Säker hälso- och sjukvård
Medicinsk teknik och fysik
Sammanlagt har 25 anmälningar rörande avvikelser med medicintekniska produkter gjorts till Läkemedelsverket under 2021. En av de allvarligaste som har fått stor internationell spridning är upptäckten av att en magnetpinne lossnat i defbrillatorers lock. Detta har gjort att defbrillatorerna laddat ur sitt batteri vilket har inneburit fara för patient. Utredning pågår fortfarande, men hittills har vår anmälan gjort att ett säkerhetsmeddelande skickats ut över hela världen som uppmanar till att alla defbrillatorer av modellen kontrolleras.
Suicidprevention
I dagens samhälle har psykiska besvär blivit allt vanligare och är en vanlig orsak till långvarig sjukskrivning. Allt fler söker vård och antal patienter som hämtat ut psykofarmaka har ökat. Framför allt vad gäller antidepressiva, enligt Läkemedelsregistret (2006–2020). Det här följs av sömnmedel och lugnande medel samt lugnande och ångestdämpande medel.
Regionstyrelsen för Region Uppsala har antagit ”Suicidpreventiv strategi 2021–2030 för Region Uppsala”. Strategin klargör att alla förvaltningar och verksamheter ska upprätta lokala handlingsplaner där pågående insatser tydliggörs, för att säkerställa kvalitet och patientsäkerhet vid omhändertagande.
Säkrare läkemedelshantering
Läkemedel och farmaci (LOF) arbetar för att sjukvårdens läkemedelsförsörjning ska fungera så säkert som det är möjligt, dvs. sjukvården ska inte behöva sakna läkemedel i sin terapeutiska
verktygslåda. Leverans av läkemedel ska vara kvalitetssäkrad både avseende leveranssäkerhet och på kvalitet av produkt. Detta gäller såväl
leveransklara läkemedel från producent som för de läkemedel LOF tillverkar/bereder lokalt på Akademiska sjukhuset. LOF har även antagit
utmaningen om att arbeta för att höja och säkerställa kvaliteten inom Region Uppsala avseende all läkemedelshantering.
År 2021 har präglats mycket av covid19pandemin, så även för LOF. Läkemedelsförsörjningen, en enhet inom LOF, har varit ansvarig för
vaccindistributionen till Region Uppsalas alla vaccinatörer. I det uppdraget har läkemedelsförsörjningen också varit huvudspelare i att ta fram nödvändiga rutiner för hantering och iordningställande av samtliga vacciner på respektive vaccinationscentral.
Akademiska sjukhuset har den modernaste cytoberedningen i landet
I februari 2019 tog Akademiska sjukhuset över beredningen av cytostatika för sjukhusets behov i egen regi. Det skedde samtidigt som man flyttade in i nybyggda, moderna lokaler i ingång 100/101. I samband med att de nya renrummen byggdes installerades Sveriges första cytostatikarobot i ett av beredningsrummen. Barnen på Akademiska barnsjukhusets onkologavdelning fick i uppdrag att ge roboten ett namn. Vinnande bidrag i den namntävling
som genomfördes blev ”Blandinator”.
Normalt är all cytostatikaberedning helt manuell. Vi har mycket duktiga beredningsfarmaceuter, men det finns alltid en risk att misstag kan ske som kan få konsekvenser för patienter eller för farmaceuten själv. Tanken med roboten är att minimera patientrisker och att minska ergonomiskt olämpliga arbetsmoment. En robot gör samma sak varje gång och blir aldrig trött. Blandinator, tillsammans med systemet som stöder och driver den, gör också att man har full spårbarhet och möjlighet till en s k ”sluten läkemedelskedja” (closed-loop-medication), där information och läkemedel följer varandra genom all hantering, utan manuell överföring.
Blandinators system blir integrerat med det ordinationssystem som läkarna använder. Risken för att det sker fel mellan läkarens ordination av läkemedel och beredningen minskar därmed avsevärt. Detta medför en rejäl kvalitetsförbättring och minskad risk för att patienten ska få något som inte är avsett. Blandinator har kapacitet att göra 24-25 000 beredningar årligen.
Förebyggande trycksårsarbete Akademiska sjukhuset
Tack vare tydliga mål och en handlingsplan tillsammans med nya arbetssätt har trycksårsprevalensenminskat från 25,1 % (mars 2018) till 11,8 % (dec 2019). Ett stort förbättringsarbete har genomförts på alla vårdavdelningarna, utan extra resurser.
”Det är skamligt att man ska få trycksår när man är på sjukhus”
Det säger Harry, Guns man, när vi sitter och dricker kaffe vid deras köksbord. Gun opererades för en höftfraktur hösten 2018 och fick ett djupt trycksår över korsbenet. Detta uppdagades genom en registrering av bristande hudbedömning i avvikelsehanteringssystemet i samband med att Gun flyttades mellan olika avdelningar. Vårdkvalitetsenheten gjorde, tillsammans med patientsäkerhetssamordnare på verksamhetsområdet, en journalgranskning för att ta reda på hur detta kunde hända.
- Varje patient som får en undvikbar vårdskada är ett misslyckande för vården och visar att vi inte arbetar evidensbaserat och personcentrerat, säger Annilla Edeholm biträdande chefssjuksköterska. För Gun var vården inte optimal och i omvårdnadsdokumentationen fann vi många brister som vi arbetar med att förbättra.
Dagen Smärta
Smärta och smärtbehandling är en av de mest betydelsefulla faktorerna i patientens upplevelse av vårdkvalitet. Därför genomför Akademiska sjukhuset en årlig punktprevalensmätning sedan 2000, ”Dagen Smärta”. Inneliggande patienter på vårdavdelningarna erbjudsatt svara på en digital enkät kring sin smärta och smärtbehandling under vårdtiden.
Resultat från enkäten
84 % av samtliga avdelningars patienter uppger sig vara nöjda med omhändertagandet av sin smärta, målbild 90 %.
50 % blev regelbundet smärtskattade med ett mätinstrument, målbild 70 %.
”Utan hjälp av smärtmottagningen hade jag inte orkat med min situation. Är så tacksam för all hjälp och stöd från personalen på smärtmottagningen” – Anonym patient
Fallolyckor
Fallolyckor, med eller utan fysisk skada, var de mest förekommande avvikelserna inom vården som rapporterades i regionen 2017 - 2018. Fall förlänger vårdtiden och ökar lidandet hos patienten. Även fall utan skador kan ge patienterna en rädsla för att röra på sig som kan kvarstå när de kommer hem.
Under 2019 intensifierade Akademiska arbetet med fallprevention med målsättning att inga undvikbara fall eller fallskador ska inträffa under vårdtiden.
– Vi har nog alltid pratat om fallrisk och gjort bedömningar, men på det här sättet görs det strukturerat. Vi vill verkligen minimera antalet fall på avdelningen, säger Maria Holwaster, avdelningschef thoraxkirurgi och anestesi.
Riskbedömningar för fall genomfördes i varierande omfattning under de olika månaderna under 2019 (38 % - 51 %). I december 2019 riskbedömdes 44 % av patienterna, vilket kan jämföras med december 2018 då 36 % riskbedömdes för fall. Vi ser en viss uppåtgående trend av andel riskbedömningar vilet är positivt. Sjukhusets mål är 75 %.