Exempel på viktiga händelser kopplade till sjukhusets kvalitetsarbete

På bild- och funktionsmedicinskt centrum bedrivs heltäckande diagnostik och terapiverk- samhet med all den tillgängliga utrustning som används för att generera bilder av kroppen, utom mammografi. Vi har en omfattande dyg- net runt verksamhet.

MR-hybrid

Sedan MR-hybriden (magnetisk resonanstomo- grafi) togs i drift på Akademiska sjukhuset november 2020 har 100 patienter opererats i operationssalen med rörlig MR-kamera. Flera specialiteter (neurokirurgi, öron-näs-halssjukdomar och plastiken) har utnyttjat möjligheterna som operationssalen ger. Med denna teknik kan man öka precisionen vid operationer av bland annat hjärntumörer, epilepsi, Parkinsons sjukdom och andra tillstånd. En MR-hybrid är en kombination av MR-kamera och operationssal och kallas också intraoperativ MR-operationssal. När kameran ska användas flyttas MR-kameran in i operationssalen via en räls i taket.

Tekniken möjliggör undersökningar med högupplösta bilder under pågående operation utan att man behöver ändra patientens läge på operationsbordet. Detta gör undersökningen mycket säker för patienten, då man inte behö- ver flytta på patienten under pågående narkos. Det gör det också lätt att fortsätta operationen om man ser att man inte uppnått det tänka operationsresultatet. Detta minskar risken för att operationer måste göras om vid ett annat tillfälle.

När operationssalen togs i drift på Akademiska 2020 var det den andra i sitt slag i Norden. MR-hybriden är placerad i vård- och behandlingsbyggnaden ingång 100/101, vars signum är individualiserad strålterapi och avancerad tek- nik för kombinerad operation och bildvisning.

Under 2022 infördes en ny rutin för smärtstillning under vissa ingrepp på arytmilaboratoriet. Patienterna har skattat sin upplevda smärta både under den gamla rutinen och efter införandet av den nya rutinen på VAS-skalan. Denna rutin har fallit väl ut och har inneburit att patienternas upplevda smärta har minskat och att ingreppstiden har förkortats. Även i eftervården har patienternas upplevda smärta och trötthet/dåsighet minskats betydligt.

TAVI (Transcatheter Aortic Valve Intervention)

Aortastenos är en mycket allvarlig sjukdom. Det finns ingen medicinsk behandling och den enda behandlingen som finns består i klaffbyte. Detta har traditionellt gjorts med öppen hjärtkirurgi. Sedan drygt tio år finns en kateterbaserad metod att sätta in en ny biologisk aortaklaff, så kallad TAVI. Operationsmetoden används för att ersätta skadade aortaklaffar och innebär att man sätter in en ny klaffprotes via ljumsken.

Metoden har utvecklats snabbt och utgör nu den dominerande metoden för klaffbyte. In- greppet tar numera cirka en timme och den nya klaffen implanteras med patienten vaken i lokalbedövning via en cirka fem milimeter grov kateter från ljumsken. Den stora skillnaden för patienten är kortare vårdtid. Om dagkirurgi genomförs kan patienten gå hem samma dag, jämfört med två till tre dagars vårdtid inneliggande vid TAVI på traditionellt sätt. Öppen hjärtkirurgi innebär ytterligare fem till sju vårddagar.

Kortare vårdtid är en fördel både för patient och vårdgivare eftersom vårdplatser är bristvara och ingen vill ligga på sjukhus längre än nöd- vändigt. Under 2022 opererades 283 patienter på Akademiska sjukhuset, vilket är näst störst volym i landet efter Karolinska sjukhuset och en ökning med 30 procent sedan förra året.

Samtidigt minskade antalet komplikationer och vårdtiden till två dagar.

Alla människor utsatta för våld i nära relation och sexuellt våld har rätt till stöd. Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset har regeringens uppdrag att höja kunskapen nationellt om mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer. I detta uppdrag ingår även att ge direkt stöd till våldsutsatta kvinnor, vilket ges till alla kvinnor i Sverige vid kvinnofridslinjen och till kvinnor i Region Uppsala vid kvinnofridsmottagningen.

Mäns våld mot kvinnor är vanligt förekommande i Sverige och i hela världen och många våldsutsatta kvinnor kommer i kontakt med sjukvården utan att avslöja att de blivit utsatta för våld. Det finns en tydlig koppling mellan våldsutsatthet, både pågående och tidigare i livet, och ohälsa. Frågan om våldsutsatthet är därför viktig och ska vara en del av redogörelsen för patientens föregående tillstånd vid varje kontakt inom sjukvården.

Mottagningen på Akademiska sjukhuset är Sveriges första specialistmottagning för våldsutsatta kvinnor. Hit söker sig kvinnor som utsatts för sexuellt våld eller våld i nära relationer, inklusive hedersrelaterat våld. På mottagningen arbetar ett team bestående av sjuksköterskor, barnmorskor, psykiatriker, allmänläkare och gynekolog.

NCK finns även till för andra verksamhetsområden dit våldsutsatta kvinnor söker, både för rådgivning över telefon och konsultationer på andra avdelningar. Vid ett jakande svar på frågan om våldsutsatthet kan kontakt tas med kvinnofridsmottagningen för omhändertagande, både medicinskt och psykosocialt.

I det nationella uppdraget som NCK har ingår att utveckla vården av våldsutsatta kvinnor och att bedriva forskning kring våldsutsatthet och hälsa. Här har vår verksamhet en unik möjlighet då NCK har både den kliniska verkligheten från de kvinnor som går på mottagningen eller ringer till kvinnofridslinjen. Under 2022 har en planering startat för att kunna erbjuda mer hjälp och fler olika behandlingar till de våldsutsatta, bland annat genom att påbörja rekrytering av en psykolog till mottagningen.

De som möter våldsutsatta i sitt arbete kan dygnet runt hänvisa dem att ringa till kvinnofrids- linjen för stöd. Det är en nationell stödtelefon och är en del av kvinnofridsenheten vid Akademiska sjukhuset. Den bemannas av sjuksköterskor och kuratorer som är vana vid att möta kvinnor utsatta för våld i nära relationer och eller sexuellt våld. Kvinnofridslinjen är öppen dygnet runt, alla dagar, och de som ringer är anonyma. Yrkesverksamma som möter våldsut- satta kan också själva ringa till den nationella stödtelefonen för att få vägledning vid mötet med våldsutsatta. Under 2022 besvarades 44 678 samtal, vilket innebar 122 samtal per dag.

På regeringens uppdrag till NCK har under året två nya stödlinjer arbetats fram för att tas i bruk i början av 2023. Införandet av Stödlinjen för män och Stödlinjen för transpersoner är ett pilotprojekt som ska utvärderas efter ett år. De nya linjerna vänder sig till män och personer med transerfarenhet eller icke binära som utsätts för våld i nära relation och sexuellt våld. Redan idag ringer män till kvinnofridslinjen och får stöd för sin våldsutsatthet. Med de nya linjerna hoppas vi kunna ge möjlighet för fler våldsutsatta personer att söka hjälp.

Under 2022 har Akademiska sjukhuset fortsatt att utveckla den kirurgiska verksamheten som bedrivs i MR-hybridsalen med en ny operationsteknik som ökar precisionen vid vissa typer av ingrepp. LITT (Laser interstitial thermal therapy) är en metod där man med hjälp av förutsedda koordinater exakt kan placera en laserprob genom ett litet borrhål i skallen i ett område. LITT är en minimalinvasiv behandling som ger möjligheter att behandla djupliggande förändringar med liten risk att skada ytlig eller omkringliggande vävnad.

Vi har börjat att behandla patienter med hjärntumörer och med svårbehandlad epilepsi där utredning har visat ett epileptisk fokus som är djupt placerat.

Tekniken har utvecklats sedan förra året och vi har nu möjligheter att anpassa tekniken till patientens behov och tillstånd med hög precision. Fördelen med LITT-teknik är också att återhämtningstiden och vårdtiden är kortare jämfört med vanlig kirurgi. Effekten av detta är att vi kan minska postoperativa komplikationer, förbättra det kirurgiska resultatet och ge bättre möjligheter till svårare patienter

Lymfödem är ett kroniskt tillstånd orsakat av nedsatt funktion i lymfsystemet. Sjukdomen kan uppstå till följd av till exempel cancerbehandlingar, trauma eller utan känd orsak. Symtomen är ofta svullen arm eller ben, påverkad rörlighet, smärta och försämrad livskvalitet.

Akademiska har sedan ett antal år ett multidisciplinärt lymfödemcenter som erbjuder bland annat mikrokirurgisk behandling av lymfödem.

Verksamheten innefattar mottagningar där medicinska lymfterapeuter, kontaktsjuksköterska och plastikkirurg ser och undersöker patienter från hela landet. Bland annat visualiserar man på mottagningen lymfsystemet med fluorocensgrönt ljus så att både patient och behandlare får en tydlig bild av hur lymfsystemet är skadat.

Under året har robotkirurgi införts. Tio operationer har utförts med roboten simultant som ingrepp nu även sker i lokalanestesi. Detta utgör ett mindre ingrepp för patienten och patientdelaktigheten ökas genom att patienten kan se vad som sker under operationen om så önskas. Multidisciplinär rond för komplexa lymfödem har initierats. Remisser inkommer från hela landet för patienter med komplexa lymfödem och lymfatiska tillstånd.

Koloncancerscreening

Under 2022 initierades arbetet med nationell koloncancerscreening, som kommer att utökas med fler åldersgrupper de närmaste åren. Denna screening för tjock- och ändtarmscancer, som är Sveriges tredje vanligaste cancerform, omfattar invånare i åldern 60-74 år, med förväntan att detta kommer att ge hälsovinster i form av sänkt dödlighet.

De som erbjuds provtagning erhåller ett brev med instruktioner för provtagningen, som utförs hemma och skickas åter med bifogat svarskuvert. Om provet påvisar blod i avföringen kallas individen till koloskopi vid skopienheten, det vill säga en undersökning där tarmens slemhinna inspekteras med ett fiberoptiskt instrument.

Diabetesvården

2022 rankades Uppsala högst i riket avseende diabetesvård enligt mätningar genomförda av Svenska diabetesförbundet, där data har hämtats från både kvalitetsregister (Nationellt diabetesregister, NDR) samt patientenkät.

Verksamheten har i många år arbetat systematiskt med kvalitetsarbete, ett arbete vars effekt nu mycket glädjande också syns i officiella mätningar. En hög kompetens, ett stort engagemang och ett strukturerat förbättringsarbete har lett fram till dessa framgångar, som nu också mätbart kommer våra patienter till godo. Här är vi ett Centre of Excellence för typ 1-diabetes sedan 2012.

Teledermatoskopi

Hudcancer är den näst vanligaste cancerformen hos både män och kvinnor och den tredje vanligaste totalt, även när inte den allvarliga formen malignt melanom och den lindrigare basalcellscancern räknas med. Även om allt fler får diagnosen hudcancer minskar risken att dö i cancer något. Anledningen är förbättrade diagnostiska metoder som gör att utredningar kan gå snabbare och behandling sättas in tidigare.

Under hösten 2022 påbörjades breddinförandet av teledermatoskopi inom Region Uppsala. Teledermatoskopi är en metod där misstänkta hudförändringar fotograferas i primärvården och sedan bedöms av hudläkare, utan att patienten behöver åka till en hudmottagning.

När en hudförändring uppmärksammas är det ofta familjeläkaren som först upptäcker och bedömer densamma. Syftet med teledermatoskopi är en förkortad ledtid från upptäckt av hudförändring till rätt diagnos och sedermera rätt behandling. De förändringar som bedöms godartade kan avskrivas och belastning på kirurger och patologer minskar när enbart de förändringar som verkligen bedöms som misstänkt maligna tas bort.

Målsättningen är att diagnosticeringen ska bli säkrare så att de elakartade förändringarna hittas tidigare och att de patienter med verkligt behov av att träffa hudspecialist ska få göra det inom rimlig tid, att patienter som behöver excisioner remitteras direkt till opererande specialiteter och att de patienter som har godartade förändringar ska kunna avslutas utan att behöva besöka hudmottagningen.

Vi har en specialenhet där unga vuxna med medfödda missbildningar i urinvägarna får hjälp med rekonstruktiv kirurgi och kontinuerlig uppföljning och stöd. Här samarbetar barn- och vuxenurologer för bästa omhändertagande.

Vid kirurgisk behandling arbetar vi både öppet och robotassisterat för maximal hjälp med minsta möjliga biverkan. Ett framsteg vid mindre njurcancrar är den minimalinvasiva metoden med kryo- (frysning) eller värmeablation av tumören.

Kryobehandling av njurtumörer är sjukhuset ensamma om att utföra i Sverige. Metoden är fördelaktig om tumören ligger nära urinledaren, då frysning minimerar risken för skador på urinledare. Dessa patienter kan oftast gå hem samma dag utan någon smärtmedicinering. På urologen görs en satsning på proteskirurgi för att hjälpa män med urininkontinens och män med svår impotens. Detta är en eftersatt grupp som ofta lider i tysthet. Vi opererar in en vätskefylld protes som sitter runt urinröret som förhindrar urinläckage. Det finns en liten ventil som ligger i pungen som går att trycka på så att protesen tömmer sig och mannen kan kissa, därefter fylls protesen på igen automatiskt. Vid impotens läggs två stavar in i vardera svällkropp och via en pump som sitter i pungen kan svällkropparna pumpas upp för att åstadkomma en erektion. Det är ofta män som opererats för prostatacancer som drabbas av svår inkontinens och de får inte sällan vänta länge innan de får möjlighet att bli opererade. Stora urinläckage påverkar livskvaliteten betydande och det är därför viktigt att satsa på denna grupp patienter.

Centrum för avancerad bäckencancerkirurgi är vår gemensamma enhet för patienter med avancerad cancer i bäckenet. Avancerad bäckenkirurgi bygger på den mest komplexa och riskfyllda kirurgin för olika cancerformer i bäckenet. Dessa patienter har en sjukdom som kräver specialkunskap med noggrann planering, operation, omvårdnad och rehabilitering.