Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård
Akademiska sjukhuset och det europeiska referensnätverket
Det europeiska referensnätverket ”European Reference Networks (ERN)” har inrättats av EU i syfte att förbättra vården och forskningen runt sällsynta diagnoser. ERN har organiserats tematiskt i 24 nätverk runt olika diagnosgrupper. Ett övergripande syfte med ERN är att sprida kunskap om sällsynta diagnoser och verka för en mer jämlik vård i hela EU.
Kliniska processer underlättar vårdflödet
Verksamhetsområde plastikkirurgi och käkkirurgi är sedan 2016 kvalitetscertiferad enligt ISO 9001 och SSEN 15224. Kliniska processer och rutiner utgör en central del i kvalitetsledningssystemet och bygger på kvalitetsegenskaperna inom God vård samt ytterligare fem kvalitetsegenskaper.
Under 2021 har verksamheten, som ett led i ständig förbättring, utformat ett mer processorienterat arbetssätt i form av att födeskartorna försetts med klickbara länkar som leder till rutiner i DocPlus, Region Uppsalas system för strukturerad hantering av styrande dokument. Arbetssättet är implementerat för tre kliniska processer med målet att samtliga processer ska
omfattas av det nya arbetssättet. Syftet är att underlätta för professioner representerade i vårdfödet att hitta kvalitetsdokument och rutiner.
Kraniofacial kirurgi
Vården av olika medfödda eller förvärvade kraniofaciala sjukdomstillstånd koordineras inom kraniofacialt centrum – en virtuell centrumbildning som involverar fertalet specialiteter och verksamhetsområden såsom plastikkirurgi, neurokirurgi, käkkirurgi, ortodonti, barnanestesi och intensivvård, öronnäsahals, logopedi, ögon, barn, klinisk genetik, radiologi och psykologi. Vården är utpräglat multidisciplinär och bygger på koordinerade bedömningar och undersökningar av fertalet specialister som samarbetar i diagnosspecifka team. Kontaktssjuksköterskor och vårdkoordinatorer har en nyckelroll för en välfungerande vårdkedja.
Manometrier – när tarmen står still
Många barn och ungdomar drabbas av tarmproblem under uppväxten. Ett litet antal av dessa har en allvarlig störning av tarmmotoriken där vissa delar av tarmen saknar förmåga att röra sig på ett normalt sätt. Orsaken är påverkan på funktionen i muskler och nervceller i tarmväggen. På Akademiska barnsjukhuset bedrivs en nationellt unik utrednings och behandlingsverksamhet. Vi utför
tryckmätningar av hela tarmens funktion och är det enda nordiska centra som utför tryckmätning av grovtarmen, så kallad colonmanometri. Vi
hjälper barnen genom att ställa diagnos och identifera rätt behandling som kan vara kirurgisk.
Autolog blodstamcellstransplantation ger goda resultat för patienter med MS
Autolog blodstamcellstransplantation är en behandlingsmetod för MS och andra autoimmuna sjukdomar. I Socialstyrelsens riktlinjer för vård vid MS bör hälso- och sjukvården erbjuda behandling med autolog blodstamcellstransplantation till personer med aktiv skovvis MS (prioritet 3).
Under åren 2016–2019 genomfördes totalt 35 behandlingar för MS på Akademiska sjukhuset. Patienterna kom från hela Sverige och dessutom fem kom patienter från utlandet via Uppsala Care. I den senaste genomgången av patienter som behandlats fram till och med 2018-12-31 uppnådde 88 procent sjukdomsfrihet och 57 procent förbättrades i funktionsstatus, vilket är jämförelsevis mycket goda resultat.
Ibland ser vi rena Lazaruseffekter, som när förlamade patienter återfår sin funktion i armar och ben och börjar gå igen. Det är extra roligt att se när människor som man uppfattat vara helt uträknade får tillbaka sitt liv och kan börja förvärvsarbeta.
” Det har varit intressant och meningsfullt för mig att få
se hur dessa individer med många svåra symtom blir i en
del fall helt symtomfria” – Susanne Eriksson, sjuksköterska på neuromottagningen.
Mekanisk trombektomi – en revolution inom strokebehandling
Mekanisk trombektomi, det vill säga ett ingrepp där man operativt avlägsnar en propp i hjärnan, är det största som har hänt inom stroke. Trombektomi ges den högsta prioriteten enligt de nationella riktlinjerna för stroke i Sverige. Under 2019 genomfördes 119 trombektomier vid Akademiska sjukhuset, vilket var fjärde mest i Sverige. Drygt hälften av de behandlade var kvinnor. Medianåldern var 73 år (IQR 66–79); den yngsta var 31 år och den äldsta 92.
Medianvärdet för den neurologiska skalan NIHSS (National Institutes of Health Stroke Scale) var 14 före och 5 ett dygn efter behandlingen - en mycket stor förbättring. Vi har en låg andel (3,4 %) symtomgivande hjärnblödningar.
Socialstyrelsen har i sina nyligen uppdaterade riktlinjer rekommenderat att fönstret för trombektomi ska förlängas, från nuvarande 6 till 24 timmar. För att klara detta behöver vården omorganiseras. Den viktigaste förändringen är att införa automattolkad perfusionsdatortomografi. Med denna metod kan man se om det finns räddningsbar vävnad i hjärnan. Bilderna processas genom en mjukvara och sedan får man svar på om det kan löna sig att
behandla. Det anmärkningsvärda är att resultatet av trombektomi upp till 24 timmar är lika bra som upp till 6 timmar.
