AKADEMISKA SJUKHUSETS PERSONALTIDNING NUMMER 2 2022 DAGBOKEN “Vi kan få 200 samtal under ett arbetspass” LOKALER Fortsatt behov av förnyelse av sjukhuset UNDERSKÖTERSKOR Skyddad titel höjer yrkets status KRÖNIKA Det meningslösa är en förutsättning för det meningsfulla 26 6 4 TEMA VÅRDPLATSER AVA 30 C har sedan förra sommaren fördubblat antalet disponibla vårdplatser. Många har sökt sig självmant till avdelningen, som har fått rykte om sig att vara en bra arbetsplats. Samtidigt har många andra avdelningar stora problem med att rekrytera och behålla personal. 9 De fördubblade antalet vårdplatser
Nummer 2 2022 Ronden är Akademiska sjukhusets personaltidning sedan 1960. Redaktion ronden@akademiska.se Redaktör Hannes Ljunghall 018-611 32 27 hannes.ljunghall@akademiska.se Ansvarig utgivare Pia Olave Tryck Stibo Complete Tryckt på Magno Matt 100 g Annonser ronden@akademiska.se 018-611 32 27 Ronden Akademiska sjukhuset 751 85 Uppsala ronden@akademiska.se Manusstopp nr 3/2022: 6 september UNDERSKÖTERSKA BLIR SKYDDAD YRKESTITEL Nästa år blir undersköterska en skyddad yrkestitel, vilket ställer andra krav på formell utbildning och kompetens. Akademiska och Kommunal är positiva till förändringen. Sidan 4 I detta nummer Fredrik Sund var en av arkitekterna bakom det färgkodningssystem som anger aktuellt pl atsläge. RONDEN NUMMER 2 2022 Vårdplatser i fokus Ronden fortsätter att fokusera på sjukhusets fyra huvudmål, eller ”förflyttningar”. Denna gång handlar det om att öka antalet tillgängliga vårdplatser på sjukhuset, vilket hänger nära ihop med målet att skapa en hållbar arbetsplats, som var temat för förra numret. För att ge en bild av hur utmaningarna ser ut har vi träffat dem i ledningen som har det yttersta ansvaret för vårdplatsfrågan. Vi har även pratat med politiker, verksamhetschefer, vårdplatskoordinatorer, medarbetare i vården och patienter. Det finns många saker som skulle kunna fungera bättre – men det finns också mycket som fungerar bra. Ett exempel är akutvårdsavdelning 30 C, som det senaste året har lyckats fördubbla antalet disponibla vårdplatser. REDAKTÖR HANNES LJUNGHALL »Färgkodningssystemet fungerar inte längre på det sätt som det var tänkt. Det bygger på att det ska finnas åtminstone en minimal mängd luft i systemet« Verksamhetschef Fredrik Sund säger att ledningen för diskussioner om att inom en snar framtid göra om det färgkodningssystem som anger aktuellt platsläge på sjukhuset. Sidan 14–15 6 10 14 26 ”VI KAN HA UPP TILL 200 SAMTAL UNDER ETT PASS ” Johan Fredlund, gruppsamordnare för de centrala vårdplatskoordinatorerna, skriver dagbok i detta nummer. Sidan 26–27 Ulf Johnson »D et meningslösa är en förutsättning för det meningsfulla. Sommurbruket i 100-husets tegelväggar, som härdade transfetter i en chokladboll från ingång 70-kiosken« Sidan 19
Sara Amin, undersköterska hematologavdelning 101 A: –Jag kommer att vara ledig i fyra veckor och ska hälsa på mina syskon i Västerås ochmin dotter sombor i Umeå. Kanske åker jag ochmin dotter till Spanien sedan, men jag funderar på att sälja ett par semesterveckor och ta dem senare i stället. Jag har varit sjukskriven en del tidigare i år och har inte samma behov av återhämtning i sommar som i vanliga fall. Chera Mousa Omar, sjuksköterska, kava 70 D: – Jag är ledig i fyra veckor och har planer på att åka utomlands, men jag har inte bestämt resmålet än. Jag skulle kunna tänka mig att flytta en av veckorna mot extra ersättning, men pengar är inte allt, det är viktigare att man får vila upp sig under sommaren. Agnes Kihlman, sjuksköterska, aima 70 F: – Jag har ledigt i fyra veckor. Vi kommer att hyra en husbil och resa runt i Sverige. Jag skulle inte kunna tänka mig att sälja semesterveckor, det är viktigare att få återhämtning. Aktuellt 3 RONDEN NUMMER 2 2022 Prognosen inför sommaren visar att Akademiska sjukhuset kommer ha svårigheter att upprätthålla tillgängligheten och vårdgarantin. Nu vidtas åtgärder för att säkra vårdplatsläget och operationskapaciteten. Inför varje sommar planerar Akademiska sjukhuset en neddragning motsvarande 30 procent av ordinarie kapacitet med syftet att alla medarbetare ska kunna ta ut sina semestrar. Planeringen inför sommaren 2022 är särskilt utmanande på grund av det svåra vårdplatsläge som sjukhuset haft sedan hösten 2021. Semesteruttaget, i kombinationmed det svåra vårdplatsläget, kommer att leda till svårigheter att upprätthålla tillgänglighet och vårdgarantin under sommaren. Prognosen avseende Akademiska sjukhusets vårdplatsläge och operationskapacitet inför sommaren 2022 är mycket dålig. Antalet vårdplatser beräknas variera mellan plus två till minus 24 jämfört med sommaren 2021. Operationskapaciteten beräknas till 40 procent av normal kapacitet, vilket innebär oacceptabla väntetider och allvarliga risker för vissa cancerpatienter. Antalet IVAplatser beräknas bli tre-fyra färre än sommaren 2021. Sommarplaneringen har pågått i slutenvårdsrådet, mottagningsrådet och operationsrådet sedan hösten 2021 med syfte att ta höjd för sommarens utmaningar. Ett antal åtgärder som syftar till att behålla produktionen är vidtagna och regiondirektören har beslutat omhöjda ersättningar för att hålla vårdplatserna öppna. För att klara situationen krävs även en gemensam styrning av slutenvård, intensivvård och operationsplanering för Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping under våren och framåt. EMILIA WITTFOOTH Tuff sommar väntar Svårt att klara bemanningen under semesterperioden: Kommentar av chefsläkare Johan Lugnegård: ”Samtidigt som vi längtar efter sommaren och semestern känner vi stor oro för hur situationen ska bli på sjukhuset, då bemannings- och vårdplatsläget kommer att vara mycket ansträngt. Sommaren innebär alltid en extra påfrestning för sjukhuset i det avseendet, men i år har vi ett ännu svårare läge än vanligt. Vi har vidtagit en rad åtgärder för att försöka förstärka bemanningen. Bland annat har vi beslutat om extra ersättningar för flytt av semester samt förtätad tjänstgöring, och vi har även upphandlat ett tiotal vårdplatser för patienter som endast är i behov av omvårdnad eller eftervård. Men det kommer att bli tufft, det går inte att säga något annat. Från ledningens sida kan vi bara uttrycka vår tacksamhet för alla som ställer upp för att vi ska kunna erbjuda våra patienter god vård trots att läget ser ut som det gör.” Åtgärder för att behålla produktionen l Vårdlagen på Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping kommer att ansvara för fler patienter/vårdlag. l Vårdutbildade medarbetare med administrativa arbetsuppgifter uppmanas att arbeta i slutenvården under sommaren. l Möjlighet undersöks avseende avtal med externa aktörer för eftervård. l Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping samplanerar sin operationsverksamhet. Lasarettet bistår Akademiska med 30 salsdagar för dagkirurgiska ortopediska operationer och Lasarettet räknar med att klara sina egna SVF-flöden (ffa inom urologi) så att dessa inte behöver skickas till Akademiska. l Ronder och utskrivningar tidigareläggs under dagen för att effektivisera flödet ut från sjukhusen. l Stärkt ledning och styrning under sommaren genom säkerställande av rutiner för överlämning mellan ledande positioner, daglig styrning i hela linjeorganisationen med planering för helg och tydliga mandat för bakjourer. l AVA öppnade 5 vårdplatser i mars och det finns planer på att öppna 5 ITA-platser. Enkät: Vad ska du göra i sommar?
