande testperiod i maj ställdes den nya modellen dock på svåra prov när sjukhuset började dra ner på kapaciteten under sommarveckorna då personalen skulle ha semester. – Vi såg redan från början att vi skulle behöva göra justeringar och vi komdärefter överens med de fackliga om att ha ett tak på fyra överbeläggningar per avdelning. Sedan har vi justerat detta ytterligare i samråd med verksamheterna, med hänsyn till avdelningarnas storlek och bemanningstal. Detta har lett till att olika avdelningar nu har olika tak för antalet överbeläggningar, säger Karouk Said. Samtidigt finns undantag – om akutmottagningen har fler än 20 patienter som väntar på vårdplats på morgonen ska stora avdelningar ta en ytterligare patient, även omde har nått det ordinarie taket för överbeläggningar. Under hösten fördjupas arbetet med att analysera avdelningarnas vårdintensitet, bemanningstal och kompetens, enligt ett beslut från sjukhusledningen och i överens ”Målet är att hitta en rättvis fördelning” Åtgärdsplanen vid platsbrist ses över igen i höst KAROUK SAID, BITRÄDANDE SJUKHUSDIREKTÖR: »Ytterst handlar det om patientsäkerhet. Det är bättre för en patient att vårdas på en avdelning än på akuten, i ett läge där båda är överbelastade.« Marianne van Rooijen
Antalet inläggningsklara patienter som väntar på vårdplats på akuten varje morgon har på ett ungefär halverats jämfört med i början av året. – Vi har oftast 10–15 patienter som blir kvar över natten nu istället för 20–30 som det var tidigare. Det är inte bra, men det är i alla fall bättre, säger Simon Morelli, specialistläkare inom akutsjukvården. SimonMorelli är positiv till intentionen att avflödet från akuten inte ska kunna bromsas av platsbrist på avdelningarna på samma sätt som tidigare, men hanmenar samtidigt att det är för tidigt för att göra en ordentlig utvärdering. –Det är jättebra att fokus har flyttats till hur många inläggningsklara patienter somfinns på akuten, det är ett viktigt första steg. Samtidigt har vi sett olika projekt tidigare som syftar till att få iväg patienterna snabbare till avdelningarna, till exempel ”60minuter till vårdplats”. De har fungerat bra till en början, men sedan har vi återigen hamnat i en situation där många blir kvar alldeles för länge på akuten. Så även omdet känns lovande skulle jag egentligen vilja vänta med att utvärdera det här till efter hösten, säger han. Han påpekar även att infektionsmottagningen sedan sommaren i praktiken har använts som en intagningsavdelning med sex platser för patienter som väntar på plats på infektionsavdelningen, vilka inte räknas med som inläggningsklara patienter som väntar på vårdplats. En annan anledning att vänta med utvärderingen är att den nya modellen inte har använts under normala förhållanden under tillräckligt lång tid. – Det gick bara några veckor fram till sommarens neddragkommelse med de fackliga. Slutmålet är att så långt sommöjligt åstadkomma en rättvis fördelning av antalet överbeläggningar, utifrån avdelningarnas unika förutsättningar och vad som är bäst för patienterna. Här ingår även att se över möjligheterna att klustra patienterna bättre, för att patienter inom samma eller närliggande specialiteter ska hamna på samma avdelningar så långt sommöjligt. –Det här har varit på gång en längre tid, men det har försenats på grund av covidpandemin. Nu återupptar vi arbetet och ser till att det får genomslag. Vi är också medvetna om att det kan komma att behövas ytterligare justeringar längre framunder hösten för att alla bitar ska falla på plats. Vi måste hitta en balans mellan de akuta och elektiva uppdrag somAkademiska har, säger Karouk Said. Han betonar att grundproblemet är brist på personal, vilket leder till brist på vårdplatser. –Personalbristen är till stor del en arbetsmiljöfråga. Sjukhusledningen har tagit fram ett omfattande åtgärdspaket för att förbättra arbetsmiljön, så att Akademiska blir enmer attraktiv arbetsplats. Sedan kan vi inte genomföra allt på egen hand och vi för regelbundna diskussioner med våra uppdragsgivare i regionen om resurser för att genomföra de här förändringarna. Det är här somden verkliga lösningen på vårdplatsfrågan finns. Vi måste bli bättre på att behålla och rekrytera personal. HANNES LJUNGHALL RONDEN NUMMER 3 2022 4 FORTS. FRÅN FÖREGÅENDE SIDA Aktuellt Färre patienter blir kvar över natten FOTO: STAFFAN CLAESSON SIMON MORELLI, SPECIALISTLÄKARE: »Det är inte bra, men det är i alla fall bättre«
ningar. Nu efter sommaren ökar antalet invånare när studenterna kommer tillbaka, vilket bidrar till ett ökat tryck på vården, säger SimonMorelli. Frida Karlsson, somhar arbetat som sjuksköterska på akutmottagningen i fem år, menar också att det är för tidigt för att utvärdera, med tanke på hur tidigare liknande projekt har utvecklats över tid. – Vi brukar se en bra effekt i början, men sedan avtar det och till slut är vi tillbaka i samma röda lägen igen, säger hon. Frida Karlsson säger även att det sker många avsteg från hur det är tänkt att den nya modellen ska fungera. – Visst anges färgläget utifrån läget på akuten numera, men det är ändå fortsatt så att avdelningarna kan bromsa; de ringer oss och säger till när det finns plats. Jag har full förståelse för att de inte hinner ta emot patienterna i tid, men det somde inte hinner landar på oss. Har vi 35 inläggningsklara patienter hos oss innebär det åtta–nio patienter med slutenvårdsbehov per sjuksköterska. Och då ska vi samtidigt ta hand om vårt akuta flöde. Trycket på avdelningarna har också lett till att de har börjat skriva hempatienter i förtid, vilket leder till att de kommer tillbaka till