Tillgänglig hälso- och sjukvård
Luftburen intensivvård
Luftburen intensivvård har under 2022 utökat sin tillgänglighet för att utföra intensivvårdstransporter i fygplan genom att ingå ett nära samarbete med kommunalförbundet Svenskt Ambulansfyg. Luftburen intensivvård har ett
vårdgivaransvar för patientvården ombord på fygplanen och har arbetsgivaransvaret för sjuksköterskorna som anställts för att bemanna fygplanen. I praktiken betyder detta att Luftburen intensivvård har utökat verksamheten med 18 medarbetare och etablerat ytterligare en arbetsplats baserad på Arlanda fygplats. Två fygplan finns i daglig drift varav det ena 24 timmar om dygnet.
Luftburen intensivvård har också förstärkt sin vägburna förmåga genom att införskafa en ambulans som kan användas vid transport av intensivvårdspatienter. Denna bemannas av intensivvårdsteamet med deras utrustning och utbildade ambulanschauförer.
Aortakirurgi – ”Centre of Excellence”
Akademiska sjukhuset har startat ett nytt Centre of Excellence inom aorta. Här behandlas patienter med svåra, komplexa sjukdomar och tillstånd i stora kroppspulsådern såsom pulsåderbråck och aortadissektion. Här kan patienter från Sjukvårdsregion Mellansverige, men också övriga landet och internationellt, erbjudas multidisciplinär bedömning och den absoluta senaste behandlingen. Utmärkande för ett Centre of Excellence är att verksamheten är kliniskt och vetenskapligt ledande nationellt och internationellt, med såväl bredd som spjutspetskompetens inom området.
Unik erfarenhet av komplexa sjukdomar
Inom aortasjukdomar har det skett en dramatisk utveckling det senaste decenniet, där vidareutvecklingen av den endovaskulära teknologin varit mest avgörande. Idag kan vi på ett helt nytt sätt behandla mycket komplexa tillstånd från hjärtat till buken. Det multidisciplinära arbetssättet har också
varit centralt för att kunna ge en skräddarsydd behandling som kräver olika kompetenser. Fördelen med ett Centre of Excellence är att en samlad expertis kan erbjuda den bästa och mest avancerade bedömningen och behandlingen som finns att tillgå. Sjukhuset har gjort flera strategiska satsningar på avancerade operationssalar och utrustning som bidragit till att man kunnat bygga upp en unik erfarenhet av dessa ovanliga och komplexa sjukdomar.
Tillgänglighet inom vården
Akademiska sjukhuset arbetar kontinuerligt med att öka tillgängligheten. Prioriteringen mellan patienter görs alltid mot bakgrund av patienternas medicinska behov. Det innebär att sjukhuset inom vissa diagnosgrupper har en väldigt hög tillgänglighet, medan andra diagnosgrupper kan ha längre väntetider.
Vård i rimlig tid
Jämfört med 2018 var tillgängligheten för nybesök ca 10 % sämre under januari till juli, men som succesivt förbättrades och där november och december var bättre än 2018. Vårdgarantiprocenten för operation hade dock försämrats jämfört med 2018.
Antal väntande patienter
Jämfört med 2018 hade totalt väntande patienter för nybesök ökat under framför allt våren 2019 för att i slutet på året närma sig 2018 års siffror. Gällande operation så var det fler antal väntande varje månad jämfört med 2018. I december 2019 sågs drygt 700 fler väntande till operationer jämfört med december 2018. Totalt antal väntande på återbesök hade också ökat under 2019, i december 2019 sågs en ökning med ca 5000 patienter jämfört med dec 2018.
Åtgärder 2019 för förbättrad tillgänglighet
- Utvecklingsavdelning inom verksamhetsområde kirurgi öppnade flera vårdplatser. Verksamheten bedrivs
som projekt med syfte att utveckla nya arbetssätt och skapa en attraktiv arbetsplats. - Utökat samarbete med Lasarettet i Enköping och andra vårdgivare.
- Eftervård av thorax-, ortopedi-, kirurg-patienter på Saltsjöbadens sjukhem.
- För att hantera influensasäsongen öppnades en extra avdelning under våren.
- Projekt för framtagande av generella processmått för slutenvården för att effektivisera patientflöden.
Kraftig ökning av lever/pankreaskirurgi
2019 genomfördes 372 större lever- och pankreasresektioner, varav 298 riks- och regionpatienter (80 %), vilket motsvarar 1 460 operationstimmar. Detta är i linje med produktionsplaneringen och innebär en ökning med 43 % av riks- och regionpatienter jämfört med 2017, säger Bengt Isaksson, verksamhetschef kirurgi. Ökningen förklaras av nivåstruktureringen som nu är genomförd och där Uppsala tagit över region Närke och Södermanland, som tidigare använde Karolinska Huddinge som utförare. Utifrån dessa förhållanden förväntades ingen påtaglig produktionsökning under 2020.
Denna produktionsökning av högspecialiserad kirurgi har inneburit att verksamheten tidvis haft kapacitetsproblem, men som framgår av nedanstående figur har trots detta ledtiden enligt SVF (tid från välgrundad misstanke till operativ åtgärd) minskat under motsvarande period. Kortare ledtider från remissankomst till MDK, snabbare kompletterande utredningar
på remitterande sjukhus, snabbare och mer flexibel fördelning av perationsresurser och förbättrad logistik kring väntelista kan förklara denna gynnsamma utveckling, säger Bengt Isaksson. Verksamheten har parallellt med detta kunna bibehålla och i vissa avseenden förbättra vårdkvaliteten (såsom kortare vårdtid och minskat behov av intensivvård).