Den 1 juli nästa år blir undersköterska en skyddad yrkestitel. Det höjer kompetenskraven och därmed statusen för undersköterskorna. Det medför att vem som helst inte kan gå in och jobba som undersköterska, som fallet är i dag. Undersköterska blir ett yrke som ska utföras av personer med rätt kompetens. – Vi är närmast patienten, vi har kunskapen omomvårdnadenmen också ommycket annat. När nu kompetenskraven höjs blir det tydligare vad vårt arbete innehåller, säger Sumaia Eizuldeen, undersköterska på kirurgen på Akademiska. – Det som vi ser somden största vinsten är att det lyfter yrket och höjer statusen. Många tror att det är ett sådant enkelt yrke. Vi får ofta höra att vi ”bara är en undersköterska”. Så det här är jättebra, fortsätter hon. På avdelningarna arbetar undersköterskan som en del i teammed läkare och sjuksköterskor. – Vi konsulteras ofta eftersom vi arbetar närmast patienten och är den som först ser eventuella avvikelser hos hen. Vi är en viktig del av teamet, menar Rola Abdallah, undersköterska på hjärtintensivvårdsavdelning 50 G. I dagsläget uppstår problem till exempel när sjuksköterske- och läkarstudenter går in och arbetar somundersköterskor. De har medicinska kunskaper, men förstår inte hur komplext yrket är, vilket innebär att undersköterskorna får gå in och handleda dem. – Det blir också tydligare för chefen vad vårt arbete innebär när vi får enhetliga och höjda kompetenskrav och därmed lättare att sätta lönerna, säger Rola Abdallah. Den treåriga gymnasieutbildningen till undersköterska blir likvärdig för alla som går den, oavsett vem som anordnar utbildningen. – Den ger alltså samma kompetens –man börjar från grunden – vilket är jätteviktigt och bra. Alla kommer ut med samma kunskaper, säger Sumaia Eizuldeen. När undersköterska blir en skyddad yrkestitel kommer det att behövas ett bevis från Socialstyrelsen för att få använda titeln inom vård och omsorg. Men under en tioårsperiod gäller övergångsregler som säger att den somhar en tillsvidareanställning med yrkestiteln undersköterska 1 juli nästa år får fortsätta att använda den titeln. Därefter behöver hen ansöka omoch beviljas ett bevis för att få fortsätta använda yrkestiteln. – Jag och många medmig här på sjukhuset går i pension under denna tioårsperiod och behöver därmed inte ansöka ombeviset, säger Pia Söderman, sektionsordförande för Kommunal i Region Uppsala. Växande pensionsavgångar och tomma utbildningsplatser gör att bristen på undersköterskor blir större och större. Att införa en skyddad yrkestitel och höja statusen är en bra början för motverka bristen. – När arbetsgivaren inte längre kan ta in vem somhelst för att utföra undersköterskans arbete, blir det ökad konkurrens omde somhar beviset att använda titeln och det ger förhoppningsvis högre löner, menar Ramona Nordstrand, förtroendevald för Kommunal. INGELA WIMAN RONDEN NUMMER 2 2022 4 Aktuellt ”Det här lyfter yrket och höjer statusen” RAMONA NORDSTRAND, FÖRTROENDEVALD KOMMUNAL: »När arbetsgivaren inte längre kan ta in vem som helst för att utföra undersköterskans arbete blir det ökad konkurrens och förhoppningsvis högre löner« Skyddad yrkestitel från den 1 juli 2023 Från och med den 1 juli 2023 blir undersköterska en skyddad yrkestitel. Det innebär att det kommer behövas ett bevis för att ha rätt att använda titeln undersköterska inom ård och omsorg. De yrkesgrupper som berörs är framförallt undersköterskor, stödassistenter, skötare och vårdbiträden i kommuner och regioner. För den som har en tillsvidareanställning med yrkestiteln undersköterska den 1 juli 2023 gäller att hen får fortsätta att använda titeln under tio år, det vill säga till den 30 juni 2033. Därefter behöver hen ansöka om och beviljas ett bevis för att få fortsätta att använda yrkestiteln. Undersköterska blir en skyddad yrkestitel: Pia Söderman, sektionsordförande för Kommunal
– Akademiska sjukhuset välkomnar att det blir en skyddad yrkestitel för våra undersköterskor. Kompetensen hos undersköterskan är viktig för både kvaliteten och säkerheten i vårdarbetet, säger HRchef Anna Wadenhov. –Det vi behöver göra är att inventera vilka kompetenser våra undersköterskor har och utreda om vi kan erbjuda kompletterande utbildningar för dem sombehöver det. Vi vill säkerställa att våra undersköterskor finns kvar hos oss även efter att den skyddade yrkestiteln har införts, fortsätter hon. Enligt färsk statistik arbetar drygt 1 800 undersköterskor och skötare på årsbasis på Akademiska sjukhuset, så att inventera vilka kompetenser som finns hos dessa är ett omfattande arbete. – Vi behöver planera för utbildningsinsatser, men i dagsläget vet vi inte vilka godkända betyg och kurser som kommer att krävas för att få yrkestiteln. Arbetet med att fastställa det pågår och vi får förslaget på remiss senare i år. Rekryteringsbehovet till sjukhusets vårdavdelningar är stort och växande. Det finns indikationer på en brist för hela den kommande tioårsperioden. – Akademiska satsar mer på undersköterskorna och ett viktigt steg i detta är arbetet med undersköterskans karriär- och utvecklingsvägar. Vi tittar på den systematiska yrkesintroduktionen som vi har för undersköterskor och skötare i syfte att ytterligare stärka dem som kommer nya till sjukhuset. Ett arbete ska också starta med att utveckla den seniora undersköterskans roll och kunskaper. – Tanken är att Professionssteget somfinns för andra yrkesgrupper ska kunna omsättas även för undersköterskor, säger AnnaWadenhov. INGELA WIMAN RONDEN NUMMER 2 2022 5 –Vi är taggade och glada över att vårt arbete blir ett tydligt yrke. Det lyfter vår profession och därmed också patientsäkerheten. En win-win-situation för hela teamet, menar undersköterskorna Rola Abdallah och Sumaia Eizuldeen. Stor kompetensinventering inför kompletterande utbildningar ANNA WADENHOV, HR-CHEF: »Vi vill säkerställa att våra undersköterskor finns kvar hos oss även efter att den skyddade yrkestiteln har införts.« FOTO: MAGNUS ARONSON