akuten inom ett par dygn, i sämre skick än när de kom in första gången. Det har ökat markant, säger hon. Frida Karlsson efterlyser att akutmottagningens ledningsansvariga läkare och ledningsansvariga sjuksköterska får eget mandat att ”dra i någon form av handbroms” i särskilt belastade lägen, så att fler patienter då kan flyttas till avdelningarna omgående. –Det behövs för att det nya arbetssättet ska bli effektivt och för att säkerställa vårt omhändertagande av det stora inflödet av akut sjuka patienter, säger hon. HANNES LJUNGHALL Sjukhusets nya modell för att fördela patienter vid vårdplatsbrist har gett viss avlastning för akutmottagningen, men samtidigt har trycket på vårdavdelningarna ökat. –Det har inneburit en ökad stress för oss, framför allt under veckorna i sommar då det var hårdast belastning, säger Ellen Gessbo Tiusanen, avdelningschef för infektionsavdelning 30 F. Under de första veckorna efter att den nya modellen infördes den 30maj påverkades inte 30 F i större utsträckning av förändringen. Problemen kom frammot midsommar och de närmast följande veckorna, när belastningen ökade i samband med att sjukhuset gick ner i kapacitet under personalens sommarledigheter. – Jag förstår absolut att akutmottagningen behöver avlastning – patienterna ska inte ligga kvar där –men för oss på vårdavdelningarna innebar den nya modellen att vi inte visste hur många patienter vi skulle få. Om vi hade fysisk plats skulle vi ta emot överbeläggningar utifrån hur många patienter som låg på akuten. Det kunde innebära allt från en till fem eller ännu fler; det fanns inget tak och vi kände en ständig oro kring detta, säger Ellen Gessbo Tiusanen. 30 F har normalt fem–sex patienter per vårdlag, men kring midsommar handlade det om åtta–nio patienter. Situationen blev ohållbar och avdelningen drog sedan ner på antalet vårdplatser, med ett tak för antalet överbeläggningar som sedan har legat kvar. –Vi hade tre överbeläggningar under återstoden av sommaren, med vissa undantag när vi fick ta någon ytterligare överbeläggning. Jag vet att många avdelningar har haft en väldigt jobbig sommar, men hos oss blev det ändå hanterbart genom att vi fick ett tak för överbeläggningarna som gav en bättre förutsägbarhet, samtidigt somomvårdnadsassistenter ochmånga sommarvikarier stöttade på ett bra sätt. Även den ordinarie personalen har varit fantastiska och har hjälpt till och tagit extra pass, säger Ellen Gessbo Tiusanen. Vad gäller fördelningen av akuta patienter framöver efterlyser hon att patienternas vårdintensitet ska få större genomslag i bedömningen (vilket också finns med i sjukhusledningens planer, se intervjumed biträdande sjukhusdirektör Karouk Said på motstående sida). – Utan att ta med vårdintensiteten kanman inte säga vilken belastning ett visst antal patienter innebär för en avdelning. Vissa klarar att ha fem patienter, medan andra kanske klarar sex–sju stycken, beroende på vårdintensiteten. Och olika personer kan ha olika bild av hur krävande en viss patient eller åtgärd är. Det behövs ett objektivt mått som gäller lika för alla avdelningar och sedan behöver man se till att det verkligen får genomslag, säger Ellen Gessbo Tiusanen. HANNES LJUNGHALL RONDEN NUMMER 3 2022 5 Frida Karlsson, sjuksköterska på akutmottagningen, efterlyser större egna befogenheter för akutmottagningen att flytta patienter till avdelningarna i särskilt belastade lägen. ”Visst anges färgläget utifrån läget på akuten numera,men det är ändå fortsatt så att avdelningarna kan bromsa; de ringer oss och säger till när det finns plats”, säger hon. Ellen Gessbo Tiusanen, avdelningschef för infektionsavdelning 30 F, vill att patienternas vårdintensitet ska få större genomslag i bedömningen när akuta patienter fördelas till avdelningarna. Ökat tryck på avdelningarna
6 RONDEN NUMMER 3 2022 PERSONALFEST Över 12 000 personer kom till Botaniska trädgården när Region Uppsala bjöd in till konsert och mat för att fira och tacka för den skillnad alla medarbetare gjort under pandemin och fortsätter göra dagligen. Totalt antal anmälningar var 4027 till första konserttillfället den 9 augusti och 8066 till den 17 augusti. KonferencierenMark Levengood guidade besökarna genomprogrammet, som utöver uppträdanden av Eric Gadd och VeronicaMaggio även innehöll intervjuer på scenmedmedarbetare från regionens förvaltningar. FOTO: EVELINA SZCZESIK Minnesvärda kvällar i Botan
7 RONDEN NUMMER 3 2022 Krönika Ulf Johnson Jag är röntgenläkare. Är det verkligen en riktig läkare, tänker kanske ni (och det kanman diskutera, men det är en annan historia). Jag har alltså gått en lång utbildning där jag lärde mig enmassa bra saker. Till exempel alla kroppsdelar på latin eller grekiska och namn på sjukdomar som är så ovanliga att de kanske inte ens finns. Men under mina 19 år efter examen har det gått upp för mig att vissa saker lärde jag mig inte alls. Viktiga saker som är helt nödvändiga omman ska arbeta på ett sjukhus, och som jag varit tvungen att upptäcka själv! Ni som läser det här är ju också utbildade, ni är undersköterskor, diplomerade rökavvänjare, sjukhusfysiker ochmycket annat. Kanske saknades det här i era kursplaner också. Troligen har ni redan listat ut det själva. I så fall kan ni sluta läsa nu, men omni är nyfikna följer här mina tre bästa tips för oss sjukhusarbetare: 1) Det är viktigt att kunna äta fort! Det här är helt grundläggande och borde läras ut första dagen på utbildningen. Vad trodde jag egentligen? Att hela sjukhuset stänger två timmar för en underbar långlunch i matsalenmed vita dukar och en trevlig kopp kaffe efteråt i en knarrig läderfåtölj? Nej, tidsnöd vid lunchdags är en vanlig realitet, men om man kan värma sinmikropizza OCH äta den på fyra minuter blankt blir man sällan utanmat. 