Sex punkter för en bättre kvalitet - så jobbar den kirurgiska utvecklingsavdelningen

Den kirurgiska utvecklingsavdelningen (kirurgavdelning 70 D1) utgår ifrån Regions Uppsalas kvalitetspolicy för hälso- och sjukvård, som omfattas av sex principer. Så här beskriver avdelningschef Patrik Bodeby dessa principer, och hur 70 D1 arbetar efter dem i den kliniska vardagen.

3. Kirurgiska utvecklingsavdelningen.jpg

Engagerade ledare och medarbetare 

”Om ledningen skapar rätt förutsättningar kommer medarbetarna att sköta resten”

Genom öppenhet, tillit och uppriktig dialog främjas en kvalitetskultur som skapar förutsättningar för hållbar utveckling. Medarbetarnas motivation och engagemang är avgörande för organisationens kvalitet. Det är viktigt att betona allas ansvar för att skapa värde för dem vi är till för och ta tillvara medarbetarnas drivkraft i det dagliga kvalitetsarbetet. Det vill säga: om ledningen skapar rätt förutsättningar kommer medarbetarna att sköta resten. Den här punkten är den absolut viktigaste. Utan engagemanget kommer inget av det andra att fungera. Samtidigt gäller det att skapa förutsättningar för att ta tillvara engagemanget. Vi kan inte prata om vikten av kvalitet utan att samtidigt ge medarbetarna tid och resurser. 

Fakta- och kunskapsbaserade beslut

”Det ska vara lätt att göra rätt i varje enskilt patientmöte”

Vi baserar beslut på fakta genom att kontinuerligt inhämta, strukturera och analysera information och data. Informationen ökar vår förmåga att möta patienternas behov och används som underlag i det kontinuerliga förbättringsarbetet. På 70 D1 är viktiga redskapbland annat patientenkäter och standardiserade vårdförlopp (ERAS). Data samlas in och följs upp och analyseras. Målet är att det ska vara lätt att göra rätt för vårdpersonalen i varje enskilt patientmöte.

Samverkan

”De administrativa stuprören måste bort”

Vi söker samarbete internt och externt. Det sker till exempel genom  tvärprofessionella möten som involverar andra verksamhetsområden. Vi söker även aktivt samarbete med universitet/högskola och med olika leverantörer för att skapa bästa förutsättningar för utveckling. Här finns särskilda utmaningar i form av alltför vattentäta skott mellan olika verksamheter. De administrativa stuprören måste bort, men det finns ändå oftast framkomliga vägar om man tänker lite utanför boxen.

Processorientering

”Alla ska veta var vi är och vart vi är på väg”

Vi behöver skapa förutsättningar för samarbete, kommunikation och utveckling kopplat till verksamhetens mål. Genom att leda och arbeta utifrån processer tydliggörs på vilket sätt alla bidrar till helheten. Processorientering omfattar allt från ledning och styrning till arbetsuppgifter närmast patienten. Det innebär ett patientfokuserat, effektivt och engagerat teamarbete över organisatoriska gränser. Alla måste veta var vi är och vart vi ska. Detta finns med i vår dagliga styrning. När vi träffas vid tavlan för en snabb genomgång ser vi till att hela teamet har samma målbild och en plan för hur vi tar oss dit. Det bli tydligare för teamet var vi är, vad som behöver göras och vart vi ska. Det ökar både vår möjlighet till uppföljning och skapar engagemang.

Patientens delaktighet

”Patienterna är med och bidrar till förbättringsarbetet”

Vi behöver ta tillvara patientens och närståendes erfarenheter och resurser i beslut om patientens vård och behandling. Genom att se patienten som en medskapande resurs som bidrar till förbättringar utvecklar vi vården utifrån behov och förväntningar hos dem som verksamheten är till för. Alla patienter som skrivs ut från 70 D1 erbjuds att fylla i en enkät som är baserad på den nationella patientenkäten. Vi lägger stor vikt vid att följa upp resultaten.

utvecklingsavdelningen1 CMYK.jpg

Ständiga förbättringar 

”Personalen utvärderar varje arbetspass tillsammans”

Vårt förbättringsarbete utgår från uppföljning och utvärdering av verksamhetens processer, rutiner och arbetssätt. Arbetet drivs med strukturerade arbetssätt och metoder utifrån både innovativt nytänkande och problemlösning, vilket skapar förutsättning för lärande och förbättring. Ett viktigt inslag i detta på 70 D1 är vår dagliga reflektion efter varje arbetspass, som vi kallar ”teamtemp”. Där får medarbetarna värdera dagens arbete utifrån patientsäkerhet, arbetsbelastning och teamkommunikation.

Under hösten har vi börjat åskådliggöra detta genom ett excelschema där varje pass får ange färgen grönt, gult eller rött beroende på hur väl saker har fungerat, med tillhörande kommentarer om vad som orsakat eventuella problem. När man sedan tittar på detta över längre tid kan man till exempel upptäcka att det är ett återkommande problem att alla som jobbar dagpass på måndagar kommer från en ledig helg och det därför inte finns någon inne som känner till de inneliggande patienterna, och att lösningen skulle kunna vara att fler jobbar från lördag till måndag. Sedan kan det finnas andra saker som talar emot det, men poängen är att visualiseringen är ett bra sätt att identifiera strukturella problem och lyfta dessa för diskussion med medarbetarna.