På senare år har flera stora byggprojekt gått i mål på sjukhuset, men stora utmaningar återstår vad gäller att säkra tillgången på funktionella lokaler över längre tid. För drygt tio år sedan drog en genomgripande förnyelse av Akademiska sjukhuset igång under namnet Framtidens Akademiska sjukhus (FAS). Grundtanken var att slitna byggnader från 1970-talets början skulle få nytt liv och anpassas till de krav som ställs inommodern sjukvård. Först ut var ombyggnaden av ingång 85; därefter följde uppförandet av ingång 100/101 och sedan ombyggnaden av ingång 70, som snart går i mål. I det ursprungliga FAS-projektet ingick även renovering och ombyggnad av röntgen och operation i centralblocket. Detta skulle vara genomfört under 2022 och därefter skulle FASprojektet anses vara avslutat. Så blev dock inte fallet. Dels pausades ombyggnaden av centralblocket på grund av finansieringsproblem, dels har styrgruppen inomFAS-projektet ändrat perspektivet under resans gång. – Vi hade först tänkt avveckla organisationen efter 2023 då allt skulle vara klart, men vi har allt mer insett att det egentligen aldrig kommer att bli klart. Det kommer att startas nya, stora projekt på området inomöverskådlig framtid, säger biträdande sjukhusdirektör Hans-Olov Hellström, som leder styrgruppen för FAS. Ett av dessa projekt är centralblocket, där planeringen nu tar ny fart. En förstudie ska genomföras för att ta fram ett förslag på hur renoveringen ska gå till. I arbetet ingår att utreda vilka behov verksamheterna har och vilka möjligheter som finns i centralblocket. Då detta inte ensamt kommer att kunna tillgodose sjukhusets lokalbehov i ett långsiktigt perspektiv görs även en översyn av eventuell nybyggnation och omlokalisering av verksamheter på sjukhusområdet. Förstudien utgår från de strategiska ställningstaganden som anges i den nya strategiska lokalförsörjningsplanen, som sjukhusstyrelsen klubbade i februari. –Alla verksamheter har sina egna behov och önskemål, men det gäller att framför allt identifiera de övergripande funktioner och samband på sjukhuset sommåste fungera långsiktigt. När det gäller finansieringen är det viktigt att vi kan presentera sjukhusets samlade investeringsbehov på ett sätt sommöjliggör bred politisk uppslutning inomRegion Uppsala, säger 6 Aktuellt Det gäller att framför allt identifiera de övergripande funktioner och samband på sjukhuset sommåste fungera långsiktigt,menar biträdande sjukhusdirektör Hans-Olov Hellström, som leder styrgruppen för Framtidens Akademiska sjukhus. Fortsatt behov av förnyelse Lokalfrågan kräver långsiktigt perspektiv: Blå korset rivs för att ge plats åt ett nytt produktionskök och ny personalmatsal som ska stå klart 2024. Rivning påbörjas i år. Ingång 95-96 är de byggnader på sjukhusområdet som behöver de mest omedelbara åtgärderna och ska inom snar framtid byggas om med bättre ventilation, el, vatten och avlopp. Hans-Olov Hellström kommenterar: ”Lokalerna är för små och inte anpassade efter modern kvinno- och barnsjukvård. Egentligen behöver verksamheten en ny byggnad men det återstår mycket att utreda innan vi kan lägga fram ett konkret förslag om detta.” RONDEN NUMMER 2 2022 Rudbecklaboratoriet FOTO: STAFFAN CLAESSON
Hans-Olov Hellström. Han beskriver den nya lokalförsörjningsplanen som ett första steg för att få till en övergripande planering i regionen för hälso- och sjukvården. –En del i detta är att hitta en samsyn vad gäller effekterna av det arbete som görs i regionen inom ramen för projektet Effektiv och nära vård, där ambitionen är att öka tillgängligheten för invånarna samtidigt som vi tar tillvara vårdens resurser mer effektivt. Det handlar bland annat om att förstärka primärvården genom att skapa nya vårdcentrum, vilka kan ta emot en del av de patienter som idag vårdas på Akademiska sjukhuset. Samtidigt måste man komma ihåg att Akademiska är ett åtgärdssjukhus som genomför diagnostik och behandlingar på en specialiserad och högspecialiserad nivå som aldrig kommer att vara aktuell för ett vårdcentrum, till exempel PETkameraundersökningar och komplexa kirurgiska operationer. Det finns inget som tyder på att investeringsbehovet på Akademiska kommer att minska, säger Hans-Olov Hellström. En särskild utmaning handlar om att hantera befolkningstillväxten. Uppsala är en stark tillväxtregion där antalet invånare ökar snabbt. 2018 hade länet 376 354 invånare och antalet kommer redan i slutet av 2022 sannolikt att passera 400000. 2040, ommindre än 20 år, kommer Uppsala län att ha närmare 500 000 invånare. –Vi måste ta höjd för detta i vår långsiktiga planering. Egentligen skulle Region Uppsala behöva uppföra ett till sjukhus, men det är inget som är på gång i dagsläget. Regionen har begränsade resurser och behöver väga sådana investeringar mot andra större projekt somde driver, till exempel utbyggnad av infrastruktur för att kunna bedriva spårvägstrafik, säger Hans-Olov Hellström. HANNES LJUNGHALL 7 God standard Renoveringsbehov Stort renoveringsbehov Planeras utgå/ersättas Ingång 79: Huset tomställs och ska därefter rivas. Förbindelsebyggnaden mot ingång 78 med entré och cafeteria blir kvar. Ingång 78: Renovering pågår för att lokalerna ska hålla för administration och öppenvård under kommande 10–15 år. Ingång 40 uppfördes på 1920-talet och är ett av de äldsta husen på sjukhusområdet. Byggnaden är i dåligt skick och går inte att bygga om för att klara moderna krav på ändamålsenliga lokaler. Ytan är klassad som potentiell byggyta vilket innebär att huset ska rivas för att på sikt ge plats åt en ny byggnad. RONDEN NUMMER 2 2022 Ingång 78-79 Blå korset Centralblocket Centralblocket Ingång 100-101 Ingång 10 Ingång 95-96 Ingång 85 Ingång 50 Ingång 30 Ingång 40