2) Ibland tror man att man kan allt, och det är FEL! Det händer att man lyckas med något svårt, är ovanligt effektiv eller helt enkelt har tur. Kanske tillåter man sig då att tänka att ”det här var ju inte så dumt” och innanman vet ordet av har megalomana fantasier slagit i en att man är lite, nej faktiskt ganska mycket, mer kompetent än sina kollegor. Detta stämmer naturligtvis sällan, och verkligheten brukar tala omdet på brutalast möjliga vis. Vilket leder osökt till: 3) Ibland tror man att man kan inget, och det är OCKSÅ FEL! Jag brukar tala om för våra ST-läkare att alla gör misstag ibland, att det är normalt ochmänskligt och att man kan lära sig mycket av dem. I själva verket är jag livrädd för att göra fel. Eftersom jag är en ganska genomsnittlig människa gör jag naturligtvis fel av och till, och brukar då övertyga mig själv om att jag är den värsta klåparen på sjukhuset, kanske i hela regionen. En bedragare somborde delegitimeras offentligt under förnedrande omständigheter. Men för er som liksom jag ibland känner er som en bluff har jag ändå lite hopp. Man har på 19 år ännu inte genomskådat mig, så förmodligen kommer ni också att klara er bra! Min bristande utbildning »Jag brukar övertyga mig själv om att jag är den värsta klåparen på sjukhuset« Ulf Johnson är röntgenläkare på Akademiska sjukhuset
RONDEN NUMMER 3 2022 8 Aktuellt Akademiska fortsätter att klättra i AT-ranking VÅRDPLATSER Under årets sommar hade Akademiska sjukhuset 30–50 färre öppna vårdplatser jämfört med föregående sommar inom den somatiska slutenvården av vuxna patienter. - Vi gick in i sommaren i ett bekymmersamt läge vad gäller bemanningen och det har varit en stor utmaning för Akademiska att klara detta. Trots den stora belastningen har samarbetet över hela sjukhuset varit väldigt bra. Det har funnits en samsyn kring vad sombehöver göras och en stor vilja att hjälpa och stötta varandra, säger chefsläkare Johan Lugnegård. Belastningen på sjukhuset var som störst under veckorna runt midsommar. – Det blir ofta problem i övergångsperioden när sjukhuset går ner i kapacitet under sommarveckorna, och vi såg samma sak denna sommar. Det fanns tillfällen när vi hade över 40 patienter kvar på akuten på morgonen, säger Johan Lugnegård. Ett par veckor efter midsommar minskade trycket och situationen blev något lugnare under vecka 29-31. –Det betyder inte att vården inte var belastad – avdelningarna hade fortsatt många överbeläggningar –men periodvis hade vi inte mer än enstaka patienter kvar på akutmottagningen på morgonen, säger Johan Lugnegård. Beläggningsgraden inom den somatiska slutenvården av vuxna patienter låg under sommaren på omkring 120 procent i genomsnitt. I vissa fall har patienter vårdats i korridorer på vårdavdelningar när de ordinarie platserna inte har räckt till. –Vissa dagar har vi behövt tömma akutmottagningen på morgonen för att minska belastningen där, vilket har inneburit att redan överbelagda avdelningar har behövt ta emot ytterligare patienter. För att överbeläggningarna skulle kunna fördelas rättvist över sjukhuset har alla avdelningar rapporterat sin bemanning veckovis, vilket visade sig väldigt värdefullt. En annan åtgärd somhar avlastat avdelningarna är att ta in sjuksköterske- och läkarstudenter sompå olika sätt har bidragit i vården, säger Johan Lugnegård. Han vill framför allt framhålla att sommaren – givet svårigheterna att kunna bemanna i önskad omfattning – klarades av tack vare att många medarbetare har flyttat sina semestrar, tagit extrapass och dubbelpass och överlag visat god samarbetsvilja. Utöver de åtgärder som vidtagits tidigare startades daglig styrning med alla verksamhetschefer och eftermiddagsavstämning med PVC och chefsläkare. Avstämning gjordes minst två gånger om dagenmed ledningen för Lasarettet i Enköping, och periodvis hölls täta möten med regiondirektör, hälso- och sjukvårdsdirektör, berörda förvaltningsdirektörer och chefsläkare. HANNES LJUNGHALL UTBILDNING Akademiska sjukhuset klättrar för andra året i rad och hamnar på plats 32 i den årliga ranking av ATorter som görs av Sylf, Sveriges yngre läkares förening. Under samma period har andelen ATläkare som anger att de skulle rekommendera en vän/kollega att söka AT vid Akademiska ökat från 78 procent till 92 procent. Sjukhusets AT-chef Pernilla Rundlöf Nygren tror att arbetet med frågor som rör handledning ligger bakom det förbättrade resultatet. –Vi har gjort en satsning på arbetet med AT på akutmottagningen sedan ungefär ett år tillbaka, som innebär att vi nu har en AT-ansvarig läkare på akutmottagningen och en personlig handledare för ATläkarna. En annan fråga som jag tror är viktig handlar om att vi har infört blockspecifik handledning. Modellen har utvecklats successivt under de senaste åren och innebär att AT-läkarna får handledning i små grupper om tvåtre deltagare, säger hon. Sylfs undersökning baseras på en enkät som skickas ut till underläkare i hela Sverige. Akademiskas placering har förbättrats stegvis från plats 51 för två år sedan till plats 32 i år. När det gäller andelen AT-läkare som anger att de skulle rekommendera en vän/kollega att göra AT vid samma sjukhus ligger Akademiska med sina 92 procent på tredje plats av universitetssjukhusen. – I nästa steg planerar vi att arbeta vidare med satsningar på handledarutbildning ochmed att strukturera upp den blockspecifika handledningen, säger Pernilla Rundlöf Nygren. HANNES LJUNGHALL Hård belastning under sommaren JOHAN LUGNEGÅRD, CHEFSLÄKARE: »Det fanns tillfällen när vi hade över 40 patienter kvar på akuten på morgonen« Pernilla Rundlöf Nygren