”Genom ett nära samarbete mellan ambulanssjukvården, neuroröntgen, neuroanestesin, NIMA/NIVA, neurologen med flera har vi lyckats att införa den senaste och mest avancerade behandlingen inom strokevården. Den stora utmaningen är logistiken och tiden. Vid en stroke dör 2 miljoner nervceller varje minut och 1 timmes fördröjning gör att hjärnan åldras 3,5 år.” – Karl Sjölin, specialistläkare i neurologi
Koll på statistiken gav snabba förbättringar inom förlossningsvården
Inom förlossningsvården och obstetriken har en ny typ av kontinuerligt förbättringsarbete pågått sedan 2017. Utgångspunkten var en av SKR utgiven uppföljning av förlossningsvården över olika kvalitetsindikatorer, men på ett nytt sätt där resultaten Case-mix justerades utifrån vissa variabler, så att man kan jämföra med olika förlossningskliniker i landet. Vi har sedan dess arbetat utifrån ett visst antal kvalitetsindikatorer, t ex Apgar (bedömning av barnets mående vid förlossningen), igångsättningar, patientnöjdhet, infektioner, förlossningsutfall med mera. Vi har arbetat för att kunna använda vår lokala statistik på ett tillgängligt, lustbetonat och hypotesdrivande sätt.
Arbetet har skett i arbetsgrupper som har varit tvärprofessionellt bemannade, det vill säga läkare, barnmorska och undersköterska. Varje grupp har tillsammans haft en möjlighet att använda den lokala statistik-sidor (vyer) vi har, med uppdaterad, kontinuerligt nytillförd information och statistik som utgår ifrån sökord och PAS-data i vår Cosmic-journal.
Vi har kunnat utveckla våra vyer så att vi även till viss del kan göra markörbaserad journalgranskning och som tillägg använda oss av andra kvalitetsverktyg för att följa upp vår verksamhet. Vi har också fört över den kunskapen och arbetssättet till gynekologin. Inom obstetriken har vi utökat våra kvalitetsindikatorer vad gäller t ex hud-mot-hud-vård/amning och till viss del diabetes och graviditet.
Vi kan alltså nu enkelt nå våra hälsoutfall, vår resursanvändning och våra olika processmått. På så vis kan vi hålla diskussionen och feedbacken levande på ett lättillgängligt sätt. Det är möjligt att både presentera och implementera då vi når våra data med bara några klick på varje dator. Som exempel kan nämnas att vi genom vår lokala statistik när det gäller induktioner både kan återkoppla till vår personal som arbetar närmast patienten och till våra patienter när de frågar över våra resultat och är oroliga för hur det kan gå vid en igångsättning. Då kan vi visa aktuella resultat direkt på datorn och på så vis ge bra och korrekt information.
Nya tekniker inom thoraxkirurgi
Inom verksamhetsområdet thoraxkirurgi och anestesi står TAVI-ingrepp för den största ökningen inom operativa ingrepp, det vill säga implantation av aortaklaffprotes via ljumskens blodkärl istället för genom öppen hjärtkirurgi. Under 2019 har ett intensivt arbete med att samla remissvägarna för öppen hjärtkirurgi och TAVI från sjukvårdsregionen genomförts. Det har lett till tydligare riktlinjer och gemensamma dokument för utredningsgång inför multidisciplinära konferenser. Vid årets slut visar utvärdering på en mer strukturerad process och mer kompletta utredningar, vilket bidrar snabbare selektering för TAVI och därmed kortare väntetid. Som ett led i strävan mot minimalinvasiva tekniker har verksamheten under året opererat 10 patienter med mitralisinsufficens genom thorakoskopi. Detta är en ny teknik och utvärdering av dessa operationer visar på likvärdiga resultat jämfört med öppen kirurgi och efterfrågan kommer därmed sannolikt att öka.
Programmet med implanterbara hjärtpumpar (VAD) för vänsterkammarsvikt har fortsatt med ingrepp på klinisk indikation samt inom ramen för Swevad-studien där Akademiska har inkluderat näst flest patienter av ingående centra. Uppföljningen för dessa patienter samlas i verksamhetens VAD-mottagning för hela regionen med som mest 17 patienter under 2019, varav flera under slutet av året gått vidare till hjärttransplantation.
Verksamheten har gjort gemensamma satsningar på att utveckla den dagliga styrningen och ser effekterna av det genom ett mer effektiv utnyttjande av vårdplatser. En del patienter kan nyttja hotellplatser istället för sjukhusets vårdplatser preoperativt. Den största vinsten är planering av ingrepp, som inte kräver postoperativ intensivvård, utan kan gå via TUVA, thorax uppvakningsenhet.
Månadsvis görs uppföljningar av hjärtkirurgin. Komplikationsfrekvenserna har generellt sett varit låga under 2019. En egen ”Post-IVA-mottagning” finns också inom verksamheten. Den möter upp patienter som haft komplicerad intensivvård och ger patienterna möjlighet att samtala om sina minnen och upplevelser.