RONDEN NUMMER 2 2022 8 Aktuellt Pendlarparkering och nytt p-hus ska utredas Trycket på sjukhusets parkeringsplatser har varit hårt under lång tid. Nu utreds förutsättningarna för att inrätta en pendlarparkering med skyttelbusstrafik till Akademiska. Samtidigt genomförs en övergripande förstudie för ett nytt parkeringshus på sjukhuset. Region Uppsalas fastighets- och servicenämnd beslutade den 19 april att en övergripande förstudie för ett nytt parkeringshus för Akademiska sjukhusets behov ska genomföras. Fastighet och service har tidigare med hjälp av externt stöd gjort en övergripande utredning somhar identifierat ytor inom sjukhusområdet som lämpar sig för att anlägga nya parkeringsplatser, samt kostnaden för att anlägga dessa. Totalt inrymmer de ytor som analyserats i utredningen cirka 1 400 nya bilparkeringsplatser, till en kostnad av cirka 570miljoner kronor. Det är dock enligt utredningen inte rimligt att bygga alla dessa parkeringsplatser. Därför får fortsatt utredning/förstudie väga av vilka ytor som är bäst lämpade för nya parkeringsplatser och omdet finns fördelar med att samarbeta med bland annat Uppsala universitet eller Uppsala kommun. Regiondirektör Johan von Knorring har tidigare gett Fastighet och service i uppdrag att utreda förutsättningarna för att inrätta en pendlarparkering för personal, patienter och besökare utanför sjukhusets område med skytteltrafik till Akademiska sjukhuset. Förvaltningsdirektören för Fastighet och service ska också undersöka förutsättningar för att inrätta skyttelbuss/pendlarbuss mellan Uppsala C och Akademiska sjukhuset. För att få in fler förslag från medarbetare har projektledare för Idékraft samtidigt fått i uppdrag att genomföra en riktad insats för att tillvarata idéer och förslag på förändringar och lösningar frånmedarbetare för att förbättra parkeringssituationen inomAkademiska sjukhusets område. Dessutomhar Trafik och samhälle fått i uppdrag att utreda förutsättningarna för att starta projektet ”Grön resplan” inomRegion Uppsala. Det kan röra sig omolika typer av kampanjer, uppmuntrande åtgärder och förbättrade förutsättningar för att resa med cykel och kollektivtrafik. Universitetssjukhuset i Linköping har tidigare använt ett sådant koncept. Utredning för pendlarparkering och skyttelbuss/ skytteltrafik, eventuella inkomna idéer via Idékraft och projektet ”Grön resplan” ska återrapporteras till regiondirektören senast den 30 september. HANNES LJUNGHALL Med start den 21 juni sänds nya avsnitt av ”Sommar på Akademiska – berättelser inifrån sjukhuset” där medarbetare på Akademiska berättar om sig själva och sitt arbete. Akademiskas egen sommarpodd lanserades förra året med syfte synliggöramedarbetarna och den kompetens som finns på sjukhuset. Tanken är att personliga berättelser ska väcka intresse och skapa medvetenhet blandmedarbetarna för varandras yrken.Målgruppen är i första hand sjukhusets egen personal, men podden vänder sig även till studenter som läser till vårdyrken och till allmänheten. Bland årets sommarpratare återfinns medarbetare från många olika professioner och arbetsplatser. En av de medverkande är Susann Järhult, överläkare och lektor i akutsjukvård. –Jag tror att de fina sommarpraten förra året både skapade stolthet internt och lyfte Akademiska på ett mycket positivt sätt. I mitt program kommer jag att berätta om akutsjukvårdens villkor och utmaningar – utan att vare sig försköna eller svartmåla. Jag kommer att berätta om vår vardag somden ser ut, på gott och ont. Jag vill också beskriva den känsla av tillfredsställelse somfinns i att bygga upp akutsjukvården kliniskt, pedagogiskt, organisatoriskt och vetenskapligt, ihopmed ett interprofessionellt gäng med uthållighet och höga ambitioner, säger hon. Under tio veckor i sommar kommer ett nytt avsnitt att publiceras varje vecka. Podden finns i poddappar och på www. akademiska.se/sommar. HANNES LJUNGHALL Nya sommarpratare i Akademiskas podd Amaret Schäfer, bma på virologiavdelningen vid KMB Ingela Ågren, barnmorska på förlossningsavdelningen Susann Järhult, överläkare inom akutsjukvården Malin Hakelius, plastikkirurg Anton Beale, skötare på psykiatriavdelning 1 Anngela Ingvarsson, sjuksköterska och avdelningschef 30 B Anders Öberg, biträdande överläkare på barnavdelningen för blod- och tumörsjukdomar Karin Holmgren, undersköterska och biträdande avdelningschef för intensivvårdsavdelningen för nyfödda och för barnsjukvård i hemmet Stefan James, överläkare och professor i kardiologi Morten Kildal, plastikkirurg som nyligen har jobbat i krigets Ukraina via Läkare utan gränser Här är årets medverkande i ”Sommar på Akademiska” Susann Järhult Vanlig syn: fullt i sjukhusets p-hus.
RONDEN NUMMER 2 2022 9 Tema vårdplatser Vårdplatsbristen har blivit ett allt större problem för Akademiska. Samtidigt finns avdelningar som lyckas bra med sin rekrytering och kan öppna nya platser. TEXT HANNES LJUNGHALL FOTO STAFFAN CLAESSON Varje morgon görs en avstämning på akutmottagningen för att se hur många som ligger kvar och väntar på vårdplats. Om det handlar om ett större antal patienter kan platsansvarig verksamhetschef fatta omedelbart beslut om att lägga in en extra patient per verksamhetsområde.
RONDEN NUMMER 2 2022 10 Tema vårdplatser Allt kortare vårdtider och större andel öppenvård ”Trycket på oss kommer att öka” Hur har man kommit fram till att Akademiska ska ha just 870 vårdplatser? –Det är en kombination av hur många sängplatser det går att inrymma fysiskt – om vi använder lokalerna på samma sätt som vi gör idag och hur många som våra verksamhetsområden har angett att de behöver. Vissa, till exempel akut- och internmedicin och infektion, skulle behöva fler vårdplatser för att ta hand om sina patienter och vi försöker att lösa det. De fastställda vårdplatserna är däremot inte beroende på våra möjligheter att bemanna dem; det antal som är tillgängliga utifrån den personal vi har benämns disponibla vårdplatser. Hur stort har glappet mellan antalet beslutade och disponibla platser varit på senare tid? – Siffran varierar eftersomden påverkas av både sjukfrånvaro, tillfälliga lokalbrister och avsaknad av personal. Just idag är glappet 144 platser, det är alltså så många som vi inte kan hålla öppna trots att vi har budgeterat för det. Sex av dessa är ivaplatser, fem inompsykiatrin, tre på barnsjukhuset och övriga inomden somatiska slutenvården. Bland dessa återfinns en del nya platser där verksamheten inte har fått tillgång till rätt lokaler än, till exempel hos geriatriken, där vi hoppas kunna öppna fullt ut i början av nästa år. Hur ser den långsiktiga trenden ut? –Glappet har ökat under senare år. 2019 låg det mellan 50–70 stängda vårdplatser och det senaste året har det varit omkring 110–140 platser. En del 1975 hade Akademiska 1 515 fasta vårdplatser. Antalet har sedan dess minskat successivt och ligger numera på omkring 870. Detta är främst en naturlig följd av vårdens utveckling. Ett exempel är dagkirurgi, där mer skonsamma bedövnings- och operationsmetoder gör att patienterna kan gå hem samma dag. Ett annat exempel är cancervården, där allt fler får medicinsk behandling i öppenvård och kan sova hemma istället för på sjukhus, vilket är en fördel för både patienter och vårdgivare. Att Akademiska har färre vårdplatser än för 50 år sedan är alltså inte i sig ett problem. Problemet är att sjukhuset inte kan hålla de 870 beslutade platserna öppna. Ronden träffade sjukhusdirektör Marianne van Rooijen för ett samtal om hur vårdplatsfrågan påverkar Akademiska. 1883 1908 1933 1958 1983 2006 2021 Antal vårdplatser 150 325 636 938 1 304 939 870 Antal inlagda 1 280 3 473 9 765 20 500 44 700 51 865 47 353 Antal vårddagar 42 000 104 500 208 600 278 600 405 500 336 000 272 995 Genomsnittlig vårdtid 32,8 30,1 21 13,6 9,1 6,5 5,6 (dagar) Antal besök i öppenvård – – 21 000 56 000 326 400 577 805 702 975 Källa för siffror 1883–2006: ”Akademiska sjukhuset 1708–2008”, utgiven av Landstinget i Uppsala län 2008.
RONDEN NUMMER 2 2022 Texten fortsätter på nästa uppslag Det samlade behovet av vårdplatser i Region Uppsala kommer att öka, säger sjukhusdirektör Marianne van Rooijen. av förklaringen till den negativa utvecklingen ligger i att pandemin har kostat mycket energi i hela organisationen, inte minst för den enskilda medarbetaren. Det har förvärrat de problem vi hade sedan tidigare vad gäller att kunna rekrytera och behålla medarbetare, och det har även blivit svårare att få loss personal från bemanningsföretag. Hur ser det ut på jämförbara sjukhus? –Det finns liknande utmaningar på alla universitetssjukhus. Alla regioner har problem med brist på slutenvårdsplatser och vi ser detta även på mindre sjukhus somhar andra uppdrag. Men utmaningarna är större på universitetssjukhusen, eftersom vi tar hand om mer komplicerade sjukdomar, vilket kräver högre kompetens hos personalen. Det är extra utmanande för oss att ha balans mellan de akuta och de elektiva uppdragen. Omdet är något som skiljer ut Akademiska är det att vi har en väldigt hög andel högspecialiserad vård, så vi behöver såklart väldigt kompetent personal, men det behöver alla universitetssjukhus. Hur ser du på den framtida utvecklingen? –Med en ökande befolkning kommer trycket på sjukhuset att öka – dels av att vi blir fler, men också för att vi blir äldre. Region Uppsala och andra regioner försöker möta detta med det som kallas Effektiv och nära vård, att man vårdar patienter närmare hemmet och på en vårdnivå som inte är för hög. Många äldre patienter kommer att kunna vårdas på närvårdsavdelningar. Denmedicinska utvecklingen gör att mer vård kan bedrivas i öppenvård, men samtidigt kommer allt fler att överleva svåra sjukdomar och behöva vård under en lång tid av livet. Sammantaget kommer behovet av vårdplatser att öka i regionen. Det kan innebära att det på sikt behöver byggas ett ytterligare sjukhus. Vi har redan idag brist på vissa yrkeskategorier i vården och för att möta behovet i framtidenmåste vi hitta nya arbetssätt, och kanske utveckla nya yrken och roller. Hur påverkar utflyttningen av bassjukvård från Akademiska till andra utförare? –Vi hoppas kunna ersätta den FOTO: STAFFAN CLAESSON
bassjukvård vi flyttar ut med att göra mer högspecialiserad vård. Den bassjukvård som vi just nu planerar att låta någon annan utföra – där avtal finns eller är på gång med privata utförare – gäller patienter somhar stått länge i kö. Det påverkar alltså inte i någon större utsträckning hur många andra patienter vi kan behandla. Hur ser du på att Socialstyrelsen ska ta frammålvärden för antalet vårdplatser på kliniknivå? –Vårdplatsbristen gör att vi får sämre arbetsmiljö och även patientsäkerheten blir lidande, det är ingen tvekan omdet. Men vi vet redan hur många vårdplatser varje verksamhetsområde behöver – sannolikt bättre än vad Socialstyrelsen vet. Det är personalbrist, och i viss mån lokalbrist, som är vårt problem. Det kan vara bra att ta framdet nationella behovet, inte minst inom iva-vården där man sett att vi har relativt få platser jämfört med andra länder. Samtidigt riskerar man en ökad administration omman inför nya sätt att kontrollera och försöka styra, men utan att det ger den effekt man är ute efter. HANNES LJUNGHALL RONDEN NUMMER 2 2022 Tema vårdplatser 12 FORTS. FRÅN SIDAN 10 – Vi kan göra mycket för att skapa ett bättre vårdplatsläge, men det krävs tid och tålamod. Tittar vi ett eller två år framåt är jag ganska optimistisk vad gäller våra möjligheter – förutsatt att vi har rätt verktyg att jobba med. Det säger Karouk Said, biträdande sjukhusdirektör med ansvar för produktionsfrågor, som har arbetat intensivt med vårdplatsfrågan sedan han tillträdde sin tjänst i slutet av förra året. Karouk Said pekar ut två huvudspår i arbetet för ett bättre vårdplatsläge: dels att göra Akademiska sjukhuset till enmer attraktiv arbetsgivare så att det finns tillräckligt med personal för att bemanna vårdplatserna, dels att verksamheterna kontinuerligt ändrar sina arbetssätt på ett sätt som gör att resurserna används mer effektivt. – Att ändra arbetssätt är många gånger en kulturfråga, det är en resa man behöver göra när man har jobbat på ett visst sätt under lång tid. Det finns fortfarande mycket att skruva på i våra arbetssätt och exempel från andra sjukhus som vi kan lära oss av. Men effektiviseringar i sig räcker inte för att lösa vårdplatsbristen, säger Karouk Said. Den fråga som oftast hamnar i fokus är bristen på medarbetare – främst sjuksköterskor, men i allt högre grad även undersköterskor och andra professioner. Att lyckas bättre med att rekrytera och behålla medarbetare är en av sjukhusledningens högst prioriterade frågor. – Det som krävs är en bra arbetsmiljö och bra villkor vad gäller löner, schemaläggning och utvecklingsmöjligheter medmera. Ska vi stå oss bättre i konkurrensenmed andra arbetsgivare behöver vi göra mer inomdessa områden. Samtidigt är det till stor del en fråga om ekonomiska resurser, vilket handlar ompolitiska beslut. Det vi kan göra från sjukhusets sida är att visa hur behoven ser ut och vilka åtgärder som vi vill vidta, säger Karouk Said. Bland det som står överst på åtgärdslistan är att satsa på ledarskapet, att rekrytera och stötta kompetenta avdelningschefer somhar en central roll i att få arbetet på avdelningarna att fungera. En annan åtgärd är att inrätta fler tjänster för sjuksköterskor där en viss del av arbetstiden sätts av för utbildning och handledning av oerfarna sjuksköterskor. Samtidigt undersöks möjligheten att ta in sjuksköterskestudenter från slutterminerna för arbete i vården under utökad handledning. Enmer generell ambition gäller samlokalisering och sam- ”Det krävs tid och tål »Vi vet redan hur många vårdplatser varje VO behöver – sannolikt bättre än Socialstyrelsen vet« »Ska vi stå oss bättre i konkurrensen med andra arbetsgivare behöver vi göra mer« Biträdande sjukhusdirektör Karouk Said har arbetat intensivt med vårdplatsfrågan sedan han tillträdde sin tjänst i slutet av förra året. Så vill ledningen göra Akademiska till en mer attr FOTO: STAFFAN CLAESSON
bemanning av verksamheter. – Små avdelningar kräver mer resurser vad gäller personal och ekonomi. Vi försöker slå ihop verksamheter för att skapa större avdelningar, vilket gör det lättare att klara en hållbar bemanning, säger Karouk Said. En särskild utmaning gäller att minska beroendet av personal från bemanningsföretag. –Målet är att hyrpersonalen ska utgöra mindre än två procent av de totala lönekostnaderna, men förra året låg det på 3,4 procent. Det är kostsamt och det är inte så vi vill använda våra resurser, vi vill satsa mer på vår egen personal istället, säger Karouk Said. En del i detta är att hitta en modell där den kliniska och professionella utvecklingen kopplas ihopmed en löneutveckling. I de kompetensmodeller somfinns på Akademiska idag ingår inte någon tydlig sådan lönetrappa. – På läkarsidan har detta funnits länge, men inte för sjuksköterskor eller andra professioner. Det finns flera olika modeller för detta, men det viktigaste är att tillämpa dessa modeller i verkligheten. Kan vi få till det och samtidigt ge personalenmöjlighet till större flexibilitet i sin schemaläggning samt prioritera deras kompetensutveckling skulle det vara stora steg på vägenmot ett minskat beroende av hyrpersonal, säger Karouk Said. Ett sätt att öka flexibiliteten vore att inrätta nya rotationstjänster där sjuksköterskor delar tjänstgöringenmellan slutenvård, öppenvård och foutjänster. –Många sjuksköterskor som är nya i yrket upplever att slutenvården är en tuffmiljö att arbeta i, och de går ofta vidare till öppenvården efter ett par år. Vi tror att den här sortens rotationstjänster skulle kunna få fler att vilja stanna kvar inom slutenvården. Samtidigt vill vi satsa mer på kompetensutveckling för personalen inom slutenvården, med utökad handledning och finansiering av vidareutbildning, säger Karouk Said. Han framhåller att vårdplatsbristen är en nationell fråga, vilket bekräftas av en enkätstudie som Inspektionen för vård och omsorg, IVO, nyligen genomförde. – Vi har ungefär samma utmaningar som andra jämförbara sjukhus, även när det gäller väntetider på akuten och beroende av hyrpersonal. Men det är komplicerade frågor att lösa och det behövs tid. Vore det enkelt hade vi och de andra sjukhusen redan löst det. Situationen är ännu svårare nu efter två år av pandemi. HANNES LJUNGHALL 13 RONDEN NUMMER 2 2022 amod” ”Vi har ett jobb att göra” »Hyrpersonal är kostsamt och det är inte så vi vill använda våra resurser« – Regionen behöver bli bättre på att behålla de medarbetare som har varit länge i yrket. Man måste kunna känna att det lönar sig att vara kvar i vården i många år, och där har vi fortfarande ett jobb att göra även från politiskt håll, säger sjukhusstyrelsens ordförande Malin Sjöberg Högrell. Hon delar sjukhusledningens övergripande beskrivning av läget och ser positivt på planerna att möjliggöra mer flexibel schemaläggning och att skapa fler rotationstjänster. – Jag tror att vi behöver tänka mer utanför ”boxen” generellt. En viktig fråga är hur vi lockar tillbaka medarbetare somhar lämnat vården. I Uppsala har vi nära till life science-industrin, som lockar till sig många sjuksköterskor och läkare, och vi behöver hitta sätt att öka vår attraktionskraft som arbetsgivare för att kunna konkurrera bättre. Det utbildas inte färre sjuksköterskor än tidigare, men det har blivit färre som vill arbeta inom vården långsiktigt, säger Malin Sjöberg Högrell. Vad gäller frågan om ekonomiska resurser säger hon att det är svårt för regionen att skjuta till mer pengar. –Jag förstår omdet inte är vadman vill höra sommedarbetare i vården, men politiskt har vi bara ett sätt att öka intäkterna och det är att höja skatten, och det är inte är aktuellt. Region Uppsala är redan en av de regioner i landet somhar högst skattetryck, och till detta kommer även kommunala skatter där flera kommuner i Uppsala län ligger högt.I jämförelse med andra universitetssjukhus har Akademiska haft en högre kostnadsökning, det vill säga att vården kostar mer att utföra på Akademiska än på jämförbara sjukhus. Det går att jämföra detta på detaljnivå, till exempel kostnaden för en höftledsoperation. Istället för att höja skatterna för att kompensera för detta vill vi hellre att Akademiska lägger sig på samma kostnadsnivå som jämförbara universitetssjukhus, säger Malin Sjöberg Högrell. Hon framhåller också att Uppsala är en tillväxtregion, vilket innebär att regionens och sjukhusets budget skrivs upp varje år i takt med att antalet invånare och skatteintäkterna ökar. –Anslagen till vården ökar utan att det presenteras som en politisk satsning och det här är något somofta glöms bort i diskussionen. Vi har ett bra utgångsläge, men det gäller att se över våra prioriteringar och hur vi använder resurserna, säger hon. Hon exemplifierar medmöjligheten att förhandla sig till bättre avtal vid inköp, vilket bland annat Akademiska laboratoriet gjorde med framgång förra året. –Regionen gör inköp för omkring sex miljarder kronor varje år och jag är övertygad om att det finns betydligt mer att spara i sambandmed dessa inköp, det finns många exempel från näringslivssidan som visar att det är möjligt, säger hon. HANNES LJUNGHALL Malin Sjöberg Högrell aktiv arbetsplats:
14 Tema vårdplatser Akutvårdsavdelning 30C (AVA) har sedan förra sommaren fördubblat sitt antal disponibla vårdplatser och samtidigt minskat sitt beroende av hyrpersonal. –Vi har haft en otrolig utveckling. Det handlar om att ha ett tydligt och närvarande ledarskap och att få medarbetarna att trivas och känna sig delaktiga. Vi har gjort det här tillsammans på avdelningen, säger avdelningschefen Carina Vennström. När hon tillträdde i augusti 2021 hade många sjuksköterskor nyligen sagt upp sig. AVA hade tre fast anställda sjuksköterskor, av vilka två var nyanställda och en var föräldraledig, och kunde endast hålla tio av 15 beslutade vårdplatser öppna - och det till stor del med hjälp av personal från bemanningsföretag. –Vi har fått bygga mycket från grunden, men vi hade många duktiga undersköterskor på plats liksom sekreterare och bemanningsassistent, vilket var en viktig förutsättning, säger Carina Vennström. En del i uppbyggnaden har varit att rekrytera två gruppchefer; en ganska omgående efter sommaren och sedan ytterligare en i december 2021. –Med tre chefer på plats kan vi vara närvarande i vårt ledarskap vilket stärker avdelningen och teamkänslan. Ledarskap är jätteviktigt. Det behövs någon som kan leda, som kan sätta en vision och ett mål och bygga med detta mål i sikte. Ett närvarande ledarskap innebär också att visa tillit till medarbetarna, att hitta deras drivkrafter och ta tillvara deras kompetens fullt ut, säger Carina Vennström. Med tiden har allt fler medarbetare sökt sig till avdelningen; sammantaget har 14 nya sjuksköterskor rekryterats sedan förra sommaren. –Ryktet har spridit sig att vi har en bra arbetsplats och många har sökt sig hit på egen hand. När vi har lagt ut annonser om lediga tjänster har det varit ett högt söktryck. Jag har jobbat som chef på andra håll inom sjukhuset under många år och kan se en stor skillnad i gensvaret. Vi är stolta över att personalen har skattat arbetsklimatet högt i den senaste medarbetarundersökningen och detta är något som vi aktivt arbetar för att behålla, säger Carina Vennström. En framgångsfaktor har varit att erbjuda en bra VFU för både sjuksköterskor och undersköterskor. –Vi har lyckats med det trots att vi har haft ont ompersonal. Den befintliga personalen har fått ta ett stort ansvar i att vara goda förebilder och handledare. Våra studenter har varit väldigt nöjda och det är jätteviktigt. Det är flera av dem som sedan har börjat här efter sin utbildning, säger Carina Vennström. På samma sätt är det viktigt att vara ärlig i förväg med hur jobbet faktiskt ser ut. –Det påverkar våra möjligheter att locka hit personal och inte minst att få dem att stanna kvar. Vi vill att de ska komma hit själva och titta i förväg på hospiteringar, och det är många sjuksköterskor och undersköterskor somhar gjort det. Och sedan har de blivit kvar, säger Carina Vennström. Sedan april har AVA 20 vårdplatser öppna och på sikt kan det bli ännu fler, men Carina Vennströmbetonar att det är viktigt att inte växa för fort. –Personalen ska kunna jobba tryggt och säkert utan att behöva stressa. De ska ha en bra arbetsmiljö och de ska kunna ha roligt på jobbet. En del av ledarskapet har handlat om att kontinuerligt utvärdera arbetsmiljön och vårdtyngden och se till att personalenmår bra. Vi har haft en bra dialog hela tiden. Jag tror också att det är viktigt att vi som är chefer har jobbat länge på golvet själva, bland annat på akuten och inom intensivvården. Det ger en annan förståelse för yrket och vi kan även hjälpa till själva i vården vid behov, säger Carina Vennström. Nu är målet att avveckla beroendet av hyrpersonal helt och hållet - men inte omedelbart. –Det får inte gå för snabbt och jag tror inte att det blir redan i år. Flera av dem vi har hos oss har jobbat här ganska länge. Det känns som att vi har fått de bästa som går att få och de har bidragit mycket för att skapa en bättre arbetsmiljö och för en trygg och säker vård för våra patienter. De har också haft ett stort ansvar för att skola in ny personal och de har verkligen känts som en del av gänget. Men på sikt vill vi ändå kunna klara oss helt utan hyrpersonal. Det sänder en tydlig signal om att vi har en bra arbetsplats där folk vill ta anställning, säger Carina Vennström. HANNES LJUNGHALL ”Ryktet har spridit sig att vi har en bra arbetsplats” FOTO: STAFFAN CLAESSON »Närvarande ledarskap innebär att visa tillit till medarbetarna« 30 C fördubblade antalet platser:
Goda möjligheter till egen yrkesutveckling, en bra arbetsgrupp och stöttande chefer – dessa faktorer var avgörande för att undersköterskan Galavizh Mohammadi och specialistsjuksköterskan Emelie Lindner Brundin skulle söka sig till akutvårdsavdelning 30 C. Emelie Lindner Brundin kom till avdelningen i januari efter sju år på kirurgiska akutvårdsavdelningen. –Jag kände att jag ville testa något annat och vidareutveckla mig. Här på ava kombinerar jag jobbet som specialistsjuksköterska med att vara utbildningsansvarig, och jag kände avdelningschefen sedan vi jobbade tillsammans på kirurgen, så det låg nära till hands att jag sökte mig hit. Det är väldigt viktigt att ha en bra chef och dessutom tycker jag att akutvården är väldigt rolig, säger Emelie Lindner Brundin. Ett stöttande ledarskap är särskilt viktigt på avdelningar som ingår i sjukhusets akutflöde, menar hon. –Det är snabba flödenmed patienter ut och in, de kan försämras snabbt, ochman behöver ha någon i ryggen som kan ge råd och hjälp vid behov. ava har fått ett rykte om sig att vara ett ställe dit man komma och utvecklas, och ett ställe där man stöttar varandra som grupp. Jag tror att det lockar ganska mycket, att man inte blir lämnad ensam, särskilt när man kommer somny sjuksköterska, säger hon. Innan Galavizh Mohammadi kom till avdelningen hade hon jobbat på många olika ställen inom regionen och kommunen, men hon hade länge haft siktet inställt på akutsjukvården. –Det har varit något av en dröm för mig och det blev verklighet när en tidigare kollega till mig, som själv har jobbat här på ava, rekommenderade att jag sökte mig hit. Hon sa att det var en utvecklande arbetsplats och det är det verkligen. Jag har lärt mig jättemycket sedan jag kom hit och jag är så stolt över det arbete som vi gör tillsammans för våra patienter, vi har en fantastisk grupp, säger hon. HANNES LJUNGHALL 15 RONDEN NUMMER 2 2022 Galavizh Mohammadi, Carina Vennström och Emelie Lindner Brundin i luftbron som förbinder 30 C med ingång 40. VO neuro har de senaste åren anställt sjuksköterskestudenter för att arbeta som omvårdnadsassistenter, främst sommartid men även vissa helger under övriga året. –Det minskar arbetsbelastningen för våra sjuksköterskor, vilket bidrar till en bättre arbetsmiljö, säger Erika Östlin, tf avdelningschef för nima 85 H. För att få jobba somomvårdnadsassistenter behöver de sjuksköterskestuderande ha fått godkänt på termin 4. Grundtanken är att de får en bra introduktion till sin framtida profession, samtidigt som tjänstgörande sjuksköterskor får assistans i vissa arbetsmoment. Omvårdnadsassistenter ersätter aldrig ordinarie personal utan jobbar enbart som en resurs. –Fokus ligger på den specifikamedicinska omvårdnaden somutförs av de legitimerade sjuksköterskorna. Även om omvårdnadsassistenten är anställd somundersköterska är det inte i den basala omvårdnaden somresursen ska användas i första hand, säger Erika Steffansson, biträdande verksamhetschef för VOneuro. Arbetsuppgifterna är typiska sjuksköterskeuppgifter, somutförs i dialog med och under handledning av legitimerade sjuksköterskor. Exempel på möjliga uppgifter under handledning är inskrivning av planerad/jourfallspatient, utskrivningssamtal, dokumentation i Cosmic, provtagning, delta i rondarbete, samordningsfunktion, utföra riskbedömningar och åtgärder, PVK-sättning och EKG. Andra möjliga arbetsuppgifter, som alltidmåste kontrolleras och signeras av legitimerad sjuksköterska, är läkemedelshantering, till exempel att blanda dropp och administrering av läkemedel. Omvårdnadsassistenterna har inget eget patientansvar, detta ligger alltid på legitimerad sjuksköterska. Inskolningen är av stor vikt och varje avdelning har ett specifikt inskolningsprogram för tjänsten. Tjänstenmöjliggör att den sjuksköterskestuderande lär känna verksamheten från grunden och kortar steget till en framtida anställning som sjuksköterska inom verksamhetsområdet. –Anställningen påbörjas ofta inför sommarperioden men det finns möjlighet finns att fortsätta under resterande terminer av utbildningen. Det är ofta uppskattat av ordinarie personal omomvårdnadsassistenter finns på plats även på helger under terminerna, säger Erika Östlin. HANNES LJUNGHALL Tf avdelningschef Erika Östlin och bitr verkamheschef Erika Steffansson. »Det är en utvecklande arbetsplats, jag har lärt mig jättemycket sedan jag kom hit« »Det är viktigt att man inte blir lämnad ensam, särskilt när man är ny sjuksköterska« VO neuro: studenter avlastar den ordinarie personalen
RONDEN NUMMER 2 2022 FOTO: STAFFAN CLAESSON 16 ”60 minuter till vårdplats” lanserades som ett försök att skapa bättre arbetsmiljö och patientsäkerhet på akutmottagningen. Två år senare kan Anette Skoglund, verksamhetschef för akutsjukvård och internmedicin, konstatera att det inte blev som det var tänkt. –Det gick väldigt bra en period i början, men sedan har avflödet från akuten tyvärr blivit sämre och sämre, säger hon. I början av 2020 testade Akademiska ett nytt arbetssätt med snabbare avflöde från akutmottagningen. Projektet kallades ”60minuter till vårdplats” och gick ut på att patienter som var klara för inskrivning i slutenvården skulle få plats på en vårdavdelning inom en timme. Genomdet skulle de genomsnittliga vistelsetiderna på akuten förkortas väsentligt; baksidan av myntet var ett hårdare tryck på de avdelningar som fick ta emot fler patienter trots ett redan pressat platsläge. – Vi kan redan nu se att patienternas och personalens situation på akuten har förbättrats markant och att vi har grönt platsläge på sjukhuset oftare än tidigare, sade Anette Skoglund till Ronden i samband med att “60minuter till vårdplats” skulle permanentas efter testperioden. När Ronden träffar henne i mars 2022 låter det annorlunda: –Situationen har försämrats markant sedan dess. När vi började med ”60minuter till vårdplats” var det i ett läge när situationen på akuten hade blivit sämre och sämre under lång tid. Det var uppenbart att något behövde göras och när vi lanserade det nya arbetssättet blev det påtagligt bättre inledningsvis för akutens del. Men sedan kompandemin, säger hon. Problemet var inte i första hand att det blev fler patienter, eftersomdet vanliga inflödet minskade betydligt under pandemins första våg, utan att patienterna behövde testas för covid och sorteras och riktas på ett annat sätt, vilket skapade logistiska utmaningar. –När den första vågen hade passerat ökade inflödet av de vanliga patienterna igen och nådde de tidigare nivåerna, samtidigt som vi hade fått betydligt färre vårdplatser på sjukhuset eftersom vi hade tappat sjuksköterskor, säger Anette Skoglund. Det är främst där somproblemet ligger: Akademiska har inte tillräckligt med personal för att bemanna det nödvändiga antalet vårdplatser, vilket gör att många blir kvar för länge på akuten. Beslutet att patienterna ska läggas in på en avdelning inom en timme gäller fortfarande, menmer i teorin än i praktiken. –Beslutet har inte tagits bort, men det efterlevs inte. Det är tufft just nu, men vi har ändå en förhoppning att komma tillbaka till en bättre måluppfyllelse av ”60minuter till vårdplats” med tiden. Alla avdelningar är oerhört belastade och det är naturligt att man i det läget försöker freda sig själv. Jag vill ändå framhålla att det är bättre för både patienter och personal ifall det blir en extra patient per avdelning än att det blir 30 patienter kvar på akuten. Det är lugnare för en patient att ligga i korridoren på en vårdavdelning än att ligga i korridoren på akuten, och avdelningarna har större möjligheter att ge dem ett bättre fortsatt omhändertagande, det vill säga en ordentlig sängplats, tillgång till mat och dryck ochmöjlighet att gå på toaletten, säger Anette Skoglund. HANNES LJUNGHALL Tema vårdplatser »Beslutet har inte tagits bort, men det efterlevs inte. Alla är oerhört belastade och det är naturligt att man i det läget försöker freda sig själv.« Svårt att uppfylla målet om 60 minuter till vårdplats ”Beslutet efterlevs inte” Verksamhetschef Anette Skoglund hoppas kunna komma tillbaka till ett läge där fler färdigbedömda patienter får en vårdplats inom en timme.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjcwMjg=