Hälsoekonomi
Hälsoekonomi används för att analysera och bedöma kostnader och effekter av insatser inom hälso- och sjukvården. Hälsoekonomiska ut- värderingar gör det lättare att prioritera mellan såväl behandlingar som förebyggande insatser och syftar till att tydliggöra vilket alternativ som ger mesta möjliga hälsa till befolkningen, givet de resurser som finns tillgängliga.
Ekonomiska synsätt och metoder hjälper sjuk- vården att bland annat avgöra vilka insatser som bör prioriteras om tillgängliga resurser ska åstadkomma mesta möjliga hälsa hos befolkningen.
Kvalitetsförbättringsarbete ses som en del av verksamheten inom hälso- och sjukvården. Syftet är att genom ständiga förbättringar sträva efter att ge patienter mer än förväntat med minsta möjliga resurser. Kvalitetsför- bättringsarbete i sig kräver dock resurser och kostar pengar. Samtidigt bekräftar forskning att kvalitet lönar sig och dessutom bidrar till att minska ekonomiska förluster som uppstår vid till exempel olika behandlingar eller medicinska åtgärder. Därför kan man räkna på ekonomiska vinster relaterade till dagens kostnader för kva- litetsförbättringsinsatser och se satsningar inom kvalitetsområden som investeringar i hälso- och sjukvård på sikt, för att klara kommande utmaningar och förbättra utfall för patienter.
I exemplen nedan presenteras förväntade ekonomiska konsekvenser av ett systematiskt kvalitetsförbättringsarbete på Akademiska sjukhuset:
Vårdskador
I genomsnitt förlängdes vårdtiden för gruppen med vårdskador med 6,8 vårddagar. För Akade- miska sjukhuset uppskattas antal vårdtillfällen med vårdrelaterade skador till 16,5 procent vilket motsvarar ca 5 280 av 32 000 vårdtillfällen inom somatisk vård, exklusive förlossning och hospicevård år 2021. En minskning av förekomst med bara en procentenhet, från 16,5 procent till 15,5 procent skulle frigöra 2 176 vårddagar, som kostar mer än 28 miljoner kronor. Dessa kostnader kan användas för att ta emot fler patienter, minska köer och även förbättra kliniska utfall.
Nutritionsbehandling
Enligt vetenskaplig evidens har undernärda pa- tienter mellan 18 och 30 procent längre vårdtid och 1,5 gånger högre risk för återinläggning inom 30 dagar. Enligt punktprevalensmättning från Akademiska sjukhuset riskerar hela 25 pro- cent av äldre patienter (65+) att vara undernärda vid sjukhusvistelse.
Kostnaderna för undernäring motsvarar ca 95 miljoner kronor för längre behandling (längre vårdtid) och 42 miljoner kronor för återinläggning per år. Om en adekvat nutritionsbe- handling ges vid sjukhusvistelse för 50 procent av dem i riskzon kan man frigöra mer än 40 miljoner kronor per år genom kortare vårdtid och minskad återinläggning.