AKADEMISKA SJUKHUSETS PERSONALTIDNING NUMMER 1 2022 ARBETSTIDER Senare start på dagen ger bättre återhämtning PATIENTMAT Nytt måltidssystem införs under våren PARKERINGAR Tillfälliga platser ska lätta på trycket KRÖNIKA Din entusiasm är smittsam – liksom dess motsats 12 6 4 HÅLLBAR ARBETSPLATS Ronden fokuserar i detta nummer på ett av sjukhusets huvudmål: att skapa en hållbar arbetsplats. Vi besöker bland annat geriatriska medicinavdelningen 30 A, som ersatte den traditionella ronden med korta, teambaserade avstämningar. Resultatet blev en bättre arbetsmiljö med mindre stress och mer tid med patienterna. 10 Nya arbetssätt minskade stressen
Nummer 1 2022 Ronden är Akademiska sjukhusets personaltidning sedan 1960. Redaktion ronden@akademiska.se Redaktör Hannes Ljunghall 018-611 32 27 hannes.ljunghall@akademiska.se Ansvarig utgivare Pia Olave Tryck Stibo Complete Tryckt på Magno Matt 100 g Annonser ronden@akademiska.se 018-611 32 27 Ronden Akademiska sjukhuset 751 85 Uppsala ronden@akademiska.se Manusstopp nr 2/2022: 2 maj MER INDIVIDANPASSAD MAT TILL PATIENTERNA Under våren införs ett nytt måltidssystem på sjukhuset. Sidan 6 NY PENDLARPARKERING FÖR PERSONALEN Trycket på sjukhusets personalparkeringar har varit hårt, men nu väntar lättnader i form av en ny personalparkering med skyttelbusstrafik till sjukhusområdet.. Sidan 5 I detta nummer Vårdförbundets Anna Åström (t h) och ope rationssjuksköterskan Erika Chilléen i diskussion framför skärmarna på ortopedoperation. RONDEN NUMMER 1 2022 Fokus på huvudmålen Ronden kommer under året att ha sjukhusets fyra huvudmål, eller ”förflyttningar”, som övergripande tema. Först ut blir ”skapa en hållbar arbetsplats”. Det handlar om att bli bättre på att behålla befintliga medarbetare och attrahera nya, genom att förbättra arbetsmiljö och individuella utvecklingsmöjligheter. Ronden gör i detta nummer nedslag hos ett antal verksamheter som på olika sätt har jobbat framgångsrikt med detta; bland annat hos geriatriska medicinavdelningen 30 A, som genom nya rondrutiner ökade arbetsglädjen och minskade stressen, och hos infektionsavdelning 30 F, som fortfarande hör till de få som har anammat utvecklingsavdelningens modell för arbetstider, där senare start på dagen ger bättre återhämtning. REDAKTÖR HANNES LJUNGHALL »Vi har haft en väldigt bra dialog med arbetsgivaren. Det är precis så här jag vill att vårt samarbete ska se ut.« Vårdförbundets Anna Åström gläder sig åt det nära samarbetet mellan arbetsgivare och fack för att skapa en bättre it-arbetsmiljö för operationspersonalen. Sidan 14–15 12 16 18 26 ”VI HJÄLPER ALLTID VARANDRA OCH DET ÄR GULD VÄRT ” HR-partner Jenni Martinsson skriver ”Dagboken”. Sidan 26–27 Tryggve Nevéus » Entusiasmen upprätthålls genom entusiastiska arbetskamrater, tacksamma patienter och insikten om att jag gör något superviktigt.« Sidan 19
MARIANNE VAN ROOIJEN, SJUKHUSDIREKTÖR: Sjukhuset tilldelades den här summanmed uppdraget att förbättra vårdplatsläget. Att de här grupperna får lönetillägg påverkar inte de andras löner negativt, det är en extra satsning som ligger utanför den ordinarie löneöversynen. Jag förstår att de som inte omfattas av lönesatsningen är besvikna. Alla yrkesgrupper är precis lika viktiga, men vi valde att prioritera grupperna sjuksköterskor och barnmorskor eftersomdet är där vi har den största bristen. Vår bedömning var att vi behövde avgränsa satsningen för att den skulle kunna göra skillnad. 40miljoner kronor låter sommycket pengar, men om man skulle fördela summan på alla skulle det inte bli en kännbar höjning för den enskilda medarbetaren. PIA SÖDERMAN, ORDFÖRANDE KOMMUNAL I REGION UPPSALA: Den här typen av åtgärder gör att man som undersköterska känner sig mindre värderad och söker sig till andra arbetsgivare istället. Sjukhusledningen har länge framhållit bristen på sjuksköterskor, men det är brist på undersköterskor också numera. Det väntar stora pensionsavgångar och det är inte lika många somutbildar sig till undersköterska och skötare längre; redan nu behöver vissa enheter stänga vårdplatser på grund av brist på undersköterskor. Sedan är det inte bara lönen som är viktig, det behövs även hållbara scheman och arbetstider. Vi hade hellre sett att de här pengarna användes till arbetstidsförkortning med bibehållen lön – och då ska det gälla för alla yrkesgrupper inom vården. KRISTIAN HJERTÉN, ORDFÖRANDE VÅRDFÖRBUNDET I UPPSALA: Vi ställer oss frågande till att de här pengarna läggs utanför löneöversynen. Vi har ett avtal där vi säger att vi ska premiera särskilt yrkesskickliga och att vi ska jobba för individuell och differentierad lönesättning, och det här går inte i linje med det. Vi ser hellre att de här pengarna går till löneöversynen, så att cheferna har mandat att sätta löner och genomdet kan behålla och attrahera medarbetare. Nu blir det ett påslag för alla oavsett individuell kompetens, och effekten kan bli att de grundutbildade sjuksköterskorna kommer allt närmare specialistsjuksköterskornas löner, vi får redan sådana signaler. Det sänker motivationen att stanna kvar och specialistutbilda sig. MALIN SJÖBERG HÖGRELL, ORDFÖRANDE SJUKHUSSTYRELSEN: Det här är pengar som vi från politiskt håll lyckades frigöra som en extra satsning för att skapa fler vårdplatser på sjukhuset, sedan har det varit upp till sjukhuset att själva avgöra hur pengarna ska användas. Det är den största satsningen i sitt slag på många år och det är dessutom en långsiktig satsning. Pengarna komden här gången via tillfälliga medel från staten för att hantera uppskjuten vård, men vi kommer framöver att få hantera detta med egna medel inom regionen. Grundproblemet är att Akademiska går med ekonomisk förlust. Alla gör ett fantastiskt jobb för att vända det och det har gett goda resultat under senare tid, men det är fortfarande långt kvar till en ekonomi i balans. Aktuellt 3 RONDEN NUMMER 1 2022 Blandade reaktioner på riktad lönesatsning Lönetillägg utan tidsbegränsning Satsningen innebär att månadsavlönade sjuksköterskor på konventionella slutenvårdsavdelningar från och med 1 januari erhåller ett lönetillägg om 2 000 kr per månad. Lönetilläggets storlek ska anpassas efter sysselsättningsgrad och är inte tidsbegränsat, utan följer med medarbetaren så länge hen arbetar inom slutenvården. Dessutom höjs ersättningen för rotation på dessa avdelningar till 2000 kr per månad. Satsningen består även i en justering av lönetillägget för de sjuksköterskor och barnmorskor som roterar i poängmodellen till 4 000 per månad. Lönetillägget för sjuksköterskor på konventionella slutenvårdavdelningar har tagits emot positivt av många, men det har samtidigt kommit kritik från dem som inte får ta del av lönetillägget. Den 18 januari offentliggjordes en lönesatsning som syftar till att öka antalet tillgängliga vårdplatser på sjukhuset. Bakgrunden är att sjukhuset under en längre tid haft ett mycket ansträngt vårdsplatsläge med anledning av brist på medarbetare. Lönesatsningen har möjliggjorts av ett politiskt beslut om att tilldela Akademiska sjukhuset 40miljoner extra för att förbättra vårdplatsläget, med anledning av IVO:s föreläggande om att sjukhuset behöver öppna minst 30 nya vårdplatser. HANNES LJUNGHALL