RONDEN NUMMER 3 2022 9 Koll på siffrorna Akademiska ska bli bättre på att följa upp patienternas resultat – att ”arbeta datadrivet med kvalitet” är ett av huvudmålen för sjukhuset under kommande år. TEXT HANNES LJUNGHALL OCH LOTTA FRITHIOF FOTO STAFFAN CLAESSON
–Vi ska ha en säker vård och patienterna själva ska vara nöjda. Kvalitet är på det viset inte enbart en fråga om ”hårda”, kliniskt mätbara värden, det handlar även om patientupplevelsen. Ronden träffade sjukhusdirektör Marianne van Rooijen för ett samtal om Akademiska sjukhusets ökade fokus på kvalitetsfrågor och om vad det egentligen innebär att arbeta datadrivet. Akademiska har nyligen antagit fyra huvudmål, eller ”förflyttningar” som sjukhuset ska göra. En av dessa är att “arbeta datadrivet med kvalitet”. Vad innebär det? –Vi vill naturligtvis att arbetet ska vara digitaliserat i hög grad, men ”datadrivet” syftar inte på digital teknik eller datorer i sig. Det handlar om att man arbetar utifrån sina egna data, den information som visar resultaten från den egna verksamheten. Man tittar på vilka åtgärder och behandlingar som man har satt in och hur de har fungerat, och sedan analyserar man det och tar ställning till om man bör göra något annorlunda framöver. Handlar det främst om att följa indikatorer över tid? –Det är en stor och viktig del av det, men det finns fler sätt. Ett sådant exempel är att man tar ”teamtemp”, alltså att man har en daglig reflektion efter varje arbetspass där medarbetarna får värdera dagens arbete utifrån olika aspekter, vilket sedan redovisas med olika färger i ett excelschema utifrån hur bra det har gått. När man sedan tittar på detta över längre tid kanman upptäcka omdet finns återkommande problem eller annat sombör åtgärdas. Det är också ett sätt att arbeta datadrivet med kvalitet. Varför har sjukhusledningen valt att sätta särskilt fokus på kvalitet just nu? –Det är det bästa sättet vi har att hushålla med våra resurser. Gör vi rätt saker minskar behovet av uppföljande vård. Vi kortar vårdtider, får färre återbesök och både patienterna och vi kommer att vara nöjdare. Har ledningen pratat för mycket om ekonomi och för lite om kvalitet tidigare? –Ja, på ett sätt tycker jag det. Ekonomin är förstås väldigt viktig, men kvaliteten är minst lika viktig. Och det sitter ihop, jobbar manmed kvaliteten kommer man att göra ekonomiska vinster. Så snart baspaketet för kvalitet och patientsäkerhet är på plats, kommer vi i sjukhusledningen att följa kvalitetsparametrar i verksamheterna varje månad. Kvalitet blir något som vi lyfter återkommande på högsta ledningsnivå, på samma sätt som vi gör med ekonomi och produktion. Hur mycket berörs vanliga medarbetare? Hur gör man kvalitetsfrågorna till något som engagerar hela personalen och inte bara chefer och särskilda ombud? –Det går att arbeta med kvalitet på ett sätt som engagerar väldigt många. Det kan vara på avdelningsnivå sommanmäter en viss sak, och sedan visar man upp resultaten och diskuterar dem, kanske en gång i veckan eller på APT. På förlossningen jobbar man väldigt medarbetarnära med sitt utfall på det viset, och även på plastiken. Man tittar på vad somhände förra veckan, eller vilket utfall som vissa patienter hade, och så visar man det för medarbetarna och inbjuder till diskussion. Det är viktigt att man har indikatorer som känns angelägna för medarbetarna. De ska vara lätta att ta in i system, lätta att ta ut, och lätta att ta till sig. Genom att göra en avdramatiserad, regelbunden uppföljning av det här kan det bli en naturlig del av vardagen. Det är inte något som vi bara dammar av till tertialrapporter eller årsbokslutet, utan något som vi lever med hela tiden. HANNES LJUNGHALL RONDEN NUMMER 3 2022 10 Tema kvalitet ”Vi har pratat för mycket omekonomi och för lite omkvalitet” Kvalitetsarbetet på Akademiska intensifieras: Ovan: Sjukhusdirektör Marianne van Rooijen och chefsläkare Johan Lugnegård. FOTO: STAFFAN CLAESSON
11 RONDEN NUMMER 3 2022 Texten fortsätter på nästa uppslag Vad är grundtanken bakom baspaketet för kvalitet och patientsäkerhet? – Ingången är att det ska bli enkelt för verksamheterna att ha koll på sin kvalitet och sin patientsäkerhet. Enkelhet gör att man vill jobba med saker. Alla regler, riktlinjer och verktyg ska finnas samlade på ett och samma ställe på intranätet. Det har varit svårt att få en snabb överblick tidigare, med många olika SAS-rapporter och annan information. Jag har upplevt det här tidigare som verksamhetschef, och sedan som chefsläkare har jag velat ta tag i det och ge cheferna något somunderlättar i arbetet med kvalitet och patientsäkerhet. En viktig del är just att införa mer sammanhållna SAS-rapporter, så att man slipper hoppa mellan olika rapporter där olika utdata presenteras. När ska detta lanseras? –Baspaketet fastställdes i juni, men själva införandet kommer att ske under hösten. För att få en bred förankring och ett brett införande kommer vi ha flera olika aktiviteter. Det handlar bland annat omöppna forum, så kallade ”kvalitetsstugor”, nätverksträffar för verksamhetsområdenas kvalitetssamordnare ochmötenmed verksamhetsledningsgrupper vid behov. Vad har varit största utmaningen i arbetet? Handlar det om att hitta tekniska lösningar eller om andra saker? –Jag trodde först att det skulle vara några månaders jobb, men det har vuxit och ambitionerna har också vuxit, så en fråga har varit hur vi begränsar vi oss. Kvalitet och patientsäkerhet griper ju in precis överallt. Det har varit en svår balansgång mellan att göra det så omfattande att det blir tillräckligt kraftfullt, och samtidigt begränsa det så att det inte svämmar över alla breddar och aldrig blir färdigt. Är det här ett eget initiativ eller har ni sneglat på andra regioner eller sjukhus? –Det är ett eget initiativ, vi kände att vi behövde få ordning på de här sakerna här och nu. Vi har inte ett fungerande kvalitetsledningssystempå plats i Region Uppsala än, det pågår fortfarande arbete kring att ta framdet. När vi så småningom har det på plats kan vi docka in baspaketet i det. Det är främst cheferna som kommer att använda sig av de verktyg som ingår. Hur påverkas vanliga medarbetare? –Vi har ävenmånga medarbetare som är ombud för trycksår, för vårdrelaterade infektioner, för smärta och för nutritionmedmera, och de kommer att bli direkt involverade. Det är dessutom tanken att alla medarbetare ska med på Att arbeta datadrivet med kvalitet handlar om att löpande utvärdera resultatet av de behandlingar man ger. Genom att följa utdata från Cosmic över tid kan man se vilka åtgärder som ger bäst resultat utifrån patienternas olika förutsättningar. Ytterst handlar det om att minska antalet vårdskador och komplikationer, vilket ger stora vinster för både patienter och vårdgivare. För att ta ett samlat grepp kring detta arbete lanserar Akademiska i höst ett baspaket för kvalitet och patientsäkerhet, som alla verksamhetsområden ska arbeta efter. Chefsläkare Johan Lugnegård berättar om hur det ska fungera i praktiken. Nedan: Förlossningen har varit en föregångare i att visualisera utdata, som grund för löpande diskussioner om förbättringsåtgärder. Bilden är tidigare publicerad i Ronden nr 1 2018. Samlat grepp kring datadrivet kvalitetsarbete ”Det ska bli enkelt att ha koll på sin kvalitet”
tåget i förlängningen. Inte så att alla förväntas detaljgranska SAS-rapporter, men alla ska få ta del av resultaten för sin avdelning eller mottagning och diskutera dem löpande på APT och liknande. Det är jätteviktigt att få det här att bli levande hos majoriteten av medarbetarna. Att det är möjligt har vi sett hos förlossningen, som har varit tidigt ute med den här typen av datadrivet kvalitetsarbete. I baspaketet ingår också något som kallas ledningens genomgång (se artikel på komnade uppslag), där det ingår en struktur för hur man tar upp dessa frågor medmedarbetarna inom varje VO. Ronden har tidigare skrivit om ledningens genomgång hos VO plastikkirurgi och käkkirurgi, som då var en föregångare på sjukhuset. Är det deras modell som nu ska spridas vidare? –Till stor del är det samma sak, men baspaketet kan sägas utgöra en lägstanivå, och plastikkirurgi och käkkirurgi har jobbat länge med detta och befinner sig på en annan nivå. Tanken är att man ska kunna säga ”vi vill börja någonstans” och då börjar manmed baspaketet där man får med sig det viktigaste. En viktig del i det hela är att följa indikatorer, alltså särskilda saker somman vill mäta och följa upp. Hur kommer detta att fungera? –Det finns både sjukhusövergripande och verksamhetsspecifika indikatorer. De sjukhusövergripande ska vara generella – vi benämner dem generiska – så att de kan tillämpas på alla vårdande enheter, och till stor del även på labb och andra verksamheter som inte vårdar patienter. Det handlar då om trycksår, vårdrelaterande infektioner, smärta och nutrition medmera. Till detta kommer även tre till fem verksamhetsspecifika indikatorer, somde väljer ut själva och alltså skiljer sig mellan varje VO. Detta ska följas upp genom ledningens genomgång, som ska finnas på alla nivåer, från avdelningarna upp till högsta ledningen. Sjukhusledningens uppföljning av verksamheterna har tidigare mest fokuserat på ekonomi-, produktions- och personalfrågor, men nu lyfter vi in kvalitet som en lika viktig del att följa upp. Det är en tydlig signal om att alla behöver fokusera på kvalitet ingående och långsiktigt, såväl i verksamheterna som i sjukhusledningen. Ser du någon risk att det här uppfattas som”ännu en administrativ pålaga” ute i verksamheterna? –Tanken är ju att det ska bli enklare och resultera i enminsRONDEN NUMMER 3 2022 Tema kvalitet 12 FORTS. FRÅN FÖREGÅENDE SIDA Enkät: Vilka kvalitetsfrågor är viktigast på din avdelning? Ing-Marie Larsson, intensivvårdssjuksköterska civa: –För mig innebär kvalitet att patienterna får god vård och att den ges av personer med rätt kompetens, det är jätteviktigt i den vård vi bedriver. Patienterna ska få den bästa möjliga vård som vi kan ge och då är det många bitar sommåste falla på plats. Vi arbetar mycket med kvalitetsfrågor på vår avdelning och överlag tycker jag att det fungerar bra, men det finns samtidigt områden som vi kan förbättra. Ett område som vi arbetar med hos oss just nu är att stärka teamarbetet och kommunikationenmellan professionerna. Det betyder inte att det inte fungerar bra idag, men det kan ändå bli bättre. Det finns flera områden där vi jobbar på ett bra sätt redan idag och har rutiner, samtidigt somdet fortfarande finns saker vi kan skruva på, till exempel nutrition, personcentrerad vård och urträning ur respirator. Att jobba med kvalitets- och förbättringsarbete är stimulerande för oss som jobbar i patientvården, men också utvecklande för verksamheten. Det är viktigt att den drivs, och bedrivs, från den kliniska verksamheten. Jag har jobbat här på Datadrivet kvalitetsarbete kan se ut på olika sätt. Ett exempel är att ta ”teamtemp”, en daglig reflektion efter arbetspasset där man värderar arbetet utifrån olika aspekter. BIlden är tagen på den kirurgiska utveckingsavdelningen och har tidigare publicerats i Ronden nummer 4 2019.
13 RONDEN NUMMER 3 2022 »Kvalitet och patientsäkerhet griper in precis överallt. Det har varit en svår balansgång mellan att göra det så omfattande att det blir tillräckligt kraftfullt, och samtidigt begränsa det så att det inte svämmar över alla breddar.« civa sedan 1994 och det har hänt väldigt mycket sedan dess. Saker som var vardag på 1990-talet skulle vi aldrig acceptera idag, till exempel det sätt vi körde dialysbehandlingar på den tiden, när det inte fanns samma möjlighet till kontinuerlig dialys. Det finns många sådana exempel på hur utvecklingen gjort att kvaliteten har blivit bättre, idag kan vi rädda många fler patienter än vi kunde då. Ett problem idag är att vi inte har tillräckligt många intensivvårdsplatser, vilket innebär att patienter ibland behöver flyttas till andra sjukhus och sådana flyttar ökar risken för att något kan gå fel. Josephine Anker, anestesisjuksköterska neuroanestesin: –Det finns en pågående diskussion om kvalitetsfrågor hos oss både under gemensamma möten och ävenmellan oss kollegor. Framfört allt brukar vi prata ompatientsäkerhet. I vårt dagliga arbete gör vi åtgärder för att öka patientsäkerheten till exempel genom att följa checklistor, göra kontroller och ha avstämning med operationsteamet inför en operationsstart. Det förutsätter ju då att vi får den tid vi behöver mellan operationsstarterna. Det är också viktigt att vi som arbetar med patienterna meddelar när vi tycker att patientsäkerheten skulle kunna vara hotad och då behöver de som sitter på högre positioner lyssna. kad arbetsbörda, och jag tycker att det har tagits emot väl. Det har under lång tid varit ett väldigt stort fokus på ekonomin, men vi vill visa vad vi är bra (ochmindre bra) på också och hur vi ska jobba med det. Sedan får vi utvärdera arbetet löpande och vi har redan fått in en hel del synpunkter. Förflyttningen att arbeta datadrivet med kvalitet, hur stor del av den kanaliseras genom baspaketet? –Det är en början. Mycket görs den vägen inledningsvis, men vi kommer att behöva jobba vidare sedan. Utdatahanteringen totalt sett är en jättestor fråga och där pågår det intressant arbete som inte sker inom ramen för baspaketet. Förlossningen har haft en väldigt bra miljö för visualisering av utdata. Det företag som tillhandahöll detta system i en pilotverksamhet valde att sluta med det, och då tog vi hemdet och integrerade det i våra egna system. Det känns väldigt bra, förlossningen har haft väldigt fina utdatarapporter somde har kunnat följa, och här pratar vi inte om tre till fem indikatorer utanmånga fler. Vi brukar prata om att vi har den här typen av ”öar” på sjukhuset som utgör goda exempel, som vi vill binda samman till större ”kontinenter”. Hur ser det ut om något år när allt är på plats, kan du ge en sammanfattande bild av hur systemet är tänkt att fungera? –Då är ledningens genomgång införd på alla ledningsnivåer på sjukhuset, och kvalitet och patientsäkerhet är då en självklar del bredvid övriga delar som ekonomi och personal. Då har vi även en robust miljö för att följa kvalitetsindikatorer, både de generiska för hela sjukhuset och de specifika för de olika verksamhetsområdena. En viktig fråga, som jag tyvärr inte tror att vi kommer att ha löst helt och hållet inom något år, gäller automatiserad överföring av data från Cosmic till kvalitetsregister. Jag hoppas ändå att vi har kommit en bra bit på väg då, och att vi har ytterligare några kvalitetsregister där det fungerar väl. Och vilka resultat ger allt detta i förlängningen? –Vi lägger en grund för att kunna arbeta med förbättringar. Med bra data och enmiljö som konsekvent lyfter dessa frågor kan vi arbeta effektivt med förbättringar. Slutmålet är att vi ser förbättringar i kvalitet och patientsäkerhet. Den främsta vinsten ligger i att minska antalet vårdskador. Det är förstås en stor vinst för de enskilda patienterna, och det är också mycket kostsamt för sjukhuset att ta hand om vårdskador. Kan vi minska vårdskadorna kan vi lägga pengar på andra saker, så det finns en hälsoekonomisk del i det här som är väldigt viktig. Sedan handlar det förstås även ommedicinsk kvalitet i meningen att patienterna får rätt behandling och läkemedel. Vi måste ha koll på att vi erbjuder bästa möjliga behandling – och vi måste veta att vi gör det och inte bara tro att vi gör det. HANNES LJUNGHALL Texten fortsätter på nästa uppslag FOTO: STAFFAN CLAESSON
14 RONDEN NUMMER 3 2022 Tema kvalitet ”Ledningens genomgång” är en återkommande uppföljning av viktiga kvalitetsdata och en av huvuddelarna i baspaketet för kvalitet och säkerhet. –Ytterst går det ut på att verksamhetsledningen regelbundet skaffar sig en bild av hur verksamheten presterar, säger Alexandra Karström, tf biträdande verksamhetschef för VO plastik- och käkkirurgi. Plastik- och käkkirurgi är en spetsverksamhet på Akademiska vad gäller systematiskt kvalitetsarbete, mycket på grund av sina nationella uppdrag inom brännskadesjukvård och kraniofacial kirurgi, där det ställs stora krav på definierade och även dokumenterade arbetssätt som syftar till ständig förbättring av kvalitet och patientsäkerhet. Baspaketet ska utgöra ett stöd för verksamheter på Akademiska för uppföljning av kvalitet, på liknande sätt som görs för ekonomi och produktion, främst riktat till dem sombehöver stöd för att sätta en struktur där man får med det viktigaste. Grundtanken är att ha koll på viktiga kvalitetsindikatorer – trycksår, fallskador, nutrition, följsamhet till basala kläd- och hygienregler medmera – som sedan följs upp i verksamhetsledningen varje tertial, eller oftare omman vill. –Det är ett sammanhängande paket som visar att man håller den kvalitet man ska. Vårt VO har jobbat med det här Ledningens genomgång säkrar Baspaketet för kvalitet och patientsäkerhet: Det finns många saker som vi kan utveckla och bli bättre på. På vår operationsavdelning handlar det inte minst om kapaciteten, att patienten kan få sin operation utförd i tid. Sjuksköterskebristen gör att det saknas post-op-platser, det är något som vi pratar om dagligen. Detta leder exempelvis till inställda operationer, sämre kommunikationmellan enheter sombehöver samverka och enskilt lidande för patienten. En annan sak jag vill lyfta är bristen i varuförsörjningen som leder till att vi inte får tillgång till den utrustning och de läkemedel vi behöver. Exempelvis har vi inte tillräckligt många förgasare till våra operationssalar. Bristen kan bero på många olika orsaker men det viktiga är att det påverkar patientkvalitet och framför allt säkerheten. Lotta Fäst, undersköterska neuroanestesin: –Grundprincipen är att rätt person ska göra rätt sak vid rätt tillfälle, men för vissa saker krävs en erfarenhet som inte alltid finns idag. Det tar minst ett år att uppnå den erfarenheten. Många erfarna undersköterskor har slutat på neuroanestesin på senare tid och det har kommit in nya som inte är vana vid den här typen av vård. Idealet vore att man inte behövde ta jourpass alltför snabbt somoerfaren, menmed tanke på de krav som ställs på verksamheten finns ett tryck att alla VO plastik- och käkkirurgi,med sina nationella uppdrag inom brännskadevård och kraniofacial kirurgi, är en spetsverksamhet vad gäller systematiskt kvalitetsarbete. Verksamheten kvalitetscertifierades första gången 2016; bilden är tagen vid en mindre revision som genomfördes 2020. FOTO: STAFFAN CLAESSON FORTS.
15 RONDEN NUMMER 3 2022 i många år nu och har vuxit in i det mer ochmer. Denmall för ledningens genomgång som är framtagen till baspaketet påminner mycket omden som vi hade i början. Vi har sedan utökat den till att inkludera många andra saker, som t.ex. våra resurser, kompetensen hos personalen, hur vi fortbildar, hur vi introducerar nya medarbetare, vilka medicinska tekniker vi har, nyheter som är på väg in, och vilka möjligheter och hotbilder vi ser för vår verksamhet. Det är ett större grepp än det som ingår i baspaketet, säger Alexandra Karström. I ledningens genomgång ska man prioritera och lyfta utvalda ”fynd” i datamängden, det som verksamhetens högsta ledning behöver ta ställning till och planera utifrån. –Det är viktigt att man inte bara rabblar massor av resultat, utan att man plockar ut just det som sticker ut och avviker, det somman behöver agera på. Annars blir det bara ett informationstillfälle och så är det inte tänkt, säger Alexandra Karström. HANNES LJUNGHALL kvaliteten ska in i jouren tidigt. På jourtid jobbar vi inte bara mot neurooperation utan ävenmot barn, gyn, öron-näsa-hals och briva. Det kan vara väldigt mycket att göra ochman får ta hand om andra patienter änman är van vid. Ibland leder det till väldigt stressande situationer, till exempel omdet blir ett urakut kejsarsnitt på förlossningen ochmanmåste springa dit själv somundersköterska, utan förberedelsetid, tillsammans med en doktor från en annan operationsenhet. Då måste man veta vadman gör. Jag skulle gärna se att vi skapade ett överlappande ”mentorpass” mellan dag och kväll på helger som stöd för de nyanställda, det skulle öka tryggheten och ge erfarenhet som leder till ökad patient- säkerhet. Marina Fryxell, sjuksköterska strokeavdelning 85 B: –Kvalitet inom vården handlar om att ge patienterna en god och säker vård. För mig är det viktigt att fokusera på personcentrerad vård. På min avdelning så har vi väldigt många vårdtunga patienter. En del kan varken gå, prata eller äta. Omvårdnaden kräver en stor mängd tid och resurser och tyvärr så finns inte alltid det. Jag personligen önskar att jag kunde få tillräckligt med tid till varje enskild patient; att jag kunde få stanna kvar i fem minuter och inte behöva stressa till nästa patient. Ett färre antal patienter per vårdlag skulle ge en ökad patientsäkerhet på avdelningen. Brist på vårdpersonal leder till sämre arbetsmiljö och ökad stress. I slutändan så påverkar detta kvaliteten på den vård som vi ger patienterna. Det är viktigt att vi kontinuerligt fångar in patienternas egen upplevelse av vården och med denna information jobbar med förbättringsarbeten för att öka kvaliteten. HANNES LJUNGHALL FOTO: STAFFAN CLAESSON Marina Fryxell, sjuksköterska strokeavdelning 85 B ALEXANDRA KARSTRÖM, TF BITRÄDANDE VERKSAMHETSCHEF PLASTIK- OCH KÄKKIRURGI: »Det är viktigt att man inte bara rabblar resultat, utan att man plockar ut just det som sticker ut och avviker, det som man behöver agera på.« »Jag önskar att jag kunde få tillräckligt med tid till varje enskild patient«
RONDEN NUMMER 3 2022 16 Det datadrivna kvalitetsarbetet blir allt viktigare för Akademiska och nu ska alla verksamheter in i det nya arbetssättet. En av föregångarna på sjukhuset är strokeavdelning 85 B, som har jobbat i flera år på ett liknande sätt via nationella Riksstrokeregistret. Siffrorna visar att patienterna har fått bättre vård. – Det är en väldigt bra trygghet med kvalitetsrutinerna, säger undersköterskan Aisha Sanneh. – Ja, och vi vet ju att det är bra för patienterna, säger Anna Lundgren, också hon undersköterska på strokeavdelningen 85 B. Sjuksköterskorna Tiina Komminaho och Eveli Wallin håller med. Alla fyra är nöjda med kvalitetsarbetet på 85 B och anser att registrerandet och riktlinjerna gör deras arbete tydligt. – Det innebär varkenmer eller mindre arbete. Kvalitetsregistren ger bättre strokevård i hela Sverige, säger Eveli Wallin. Innan vi dyker ner i strokeavdelningens vardag behöver ordet datadrivet få sin förklaring. Det betyder inte att satsningen styrs av AI, artificiell intelligens eller annan IT-teknik; nej – ordet data står helt enkelt för insamlad fakta. Sedan 1998 deltar samtliga svenska sjukhus som akut vårdar strokepatienter i Riksregistret, ett nationellt kvalitetsregister. I dag är det 72 sjukhus. 85 B har alltså varit med länge och registrerat men det var först för fyra, fem år sedan somman började skärskåda siffrorna och lägga om vården utifrån vad statistiken visade. – Jag är intresserad av siffror och när vi började analysera demblev det väldigt tydligt vilka våra svagheter var, säger Erik Lundström, överläkare ochmedicinskt ansvarig för strokeavdelningen. Erika Keller, Riksstrokekoordinator och sjuksköterska, är den somhåller koll på siffrorna. – Vi använder verkligen vårt register. Och jag flaggar när något ser ut att ha förändrats, säger hon. Varannan vecka följs siffrorna upp i avdelningens chefsgrupp. Registreringen av data följer ett 15-tal parametrar. – Parametrarna är inget som vi hittat på. De har vetenskaplig förankring och koppling till Socialstyrelsens nationella riktlinjer, säger Erik Lundström, och svarar absolut ja på Tema kvalitet Bättre koll på statistiken gav förbättrad strokevård ”Sifforna visade vilka våra svagheter var” Medicinskt ansvarige läkaren Erik Lundströmmenar att det är en jättestor fördel att ha statistiken som underlag för strokevården.”Jag flaggar om det har skett någon stor förändring”, säger Erika Keller, Riksstrokekoordinator och sjuksköterska, som är den som håller ordning på siffrorna.
frågan omde är relevanta för arbetet på avdelningen. Några parametrar är bedömning av sväljförmåga och hur många som får trombolysbehandling inom30minuter från ankomst till sjukhus. Annat som registreras är vart patienterna kom som första vårdnivå och var de vårdades därefter. – Vår största utmaning har varit direktinläggningen av strokepatienterna; problemet är att många patienter inte direkt får vård på strokeenheten, intensiven eller neurokirurgin utan hamnar på andra avdelningar, säger Erik Lundström. Gamla siffror visade att två av tre patienter hamnade på rätt avdelning, men så många som en tredjedel kom till andra ställen på sjukhuset. – Det var inte alls bra. Vård på rätt enhet minskar död och sjuklighet. Därför kämpar vi med att jobba hit våra patienter på olika sätt, säger Erik Lundström. Och det har gett resultat. År 2016 kom62 procent av patienterna till rätt avdelning. I år var motsvarande siffra 87 procent. Målet är 90 procent. Från att ha legat långt under riksgenomsnittet passerade 85 B rikets siffror i mitten av 2020. Ett annat område där man förändrat rutinerna är vid bedömning av sväljförmåga som utförs av undersköterskorna. – Upp till 70 procent av patienterna har problemmed att svälja. Och ger man då medicin eller mat kan de svälja fel och få ner det i lungorna vilket kan orsaka lunginflammation, säger Erik Lundström. År 2016 fick knappt 85 procent av strokepatienterna sväljbedömningar, vilket var sämre än genomsnittet i Sverige. Sedan dess är sväljbedömning standard för alla som fått en stroke och som klarar att testas. I år ligger resultatet på 100 procent. Samtidigt har övriga landets genomsnitt försämrats med några procentenheter sedan 2016. – Det har varit jättestora fördelar för oss att följa siffrorna, säger Erik Lundström. Men vilka är då nackdelarna? En fallgrop har varit att när man fokuserat extra mycket på ett område har något annat halkat efter. Vilket synts i statistiken. Det hände med insättningen av blodtrycksmediciner som sjönk, men det har åtgärdats. – Och så kan jag tycka att parametrarna fokuserar väl mycket på akuta skedet. Vi skulle vilja veta mer hur det går för patienterna på längre sikt, säger Erik Lundström. Att Erika Keller måste sitta framför två dataskärmar och manuellt skriva in journalinnehåll från Cosmic till Riksstrokesregistret blir lätt en flaskhals. – Det är stenålders. Det borde kunna gå automatiskt, säger hon. Alla sjukhus somdeltar i Riksstrokeregistret tävlar om titeln Årets bästa strokenhet. I fjol fick 85 B utmärkelsen ”God strokevård”, vilket motsvarar en andraplats. –Tråkigt att vi inte vann i år, men det får vi arbeta på till nästa år. Vår finaste belöning är ändå när patienter kommer hit, tackar oss och ger god feedback, säger sjuksköterskan Eveli Wallin. LOTTA FRITHIOF »Vi använder verkligen vårt register. Och jag flaggar när något ser ut att ha förändrats« Eveli Wallin, Anna Lundgren, Aisha Sanneh och Tiina Komminaho tycker att riktlinjerna och kvalitetsmålen gör deras arbetsuppgifter tydliga.”Det ger oss trygghet”. FOTO: STAFFAN CLAESSON
RkJQdWJsaXNoZXIy MjcwMjg=