Kvalitetsarbete på Akademiska sjukhuset

Akademiska sjukhuset är ett hälsofrämjande sjukhus, där kvalitet och säkerhet är tätt sammanlänkade. Tillsammans med verksamheternas certifierade och/eller ackrediterade metoder utgör detta basen för allt kvalitetsarbete vid sjukhuset. Detta arbetssätt kan sägas vara vår metod. Resultatet blir God Vård, som utrycks i Akademiska sjukhusets tillämpning av de nationella indikatorerna för God Vård framtagna av Socialstyrelsen (Publicerad på www.socialstyrelsen.se, november 2009) i samband med publiceringen av föreskriften om ledningssystem kvalitet och patientsäkerhet (SOSFS 2009:11). De sex områdena är: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker, individanpassad, effektiv, jämlik hälso- och sjukvård samt i rimlig tid (tillgänglig).

Akademiska sjukhusets ambition är att samordna kvalitet och patientsäkerhet, då de tydligt samverkar för skapande av god vård och kvalitet och i förlängningen utarbeta en strategi och handlingsplan.

En viktig grundförutsättning för att bedriva värdebaserad vård är att säkerställa en nära samverkan med patienter och deras närstående. Målet är därför att en eller flera patientrepresentanter är med i de tvärprofessionella teamen som jobbar med förbättringar. Flera av patientrepresentanterna har förutom egna erfarenheter som patienter eller närstående ett aktivt engagemang i den egna patientföreningen med möjlighet att förankra och återkoppla förbättringsförslag.

Är det lönsamt att satsa på kvalitet?

Det är inte lätt att förutsäga vad som ska hända i framtiden inom hälso- och sjukvård men en sak är säker: den samhällssektorn kommer att ha begränsade resurser. De medicintekniska metoderna blir allt fler, mer avancerade och kostnadskrävande. Samtidigt ökar vårdbehoven i och med att befolkningen växer och blir äldre. Utifrån ekonomiska begränsningar har kravet på tydliga beslutsunderlag och rätt prioriteringar ökat inom hälso- och sjukvården. Den verktygslåda som hälsoekonomi kan erbjuda passar väl in i detta sammanhang.

Hälsoekonomi är en vetenskap som tillämpar och utvecklar ekonomisk teori på företeelser och beteenden av betydelse för människors hälsa. I syfte att uppnå en så effektiv resursfördelning som möjligt har hälsoekonomi utvecklats och ökat i betydelse under de senaste trettio åren. Val mellan olika insatser har, precis som i samhället i stort, alltid varit nödvändiga inom hälso- och sjukvården. Det som är speciellt med hälsoekonomiska utvärderingar är att de även inkluderar hälsovinster och inte bara tar hänsyn till monetära kostnader och intäkter. Syftet är att väga kostnader och hälsovinster för en åtgärd mot kostnader och hälsovinster för en annan åtgärd. En åtgärd som genererar mer hälsa till en lägre kostnad kallas för kostnadsbesparande. En åtgärd definieras som kostnadseffektiv om värdet av åtgärdens hälsovinst i förhållande till den extra kostnaden bedöms som rimlig.

Hälsoekonomiska bedömningar kan tillämpas som ett viktigt argument som stärker kvalitetsförbättringsarbete inom sjukhuset. Vissa kvalitetsförbättringar kring till exempel patientsäkerhet kan generera direkta ekonomiska vinster i form av minskade vårdtider och återinläggningar, men många andra kräver investeringar i ny teknik och nya kompetenser. Vinsterna är inte bara ekonomiska utan även förlänger livet och förbättrar livskvaliteten. I den mån ekonomiska vinster kan åstadkommas inte bara hos vårdgivare eller ens hos samma huvudman utan gynnar samhället i stort.

Kvalitetsförbättringsarbete kräver resurser och kostar pengar. Samtidigt bekräftar forskning att kvalitet lönar sig och dessutom bidrar till att minska ekonomiska förluster som uppstår vid till exempel ej optimala behandlingar av visa fall eller onödiga medicinska åtgärder. Enligt internationella bedömare står dessa ”fallnivå” –förluster for en halv del av alla förluster inom hälso- och sjukvård. Därför kan man räkna på ekonomiska vinster relaterade till dagens kostnader för kvalitetsförbättringsinsatser. Med detta tankesätt går man från att se satsningar inom kvalitetsområden som enbart kostnader, till investeringar i hälso- och sjukvård på sikt, för att klara kommande utmaningar och förbättra utfall för patienter.

Hälsoekonomiska beräkningar bör vara en naturlig del av kvalitetsförbättringsarbete och hälsoekonomiska resultat skulle kunna ses som en viktig aspekt i kvalitetsbokslut. Till de flesta kvalitetsindikatorerna kan respektive ekonomiska utfall kopplas och redovisas samtidigt. I nedanstående tabellen presenteras ett exempel av hur en uppföljning av visa kvalitetsindikatorer/kvalitetsförbättringsinsatser kan presenteras tillsammans med ekonomiska konsekvenser som beror på positiv/negativ utveckling av kvalitetsindikatorerna.

Exempel från förlossningsvården och kirurgisk verksamhet

Förlossningsvården på Akademiska sjukhuset genomförde en satsning för att i realtid följa upp data i sin vårdprocess. Ett datasystem köptes in för 300 000 kronor som tillsammans med tillhörande arbetssätt minskade vårdtiden vid vaginala förlossningar och andel kejsarsnitt. Det resulterade i en årsbesparing om drygt 19 miljoner kronor. Detta samtidigt som patientnöjdheten ökade.

Kirurgavdelning 70 D1 startade ett arbete med visualisering av kvalitetsdata och daglig styrning för att enkelt kunna följa upp positiva och negativa händelser som resulterar i åtgärder. Systemet kostade 500 000 kronor i inköp men minskade 2019/2020 vårdtid och vårdrelaterade komplikationer med resultat av en besparing om drygt 9 miljoner.

Arbetet med hälsoekonomiska bedömningar behöver utvecklas. Redovisning av ekonomiska utfall av kvalitetsförbättringsarbete ska bidra till att synliggöra en lönsamhet av kvalitetsförbättringsarbete och förstärka incitament hos ledningen och medarbetare att utveckla kvalitetsinriktat arbetssätt.