Akademiska har en längre tid arbetat intensivt för att öka antalet bemannade vårdplatser, men pandemins fjärde våg har under vintern lett till svårigheter att hålla vårdplatser öppna. Arbetet är inte på långa vägar klart och fortsätter med utgångspunkt i vårdplatsstrategin för 2022. –Vid det dagliga platsmötet den 1 februari låg vi på plus 31 vårdplatser jämfört med den 30 september, men det är en siffra somhela tiden går upp och ner, särskilt som covidrelaterad sjukfrånvaro hos personalen har inneburit att vi har tvingats stänga många vårdplatser tillfälligt, säger sjukhusets produktionschef Stefan Hjulström och fortsätter: –Överlag är det ändå ett oerhört bra jobb av alla på sjukhuset som ligger bakom att vi har klarat det här så pass bra. Vi arbetar bättre ihop över enhetsgränser nu än vi gjort tidigare. I en så ansträngd situation måste alla vara med och hjälpa till, och det har gjort att vi har kommit närmare varandra. Jag skulle särskilt vilja lyfta fram samarbetet under det dagliga platsmötet kl 11 och insatserna från PVC, chefsläkare och vårdplatskoordinatorer – utan deras insatser skulle vi aldrig ha löst det här, Stefan Hjulström betonar att Akademiska fortfarande har ett extremt ansträngt vårdplatsläge, trots att sjukhuset endast har utfört imperativ kirurgi och imperativa behandlingar sedan en tid tillbaka. –Vi lägger in fler patienter via akutmottagningen nu än vi gjorde före pandemin och det är fortfarande 20-25 patienter kvar på akuten varje morgon som väntar på en vårdplats. Vi behöver öppna minst 20 akuta vårdplatser omgående för att hantera detta och vi har en plan för att göra detta under våren, säger han. Sjukhuset har sedan oktober arbetat utifrån en åtgärdsplan som tagits fram av slutenvårdsrådet och operationsrådet. Aktiviteterna berör ett antal områden: aktiviteter för att lyckas anställa nya medarbetare och behålla befintliga, öppnande av fler vårdplatser, ett minskat flöde till akutmottagningen, effektivisering av interna processer och arbetssätt, stärkt samarbete med Lasarettet i Enköping, förbättrade utflöden från sjukhuset och stärkt chefsskap. Det fortsatta arbetet under våren utgår från vårdplatsstrategin för 2022. I planen ingår bland annat öppnandet av 20 nya akuta vårdplatser under senvåren, vilket ska förbättra situationen på akutmottagningen. Här ingår sex vårdplatser på akutsjukvårdens diagnostikavdelning 35 C, fem vårdplatser på akutvårdsavdelning 30 C, tolv geriatriska akutvårdplatser och sex vårdplatser inom lungmedicin. EMILIA WITTFOOTH RONDEN NUMMER 1 2022 4 Aktuellt Fortsatt arbete för att öppna fler platser Nya arbetssätt med fler akuta patienter Neuroavdelning 85 D har ökat antalet vårdplatser från 14 till 19 och har samtidigt dragit ner på sitt eget elektiva flöde. – Tidigare hade vi 20 patienter som planerades in varje vecka, men nu har vi dragit ner på det för att kunna avlasta övriga sjukhuset med akuta patienter. Det innebär att vi får in många patienter som egentligen inte hör hemma på vår typ av avdelning, inte minst från infektion och andra medicinavdelningar. Arbetsbelastningen har ökat en del och vi har fått ändra våra arbetssätt, men jag tycker att det har fungerat bra, säger sjuksköterskan My Pettersson. För att möta inflödet av akuta patienter har 85 D gått upp från två vårdteam till tre. – Vi har kunnat lösa det med vår befintliga bemanning. Det kan vara svårt att få ihop det ibland när det är sjukluckor, men på det hela taget har det fungerat bra, säger My Pettersson. Ortopedi och handkirurgi arbetar med att bibehålla nya arbetssätt som daglig styrning och timsrundor, och planerar varje dag inflödet av patienter så att det ska matcha utflödet, samtidigt som det ska finnas utrymme för att ta in akuta patienter från akutmottagningen liksom regionpatienter, vilka alltid skrivs in direkt på avdelningen. – Belastningen under de senaste månaderna har varit betydligt högre än normalt, vilket framför allt beror på patientklientelet som vårdats hos oss. Vår personal ställer upp för varandra och tar extrapass så snart de orkar och kan, men vi har fortsatt stora problem att täcka de luckor som uppstår akut. Chefer och administratörer har även tagit hjälp av pensionerad personal, liksom personal med specialuppdrag för att klara uppdraget, säger biträdande verksamhetschef Viktor Näslund. STEFAN HJULSTRÖM, PRODUKTIONSCHEF: »Vi behöver öppna minst 20 akuta vårdplatser omgående.« Bakgrund Inspektionen för vård och omsorg, IVO, har under flera år bedrivit ett tillsynsärende gällande Akademiska sjukhusets akutverksamhet. Den 30 september beslutade IVO om ett föreläggande, där Region Uppsala åläggs att tillgängliggöra 30 nya vårdplatser. Enligt beslutet skulle kravet vara uppfyllt den 2 december. Region Uppsala överklagade beslutet, bland annat med hänvisning till att beslutet var otydligt och tidsgränsen för snävt satt. Förvaltningsrätten meddelade den 1 december 2021 sin dom som innebär att beslutet kvarstår, men att tidsgränsen flyttas fram till den 2 februari 2022. Den 1 februari meddelade kammarrätten att man beslutat att ta upp ärendet till prövning och att IVO:s beslut tills vidare inte gäller. My Pettersson Vårdplatser:
RONDEN NUMMER 1 2022 5 Trycket på sjukhusets parkeringsplatser har varit hårt under lång tid, men nu väntar lättnader i form av en ny personalparkering med skyttelbussar till sjukhusområdet. –Det låter som ett bra alternativ när det inte finns tillräckligt med plats för alla att stå på sjukhusområdet. Det är ju inte optimalt att det blir en extra sträcka att ta sig från parkeringen till sjukhuset, men det är ändå betydligt bättre än nuläget, säger Karin Lindgren, embryolog på reproduktionscentrum, som bor 2,5 mil utanför Uppsala. Regiondirektör Johan von Knorring tillsatte i november 2021 en arbetsgruppmed uppdrag att utreda möjligheterna att skapa fler parkeringsplatser för personal på Akademiska sjukhuset. I arbetsgruppen har representanter från Akademiska sjukhuset, Trafik och Samhälle, Fastighet och service samt Regionkontoret ingått. – Arbetsgruppen har presenterat en rapport med flera intressanta förslag för att öka tillgången på parkering för personalen. Det handlar både om åtgärder som kan genomföras på kort sikt och ommer långsiktiga åtgärder, säger Johan von Knorring. En av åtgärderna på kort sikt är att skapa tillfälliga parkeringsplatser utanför sjukhusområdet, varifrån det går bussar i skytteltrafik till sjukhuset. När det stora parkeringshuset byggdes på sjukhusområdet inrättades en personalparkering av denna typ på Ulleråkersområdet, men det återstår att avgöra vilket område som kan bli aktuellt denna gång. Det är heller inte klart än när platserna kan tas i bruk, men ambitionen är att det ska ske snarast möjligt. En annan åtgärd på kort sikt är att använda sig av Idékraft för att ta in idéer och förslag från personalen. –Medarbetarna kan ge viktiga bidrag med sina kunskaper och erfarenheter. Det behöver inte handla om att skapa fler platser; det kan även handla om sådant somökar omsättningen på de befintliga platserna så att de används mer effektivt, eller att man genom verksamhetsförändringar minskar behovet av att ta bilen till sjukhuset, säger Johan von Knorring. En annan insats handlar om att man försöker främja hållbart resande till och från sjukhuset. Det kan vara olika typer av kampanjer, uppmuntrande åtgärder och förbättrade förutsättningar att resa med cykel och kollektivtrafik. Universitetssjukhuset i Linköping har tidigare använt ett sådant koncept, kallat ”Grön resplan”, med viss framgång. Denmest genomgripande åtgärden som föreslås gäller att bygga ett nytt parkeringshus på sjukhusområdet. Det finns sedan tidigare en utredning som har angett olika preliminära alternativ för placering på sjukhusområdet. För att gå vidare med dessa behöver först en förstudie göras, för att avgöra omdessa platser är möjliga att bygga på och i så fall till vilken kostnad. En annan viktig del är att samråda med Uppsala kommun och Uppsala universitet för att utreda möjligheterna att gemensamt bygga och förvalta ett nytt parkeringshus. – Det är enmer långsiktig åtgärd och därför är det viktigt att vi kan starta den processen på rätt sätt. Vi har tagit med ett nytt parkeringshus som ett prioriterat behov i den investeringsplan som vi tar fram i sambandmed Regionplan och budget, men ytterst handlar det om ett politiskt beslut, säger Johan von Knorring. Beslut om att inleda en förstudie kan komma att fattas senare i år, förutsatt att parkeringshuset finns med när regionfullmäktige fastställer investeringsplanen i juni. Om så blir fallet, och om förstudien leder vidare till ett politiskt beslut om att bygga ett nytt parkeringshus, kommer det dock att dröja lång tid ytterligare innan bygget kan påbörjas. Det handlar omminst ett år, eventuellt två-tre år, beroende på hur lång tid som kommunens handläggning av bygglov och detaljplan kommer att ta. HANNES LJUNGHALL Ny pendlarparkering för sjukhusets personal Karin Lindgren, som dagligen pendlar med bil till arbetet på reproduktionscentrum, välkomnar planerna på en tillfällig personalparkering med skyttelbussar till sjukhusområdet. Johan von Knorring Tillfälliga p-platser utanför sjukhusområdet:
Patienter har ofta dålig aptit, vilket kan leda till nutritionsrelaterade problem. De maträtter som serveras på sjukhuset är uttänkta för att kunna ge patienter i alla tillstånd en godmåltidsupplevelse. För att proväta den nya patientmaten tog Ronden hjälp av en panel bestående av sjukhusdirektör Marianne van Rooijen och sjuksköterskorna Lina Ocampo Daza och Soma Rastegar, som båda jobbar på kirurgavdelning 70 D. Ett nytt måltidssystem för patientmat ska införas på Akademiska under våren. En stor fördel är att det blir lättare att anpassa måltiderna till individens behov. –Det här är en möjlighet för oss att uppvärdera måltidens betydelse i vården, säger Karin Blom Malmberg, dietist på vårdkvalitetsenheten. Det nya systemet innebär att avdelningarna har ett anpassat lager av rätter som värms på plats, istället för att varmhållande matvagnar levererar måltider till avdelningarna två gånger omdagen. All mathantering i köken sköts av måltidspersonal som är anställda inom den nya organisationenmåltidsservice, som är under uppbyggnad inomFastighet och service. Alla tidigare köksbiträden på Akademiska erbjuds platser inommåltidsservice; utöver det rekryteras måltidspersonal från Kost i Västmanland och via annonser. Karin BlomMalmberg framhåller att det är omfattande omvärldsspaning som ligger till grund för valet av det nya måltidssystemet, ett arbete som har pågått sedan det tidigare produktionsköket lades ner 2008. –En del patienter är undernärda eller löper risk att bli det, medan andra snarare behöver hälsosamma val. Olika patienter har olika behov, och den här typen av system är mest effektivt omman vill ha ett flexibelt system där man kan anpassa måltiderna för varje individ; de nationella och europeiska riktlinjer somfinns stödjer också detta. Det ger också helt andra möjligheter att snabbt servera denmat sompatienten önskar sig, vilket gör det lättare att använda maten i denmedicinska behandlingen, säger hon. Det nya systemet är ett steg mot mer standardiserade, sjukhusgemensamma arbetssätt. –Patienternas behov tillgodoses inte bara av lunch och middag, utan även av frukost ochmellanmål, där olika avdelningar har haft olika rutiner. Nu kan vi förstärka det arbetet genom att vi har mer måltidspersonal i avdelningsköken, som jobbar utifrån en gemensam standard, säger Karin Kauppi, som även hon är dietist med tillhörighet hos vårdkvalitetsenheten. Björn Artz, enhetschef för måltidsservice, framhåller betydelsen av att alla jobbar tillsammans och hjälps åt. –Det nya systemet kommer att innebära nya rutiner för både måltidspersonal och vårdpersonal. Vi jobbar inom olika förvaltningar med olika uppgifter, men vi måste jobba som ett teammed ett gemensamt uppdrag: att göra det så bra sommöjligt för patienterna. Vi för en fortlöpande dialog med avdelningarna för att se vilka specifika behov vi behöver ta hänsyn till. Olika avdelningar har olika förutsättningar och det är viktigt att vi bestämmer tillsammans hur det ska fungera, säger han. Införandet av det nya systemet sker etappvis. Den första etappen, med start den 6 april, omfattar 15 avdelningskök. Därefter följer en andra omgång i slutet av april, innan återstående kök inkluderas i den sista omgången i slutet av maj. HANNES LJUNGHALL RONDEN NUMMER 1 2022 6 Aktuellt Karin Kauppi, Karin BlomMalmberg och Björn Artz. Marianne van Rooijen Lina Ocampo Daza Soma Rastegar Nytt måltidssystem införs under våren Så smakar den Ska ge mer individanpassad patientmat BJÖRN ARTZ, ENHETSCHEF FÖR MÅLTIDSSERVICE: »Det är viktigt att vi bestämmer tillsammans hur det ska fungera« FOTO: STAFFAN CLAESSON
7 RONDEN NUMMER 1 2022 n nya patientmaten - Ronden lät en testpanel proväta Köttbullar med gräddsås Panelens betyg: 4/5 Lina: Morötterna är lite överkokta. Det känns att det är riktigt potatismos och inget pulvermos, men det kunde vara lite mer salt. Såsen var jättegod. Marianne: Jättefint medmycket morötter, men jag håller med om att de är lite mjuka. Köttbullarna smakar som färdigköpta brukar göra. Soma: Köttbullarna var helt okej, men jag tycker också att moset kunde vara lite saltare. Torsk med vitvinssås Panelens betyg: 2/5 Marianne: Det är bra att såsen kommer i en egen skål så att man kan välja själv hur mycket man vill ta. Här behövs det en del, då fisken var lite torr. Soma: Såsen är viktig här, för fisken smakade inte så mycket. Lina: Fisken var ganska torr och seg, som att den har kokat för länge. Men jag tycker ändå att det här är godkänt och jag tror att många av våra patienter skulle gilla det här. Vegetarisk lasagne Panelens betyg: 5/5 Lina: Den här var god! Kanske att portionen är lite väl stor för en patient som inte orkar äta så mycket. Soma: Jag håller med, den här var god. Osten är perfekt smält också. Däremot är broccolin överkokt och ser lite tråkig ut. Marianne: Så här skulle det kunna smaka omman lagade det hemma. Salladenmedmajs och salladskål känns som en retrorätt från 70-talet. Västerbottenpaj (smårätt) Panelens betyg: 5/5 Lina: Den här var jättegod, den här kommer bli populär tror jag. Perfekt för patienter som inte vill ha så mycket mat också. Marianne: Den var riktigt god, det var den bästa hittills. God deg, bra konsistens och den har riktigt stark smak av västerbottenost. Soma: Jag håller med de andra, den var jättegod.
RONDEN NUMMER 1 2022 8 Aktuellt Förra året beviljade Akademiska sjukhusets utvecklingsfond anslag på omkring 1,5 miljoner kronor. –Utvecklingsfonden har varit en stor hjälp för oss, säger arbetsterapeuten Carina Lövgren, som tillsammans med sina kollegor har fått hjälp av fonden. Hon och kollegornaMaria Winberg och Karin Pettersson på rehabiliteringsmedicinska avdelningen 85 C har fått möjlighet gå olika kurser och även delta i internationella konferenser och studiebesök. –Till stor del har de här aktiviteterna blivit möjliga genommedel från utvecklingsfonden. Vi hade kanske kunnat genomföra en del av det ändå, men det finns inte så mycket pengar i vår verksamhet till dessa saker, så fonden gör stor skillnad och vi är tacksamma för det, säger Maria Winberg. Ansökningar till fonden gäller oftast pengar för att kunna åka på konferenser eller delta i kortare utbildningar. Det finns inte alltid pengar i verksamheterna till detta, och här kan utvecklingsfonden göra stor skillnad både för den enskilda individen och för verksamheten. –Det är lätt att en arbetsgivare somhar begränsade resurser tänker att det räcker om en person går en kurs och sedan delger innehållet till sina kollegor, menmånga kurser behöver man delta i själv för att verkligen tillgodogöra sig, säger Carina Lövgren. –Och det är också viktigt att kunna göra saker tillsammans, som ett team. Det ger mer än bara att man tar del av själva kursinnehållet, det bidrar till ett bättre samarbete överlag. Dessutom innebär det en typ av kvalitetsstämpel på det man gör omman beviljas medel från fonden, det visar att det är något somdet är värt att satsa på, säger Karin Pettersson. Fondens medel är främst avsedda för patientnära personal, i syfte att utveckla diagnostik-, behandlings- och omvårdnadsdelarna av sjukvården. Det händer att läkare söker och beviljas medel, men fonden är främst ett stöd för de personalgrupper som inte har samma utbud av fonder att tillgå. Förra året komdet in 303 ansökningar, av vilka 158 beviljades. De medel sombetalades ut låg i ett spann från enstaka tusenlappar upp till drygt 20 000 kronor. När det gäller dyrare aktiviteter ökar möjligheten att få medel omdet handlar omnågot som är mycket efterfrågat och höjer kompetensen i verksamheten, och omdetta stärks i ett intyg av närmaste chef. En typ av ansökan somman inte bör skicka in är löneersättningar, till exempel för att anställa doktorander. Likaså omfattas inte traktamenten och liknande, ochman kan inte söka pengar retroaktivt. Nästa ansökningsperiod till utvecklingsfonden är i oktober 2022. HANNES LJUNGHALL Den 1 mars tillträder Cathrine Göransson som verksamhetschef för VO rehabilitering och smärtcentrum, där hon har varit tillförordnad verksamhetschef sedan 1 juni 2021. Cathrine Göransson är utbildad distriktssköterska och har även en examen i kvalitetsteknik. Den 17 januari tillträdde Laila Hellgren Johansson som verksamhetschef för thoraxkirurgi och -anestesi. Hon kommer närmast från en tjänst som överläkare i thoraxkirurgi i klinisk tjänst. Laila Hellgren Johansson är överläkare och docent i thoraxkirurgi. Hon har lång erfarenhet av olika chefsuppdrag på Akademiska sjukhuset, bland annat som verksamhetschef för klinisk neurofysiologi, neurokirurgi och neurologi, som numera benämns verksamhetsområde neuro. Den 1 januari tillträdde Henrik Olivero-Reinius som ordinarie verksamhetschef för VO anestesi, operation och intensivvård, där han har varit tillförordnad verksamhetschef sedan april 2021. Henrik Olivero-Reinius påbörjade sin ST-utbildning vid anestesikliniken på Akademiska våren 2000 och har arbetat inom anopiva sedan dess. Han var 2013–2017 medicinskt ansvarig på barnintensiven och tillträdde som ST-chef på anopiva 2019, innan han blev tillförordnad verksamhetschef våren 2021. ”Utvecklingsfonden har varit till stor hjälp” Nya chefer på sjukhuset Arbetsterapeuterna MariaWinberg, Carina Lövgren och Karin Pettersson har tack vare medel från utvecklingsfonden bland annat kunnat delta i internationella konferenser och studiebesök. Cathrine Göransson Laila Hellgren Johansson Henrik Olivero- Reinius
RONDEN NUMMER 1 2022 9 Tema: hållbar arbetsplats Akademiska sjukhuset har som ett av sina huvudmål att skapa en hållbar arbetsplats, där personalen vill stanna kvar och som även kan locka till sig nya medarbetare. Ronden gör på kommande sidor nedslag hos ett antal verksamheter som på olika sätt har jobbat framgångsrikt med detta. TEXT HANNES LJUNGHALL FOTO STAFFAN CLAESSON Arbetsgivare och fack på Akademiska har haft ett nära samarbete för att skapa en bättre it-arbetsmiljö för operationspersonalen. Från vänster syns Anna Åström från Vårdförbundet, HR-chef Sara Svanfeldt, anestesisjuksköterskan Stefan Jagell och operationssjuksköterskan Erika Chilléen.
Geriatriska medicinavdelningen 30 A ersatte den traditionella ronden med korta, teambaserade avstämningar. Sjuksköterskorna har fått mer tid med patienterna och upplever överlag att stressen har minskat betydligt. –Vi märker att vi har fått lättare att rekrytera erfarna sjuksköterskor. Förra året anställde vi nio stycken och det är fler på väg in, säger avdelningschefen Lena Mattsson. Efter snart två år med de nya arbetssätten kan LenaMattsson konstatera att förändringen har gett omedelbara positiva effekter. Det gäller inte bara möjligheterna att nyrekrytera; uppsägningarna har minskat kraftigt och avdelningen har inte haft behov av sjuksköterskor från bemanningsföretag. –Det är tydligt att vi gör något rätt, och det bekräftas också i de enkätundersökningar som vi har genomfört bland sjuksköterskorna. De flesta säger att de skulle ha svårt att tänka sig att byta till en arbetsplats som jobbar med den traditionella typen av rond, säger Lena Mattsson. Arbetet är (under vardagar) upplagt så att dagen inleds med att undersköterskor och sjuksköterskor träffas för att göra en omvårdnadsplanering vid en whiteboardtavla. Tavlan ger en snabb överblick över vem som ska göra vad, vilket minimerar risken att något missas. Därefter träffas hela teamet, där även fysioterapeut, arbetsterapeut och läkare ingår. Under cirka femminuter gör de tillsammans en avstämning kring patienterna för att göra en gemensamplanering för dagen, ett tillfälle att diskutera bland annat eventuella förändringar under natten eller omnågon patient ska iväg på undersökning. Efter detta möte stannar läkare, sjuksköterskor och undersköterskor kvar i ytterligare fem-tiominuter för att göra en mer medicinsk avstämning och prioritering. Klockan 13 träffas hela teamet igen i omkring 20minuter för att få ett helhetsperspektiv på patienten, grundat på alla professioners bedömningar. Alla patienter tas inte upp varje dag; vilka det blir bestäms från individ till individ utifrån aktuellt behov. Teamträffen bygger på den hälsoplanering som läkare och sjuksköterskor gör med varje patient. Det är en gemensamplan sombygger på patientens egna upplevelser och önskemål, i kombinationmed vad som är medicinskt rimligt. Hälsoplanen ger patienten större delaktighet och självbestämmande i sin egen vård. Efter att kvällspersonalen har gått på görs en personcentrerad överlämning inne hos patienten. I den deltar dag- och kvällssjuksköterskan samt kvällsundersköterskan. Patienten får då träffa personalen som ska jobba kväll. Överlämningen sker vänd mot patienten i ett ”du-tilltal” som involverar patienten i samtalet. GruppchefenMarie Elmebring Lindström säger att förRONDEN NUMMER 1 2022 10 »Det är tydligt att vi gör något rätt. De flesta säger att de skulle ha svårt att tänka sig att byta till en arbetsplats som jobbar med den traditionella typen av rond.” Tema hållbar arbetsplats ”Vi har fått lättare att rekrytera erfaren personal” Geriatriska medicinavdelningen 30 A: Nya rondrutiner minskade stressen Avdelningchef Lena Mattsson och gruppchef Marie Elmebring Lindström.
RONDEN NUMMER 1 2022 ändringarna har skapat ett nytt lugn på avdelningen. –Arbetet har förskjutits i en riktning där personalen endast har kortare avstämningar i teamet, resten av tiden är de ute bland patienterna. Det ger en större trygghet för både patienter och personal, och det känner man av. Tidigare var det sällsynt att sjuksköterskorna hannmed att ta fikapauser på förmiddagarna, men numera går det oftast bra, säger hon. När Ronden träffar några av sjuksköterskorna på 30 A är de överens om att de nya arbetssätten gör stor skillnad till det bättre. –När vi har avstämningar inplanerade behöver vi inte lägga tid på att jaga andra professioner under dagen, och vi har fått mer tid till att jobba med omvårdnadsåtgärder och verkligen vara sjuksköterskor. Ronderna kunde ta upp till två timmar tidigare, och då kunde man inte göra något annat under tiden, säger specialistsjuksköterskan Veronica Björk. Sjuksköterskan Jessica Eriksson uppskattar att hela teamet träffas oftare. –Teamarbetet har förstärkts och det känns tryggt att hela teamet träffas oftare för återkoppling. Det blir direkt kommunikation i teamet och det blir mer patientsäkert. Jag har även fått positiva upplevelser från patienter att det känns skönt för dem att få träffa sjuksköterskorna och teamet oftare, säger hon. Kollegan Sara Bäckström framhållet att den etiska stressen har minskat. –Nu kanman gå hem i tid och känna sig hyfsat nöjd, istället för att ha dåligt samvete och må dåligt för att man inte hade gjort ett bra jobb för patienten. Det blir ofta en krock mellan förväntningar och resurser, och det är lätt att känna ångest för att man vill göra mer, men nu känns det som att vi arbetar på ett säkert sätt där alla har koll, säger hon. Maria Onsbjer, somhar jobbat på avdelningen i ett år, säger att de nya arbetssätten var avgörande för att hon skulle söka sig till 30 A. –Jag gjorde all min praktik på arbetsplatser där man hade klassisk rond. Det var många som suckade inför ronderna och tyckte att de tog mycket tid. Sedan hospiterade jag på 30 A och såg hur man jobbade här, och det var som en helt ny värld! Det var en stor anledning till att jag ville jobba här, säger hon. HANNES LJUNGHALL »Jag gjorde all min praktik på arbetsplatser där man hade klassisk rond. Det var många som suckade inför ronderna och tyckte att de tog mycket tid. Sedan hospiterade jag på 30 A och såg hur man jobbade här, och det var som en helt ny värld! Det var en stor anledning till att jag ville jobba här.” »Nu kan man gå hem i tid och känna sig hyfsat nöjd, istället för att ha dåligt samvete och må dåligt för att man inte har gjort ett bra jobb för patienten.” Nöjda sjuksköterskor på 30 A; från vänster synsJessica Eriksson,Maria Onsbjer och Veronica Björk,med kollegan Sara Bäckström som deltog i samtalet via teams. FOTO: STAFFAN CLAESSON
RONDEN NUMMER 1 2022 Tema hållbar arbetsplats 12 Senare start på arbetsdagen, tillsammans med så kallad hälsosam schemaläggning, ger personalen bättre möjligheter till återhämtning och bidrar till minskad sjukfrånvaro och övertid. Den kirurgiska utvecklingsavdelningen var först ut på Akademiska, och nu följer infektionsavdelning 30 F efter med ett likartat upplägg. Tankarna på att ändra arbetstiderna väcktes från början på ortopeden. Där jobbade tidigare Ellen Gessbo Tiusanen, avdelningschef på 30 F, tillsammans med Patrik Bodeby, som sedan blev avdelningschef för den kirurgiska utvecklingsavdelningen. –Vi såg att det var svårt att få bra återhämtning när man hade jobbat kväll och sedan skulle jobba följande morgon, och vi funderade en del kring hur ändrade arbetstider skulle kunna vara bra för personalen, säger Ellen Gessbo Tiusanen. När utvecklingsavdelningen startade hösten 2018 använde man sig redan från början av ett schema där dagpersonalen började klockan 7.30 istället för 6.45, som är vanligt på många slutenvårdsavdelningar. Denna senarelagda start på dagen har nu införts även på infektionsavdelningen, där justeringarna av arbetstiderna ser ut så här: l Dagpasset startar klockan 7.30 och slutar 16, för såväl undersköterskor som sjuksköterskor. Tidigare startade alla 6.45 och sjuksköterskorna slutade 15.30medan undersköterskorna slutade 15.15. l Kvällspasset startar klockan 13 och slutar 21.30. Tidigare började sjuksköterskorna 13.30 och undersköterskorna 13.45, med avslut klockan 22 för alla. Personalen kan alltså gå hem en halvtimme tidigare med de nya tiderna. l Nattpasset startar liksom tidigare klockan 21, men slutar nu 7.45 istället för 7.15. –Nattpasset blir lite längre, men det blir längre tidmellan kvällspass och dagpass, vilket ger en bättre återhämtning om man jobbar kväll-dag, säger Ellen Gessbo Tiusanen. Hon berättar att utvecklingsavdelningens utvärdering av de ändrade arbetstiderna visar att sjukfrånvaron har minskat, och att övertiden har minskat kraftigt. –När dagpasset går längre in på eftermiddagen blir det lättare att hinna med allt som ska göras, och i ochmed att kvällspersonalen börjar tidigare blir det mer överlappningstid. Nu är det tre timmar med dubbel personalstyrka kl 13-16, så det blir det lättare att hinna rapportera över och skriva klart allt. Vi kommer också att lägga mycket utbildningstid där, det är lättare att få loss personal om vi kan ha kortare utbildningar flera dagar i veckan. En fördel med att börja senare på morgonen är att det blir lättare för dem somhar små barn att hinna lämna barn på förskolan, och ur rekryteringssynpunkt är det generellt en fördel att man har pass sombörjar 7.30. Många tycker att det är väldigt tidigt att börja 6.45, säger Ellen Gessbo Tiusanen. En av dem som är positiva till förändringen är sjuksköterskan Johanna Stens. –Det är skönt med lite sovmorgon! Jag har inte själv barn, men det är många kollegor som tycker att senare start är en stor fördel, och omman jobbar kväll-dag blir det inte många timmars sömn när man börjar Senare start på dagen ger bättre återhämtning Modell för nya arbetstider sprider sig på sjukhuset: ELLEN GESSBO TIUSANEN, AVDELNINGSCHEF 30 F: »Jag har lite svårt att förstå varför det inte är fler som har infört de här arbetstiderna än.« JOHANNA STENS, SJUKSKÖTERSKA: »Det är skönt med lite sovmorgon!« CINDRA WÄHRBORG, UTBILDNINGSSJUKSKÖTERSKA: »Det här är en viktig del i att kunna få fler att stanna kvar på sjukhuset.«
13 RONDEN NUMMER 1 2022 klockan 6.45, säger hon. En annan sak somnu införs på infektion, som tidigare har testats på utvecklingsavdelningen, är så kallad hälsosam schemaläggning. Det innebär att all personal via ett formulär kan fylla i önskemål omnär och hur de vill jobba, till exempel fyra pass i rad, eller att de inte vill jobba kväll-dag. Dessa önskemål blir sedan vägledande när gruppchefer och administratörer lägger scheman, istället för att den enskilda medarbetaren väljer sitt önskeschema. –Nackdelenmed egna önskescheman är att de kan hamna ojämnt sett till avdelningens behov, nu blir det lättare att säkerställa att rätt kompetens finns på plats på alla arbetspass. En annan aspekt är att alla kanske inte har egen erfarenhet av hur man lägger ett hälsosamt schema; vissa kanske tänker att det går bra att jobba sex dagar i rad över en helg och så vidare. Det här systemet gör att vi får lättare att se till att det verkligen blir hållbara scheman. Vi vill helst inte att medarbetarna ska arbeta kvällstur med direkt efterföljande dagpass, eftersomdet är mindre bra för återhämtningen. Ambitionen är ändå fasta, individuellt anpassade scheman somutgår från när medarbetarna önskar vara lediga, säger Ellen Gessbo Tiusanen. Utbildningssjuksköterskan CindraWährborg lyfter aspekten att otillräcklig återhämtning kan påverka kvalitet och patientsäkerhet. –Många föredrar att jobba mycket under en period för att sedan få en längre ledighet. Det är lätt att man tänker att man kan bita ihop när man har en ledighet som väntar sedan, och det är förstås skönt när man väl är ledig, men när man jobbar sin fjärde natt i rad är man inte på topp som sjuksköterska, säger hon. Hälsosam schemaläggning infördes på infektion i mitten av november, medan de nya arbetstiderna infördes den 1 februari. –Vi ser det som ett litet test nu i början, men av det vi har sett från utvecklingsavdelningen har jag lite svårt att förstå varför det inte är fler somhar testat att införa de här arbetstiderna än, säger Ellen Gessbo Tiusanen. Hon säger att personalen på infektion generellt är positiv till förändringarna. –Hos oss roterar all personal mellan olika pass men jag kan tänka mig att det blir mer motstånd hos dem somhar ren nattpersonal, eftersomde får längre arbetspass med de nya arbetstiderna. Personalen på infektionsavdelningen har tidigare tillfrågats omde skulle vilja börja arbeta lite senare på morgonpassen, och enmajoritet var positiva till det. Det har varit många som kommit i säng sent efter kvällspass, och sedan kanske har sovit i fyra-fem timmar innan de ska upp och jobba igen, och den problematiken minskar nu. Sedan finns det nog alltid några som tycker att det nya schemat passar sämre för dem, men jag tror att majoriteten kommer att tycka att det är bra, säger Ellen Gessbo Tiusanen. CindraWährborg tror också att de flesta på avdelningen är positiva. –Dessutomhar många som skulle ha välkomnat förändringen redan slutat, eftersom de gamla tiderna gjorde att de inte kunde lämna på dagis eller för att det inte fungerade av andra anledningar. Många av dem som jobbar i vården är unga tjejer, somofta går vidare till kommunen där de kan jobba med fasta arbetstider, så det här är en viktig del i att kunna få fler att stanna kvar på sjukhuset, säger hon. HANNES LJUNGHALL Ellen Gessbo Tiusanen, Johanna Stens och CindraWährborg vid in- och utstämplingsstationen på 30 F. Skärmen visar kollegor man ska arbeta tillsammans med under dagen, vilket vårdlag man ska vara på och vilka patientsalar man ska ha. »Det är lätt att man tänker att man kan bita ihop när man har en ledighet som väntar sedan, men när man jobbar sin fjärde natt i rad är man inte på topp som sjuksköterska« FOTO: STAFFAN CLAESSON
14 RONDEN NUMMER 1 2022 Tema hållbar arbetsplats Nära samarbete för bättre Arbetsgivare och fack på Akademiska har haft ett nära samarbete för att skapa en bättre it-arbetsmiljö för operationspersonalen. –Vi har haft en väldigt bra dialog med arbetsgivaren. Det är precis så här jag vill att vårt samarbete ska se ut, säger Anna Åström, vice ordförande för Vårdförbundet i Uppsala. Arbetsmiljöverket (AV) genomförde i augusti 2019 en inspektion av it-arbetsmiljön hos opererande verksamheter vid Lasarettet i Enköping, och en liknande inspektion gjordes sedan på Akademiska sjukhuset i januari 2020. AV fann att operationsplaneringssystemet Orbit upplevdes som svåranvänt och tidsödande för personalen, såväl ensamt som i kombinationmed patientjournalsystemet Cosmic ochmed Metavision, ett system för att monitorera patientdata som används inom anestesi- och intensivvård och postoperativ verksamhet. –Det fanns mycket att invända vad gäller systemens användarvänlighet, men det allvarligaste problemet var att systemen inte pratade med varandra. Personalen behövde göra mycket dubbeldokumentation och de var tvungna att hela tiden dubbelkolla att de verkligen hade rätt uppgifter om rätt patient på skärmen, vilket var enormt stressande. Det var ett stort arbetsmiljöproblem, säger Anna Åström. Under de senaste två åren har arbetsgivare och fack haft en fortlöpande dialog i en samverkansgrupp för att tillsammans skapa en bättre it-arbetsmiljö. För att kunna identifiera konkreta problemoch åtgärda demhar man genomfört så kallade skuggningar, där man följt med operationspersonal under arbetspass för att iaktta hur de olika it-relaterade arbetsmomenten fungerar i praktiken. –Vi tog in personer som inte själva jobbade på operation som kom inmed nya ögon, det är lätt att bli hemmablind när man granskar sin egen verksamhet. Från fackligt håll skrev vi ner allt som framkom i skuggningarna och lämnade sedan över det till arbetsgivaren, som tog emot det med öppna armar. Vi kände att de verkligen ville ta till sig det som rapporterades, och eftersomde också var med vid skuggningarna kunde de känna igen sig i det som skrevs. Vi har involverat varandra så att vi vet att vi pratar om samma sak. Det är det somhar varit det vinnande konceptet här, att vi verkligen har haft en öppen dialog och en samsyn, säger Anna Åström. Under arbetets gång har frågeställningar kommit att breddas, och samverkansgruppen har kommit att fungera som en sorts idéforum, inte enbart kring funktionaliteten och samspelet hos Orbit, Cosmic ochMetavision, utan även kring andra frågor somberör itarbetsmiljön. –Vi har kunnat ta uppmånga saker sombidrar till en helhetslösning, med ett tillåtande klimat där vi har kunnat testa nya idéer och följa upp dem. Både arbetsgivare och fack har varit Operationssjuksköterskan Erika Chilléen (t v) och anestesisjuksköterskan Stefan Jagell (t h) välkomnar det kommande bytet från Orbit till Cosmic TM2, vilket minskar antalet system för personalen att hålla koll på.”Orbit har några fördelar men många nackdelar. Jag hoppas att alla har dragit lärdomar av det som hänt tidigare och att det blir rätt från början den här gången”. säger Erika Chilléen. I mitten syns Vårdförbundets Anna Åström och HR-chef Sara Svanfeldt, som har varit drivande i arbetet för en förbättrad it-arbetsmiljö för operationspersonalen. FOTO: STAFFAN CLAESSON ANNA ÅSTRÖM, VÅRDFÖRBUNDET: »En öppen dialog och samsyn har varit det vinnande konceptet.«
15 RONDEN NUMMER 1 2022 FOTO: STAFFAN CLAESSON it-arbetsmiljö pådrivande i förbättringsarbetet. Jag hoppas verkligen att vi tar med oss de här erfarenheterna i vårt samarbete framöver, för det är precis så här jag vill kunna jobba fackligt, säger Anna Åström. Sara Svanfeldt, HR-chef på Akademiska sjukhuset, har hållit ihop arbetet från arbetsgivarens sida. –Det var ganska tuffa möten i början, med hård kritik från fackligt håll, men sedan hittade vi snabbt ett bra samarbete. Jag håller helt med omdet som Anna Åström säger, det är så här vi vill jobba ihopmed de fackliga. Det är jätteroligt att vi har haft en så öppen dialog och att vi har kunnat åstadkomma så mycket tillsammans. Det har varit härligt att se hur varje delprojekt kring förbättringar har fortskridit. Det finns så mycket kompetens och vilja att bidra till utveckling i verksamheterna, säger hon. HANNES LJUNGHALL –Vi behöver jobba på användarvänligheten, och det är ett ständigt pågående arbete. För att få en riktigt genomgripande förändring till stånd skulle vi behöva ha ett enda system som klarar allt, och något sådant finns inte på den svenska marknaden idag, säger Erik Sköldenberg, som är objektägare och högste ansvarig för Cosmic i Region Uppsala. Problemen inom it-arbetsmiljön för operationspersonal handlar till stor del om att man använder tre separata system som inte kan kommunicera fullt ut. –Hur bra man tycker att systemen fungerar beror mycket på vilken roll man har. En intensivvårdssjuksköterska somhuvudsakligen jobbar i Metavision kan ofta vara ganska nöjd, och det gäller även en distriktsläkare sombara jobbar i Cosmic. Problemen blir mest påtagliga för dem som jobbar i Cosmic, Metavision och Orbit samtidigt. Man bör känna till att det inte finns någon komplett lösning på detta någonstans i Sverige, det finns ingen som har alla tre funktioner integrerade fullt ut, säger Erik Sköldenberg. Han bedömer att Region Uppsala idag ligger på steg fem eller sex på en tiogradig skala vad gäller samlad funktionalitet och användarvänlighet i de elektroniska systemen. Ett viktigt steg i arbetet är att flytta in operationsplaneringssystemet i Cosmic, vilket är på gång genomdet kommande bytet från Orbit till Cosmic TM2. Samtidigt finns det en gräns för hur mycket det går att förenkla för användarna. –Det är viktigt att komma ihåg att vi pratar om expertsystem som ställer ganska stora krav. Det finns en förväntan hos många att alla datasystem ska ha samma användarvänlighet somAppleprodukter eller mobilappar, menman bör snarare jämföra med annan ny, avancerad utrustning som används inom vården. Det krävs utbildning och träning för att man ska kunna använda dempå rätt sätt, säger Erik Sköldenberg. Digitaliseringsdirektör Anneli Kjellberg framhåller att arbetsgivaren har ett ansvar att se till att personalen ges tillräcklig tid för utbildning. –Utbildning i ett komplext och viktigt system kräver tid och det är inget vi hinner med på en fikarast, men av olika skäl blir det alltför ofta så. De skuggningar somhar genomförts har visat på stor potential för förbättring vad gäller utbildningsinsatser, säger hon. HANNES LJUNGHALL Erik Sköldenberg ”Viktigt att sätta av tid för utbildning” Anneli Kjellberg Dessa åtgärder har vidtagits för att förbättra it-arbetsmiljön för operationspersonalen: l Uppdatering av Orbit med tydligare vyer och förbättringar för användarna. l Skuggningar, där man följer med personalen under deras arbetspass, har resulterat både i direkta åtgärder/förbättringar samt indirekta och planerade. l Beslut har fattats om att avveckla Orbit och gå över till Cosmic TM2. Införandet kan ske tidigast 2024; detta är beroende av att leverantören Cambio är klara med sitt utvecklingsarbete i tillräckligt god tid. Region Uppsala har möjlighet att påverka utvecklingsarbetet, vilket inte var fallet med Orbit. l Nya dokumentationsriktlinjer har beslutats för att minska dubbel- och trippeldokumentation. l En så kallad kontexthanterare (även kallad sessionshanterare) testas för Orbit, Cosmic och Metavision, som automatiskt ska överföra information mellan programmen. Kontexthanteraren bidrar till möjligheten att logga in med en inloggning till flera system. Samma patient kommer upp i alla anslutna system. Ett pilotprojekt är planerat att börja i början av 2022. l En mjukvarurobot testas, som ska automatisera dokumentationen mellan Orbit, Cosmic och PAS. Ett pilotprojekt är igång med goda resultat, och ytterligare två piloter är på gång. l Arbete pågår för att möjliggöra inskanning av uppgifter om material som används vid operationer, istället för manuell inmatning. SARA SVANFELDT, HR-CHEF: »Det var tuffa möten i början, men vi hittade ett bra samarbete.«
RONDEN NUMMER 1 2022 16 – Vi har inget enkelt recept på hur man bygger en hållbar arbetsmiljö och är väl medvetna om att det är olika utmaningar för öppen- och slutenvård. Jag kan som chef ”unna mig” att välja rätt personmed rätt kompetens när jag ska anställa ny personal. Här finns en stabil arbetsgruppmed lång erfarenhet som lockar sökande, säger avdelningschef Gun-Marie Jäger. Hon betonar att hon som chef inte ska detaljstyra verksamheten, utan att ge personalen förutsättningar att känna sig betydelsefulla bland annat genom att få vara experter på ett område. – Vi känner ett stort ansvar för vårt jobb. Gun-Marie är inte inne och styr i alla detaljer, men är samtidigt närvarande och ser oss alla. Och jobbar med patienterna tillsammans med oss, säger undersköterskan Jessica Sjölin. Omdet uppstår en kris, till exempel omnågon är sjuk, känner sig gruppen säker på att kollegorna kliver in och hjälper till att lösa situationen. Det gäller alla i den 16 personer stora arbetsgruppen. – Även om vi är specialister på olika områden har vi god inblick i varandras arbete. Vi lär upp varandra så att vi kan täcka upp för en kollega. På så sätt ökar kompetensen i gruppen hela tiden, säger sjuksköterskan Carolin Tengsved. Resultaten av medarbetarundersökningen talar sitt tydliga språk. 100 procent säger att de ser fram emot att gå till jobbet och lika många säger att de trivs bra tillsammans. Höga värden får också variabler som ”kan vara mig själv” och ”öppet klimat”. – För mig som chef är medarbetarundersökningen ett viktigt verktyg där jag får en bild av hur mina kollegor trivs med sitt jobb och att de tycker att förutsättningarna att göra ett bra jobb finns. Mycket betydelsefullt är det att personalen har känslan av att vara en viktig pusselbit i helheten, en ”utan mig blir det inte lika bra”-känsla, säger Gun-Marie Jäger. – Att vi sedan kan koppla vårt fina resultat i medarbetarundersökningenmed ett lika fint resultat i nationella patientenkäten, somockså gjordes under hösten, gör mig jätteglad och stolt över att vara en del av den här gruppen. Sen är det roligt att hundra procent av gruppen har svarat på enkäten vilket gör resultatet trovärdigt. Medarbetarundersökningen är en bra chans för alla att uttrycka sina åsikter, både positiva och negativa, menar sjuksköterskan Lena Svärd. Hon har arbetat i hela 30 år på hematologen varav de senaste 20 åren på mottagningen. – Det visar tydligt att jag tycker att det är en bra arbetsplats. Vi är väldigt olika som personer, varierande åldrar och Tema hållbar arbetsplats »Frågorna hjälper mig att tänka till, även om sådant jag annars inte skulle tänka på. Resultatet ger en inblick i vad kan vi förändra och förbättra för att nå bästa möjliga arbetsklimat.« »Det är viktigt att man har känslan av att vara en viktig pusselbit i helheten, en ”utan mig blir det inte lika bra”- känsla« Medarbetarundersökningen är ett viktigt verktyg i arbetsmiljöarbetet: ”Alla behöver få känna att de behövs” Hematologmottagningen har under många år haft mycket bra resultat i medarbetarundersökningarna vad gäller arbetsmiljön. Och i den senaste var det ännu bättre. En viktig framgångsfaktor är att medarbetarna får vara experter på ett område, vilket gör dem självgående och att de utvecklas. Mycket eget ansvar, en stark gruppkänsla, en stabil arbetsgrupp där allas åsikter är lika mycket värda, en närvarande chef och korta beslutsvägar är andra förklaringar till de goda resultaten.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjcwMjg=