Effektiv hälso- och sjukvård

Effektiv användning av blod (”Patient Blood Management”)

Projektgruppen för effektiv användning av blod har som mål att optimera användningen av blodenheter för transfusion på Akademiska sjukhuset. Bakgrunden till projektet är en överanvändning av blodkomponenter i Sverige, och särskilt i Uppsala-Örebroregionen, sett i internationella jämförelser. Vid blodanvändning i överensstämmelse med publicerade vetenskapliga studier och rekommendationer kommer antalet transfusionsreaktioner och andraoönskade effekter av blodtransfusioner minska, samtidigt som den begränsade tillgången till blod utnyttjas på bästa sättet. I gruppen ingår chefsläkaren, verksamhetscheferna av de största blodanvändare på sjukhuset och personal från avdelningen för  transfusionsmedicin.

Under 2019 har transfusion av erytrocyter vid Akademiska sjukhuset minskat med cirka 9 % jämfört med året innan, vilket kan ses som en stor förbättring. Aktuellt fokus i gruppen ligger på fortsatt information av berörda verksamheter om effektiv användning av blod, pilotprojekt för att förbättra den perioperativa järnbalansen för att undvika transfusion, samt kontakter med primärvården för att få stöd för tidig behandling av järnbrist inför planerade ingrepp.

Transfunderade erytrocytenheter – Akademiska sjukhuset

blodanvändning.PNG

God tillgänglighet trots kraftigt ökat antal patienter med malignt melanom

I Sverige ökar antalet patienter med malignt melanom mest av alla tumörsjukdomar. I Uppsala har antalet nästan fördubblats sedan 2017. På plastikkirurgen, där dessa patienter behandlas, insåg man tidigt att något måste göras för att patienterna ska få den vård de har rätt till.  Plastikkirurgen genomgick en certifiering och i samband med detta kartlades
processen. Förutom kodning enligt SVF bestämdes extra processmått av värde att följa.

I flödesschemat identifierade man att onödiga fördröjningar uppstod, bland annat i remisshanteringen. Rutiner skapades därför för att remisser inte skulle bli liggande utan bedömning över helger och andra ledigheter. Tillsammans med Nära vård och hälsa infördes strikta rutiner om att remisser utan PAD eller bedömning av hudläkare ska avvisas. Borttagande
av andra hudförändringar än malignt melanom kan utföras på hudmottagningen eller på vårdcentral.

Ledtiderna gjordes kända i hela personalgruppen. Det lyftes på avdelningsmöten och läkarmöten för att alla skulle ha samma kunskap. Kontaktsjuksköterskor tillsattes som arbetar nära operationskoordinatorerna. MedControl används för att registrera och synliggöra avvikelser. Dels för att ha full kontroll dels för att understryka för patienten hur viktiga rutinerna är.

Framgångsfaktorer:

  • Engagerad ledning.
  • Alla yrkeskategorier känner till rutiner och ledtider.
  • En hälsoinformatiker på verksamhetsområdet (VO) tar fram rapporter och underlag till kvalitetsgenomgångar.
  • Regelbunden avstämning hur det går, både på VO och avdelningsnivå.
  • Tätt samarbete i teamet.
  • Samarbete med andra enheter såsom patologen

Utmaningar:

  • Personalomsättning, viktigt att få med alla nya.
  • Certifieringen kräver skriftliga rutiner på allt.
  • Prioriteringar av operationstider. Cancer går före. 

Vilka är vinsterna för patient och remittent?

  •  Remittent vet att remissen blir bedömd snabbt.
  • Patienten får vård enligt det vårdprogram som finns.
  • Kontaktsjuksköterskan är en fast kontakt som har en öppen telefon och är nåbar när det behövs.
  • Välinformerade trygga patienter.


”Patienter hör av sig för att tala om hur nöjda
de är med vården.” – Vårdpersonal på plastikkirurgen

 

Hela regionen samverkar för en bättre hjärtsviktsvård

Hjärtsvikt är en stor folksjukdom – cirka två procent av befolkningen drabbas och hos personer över 80 år är förekomsten cirka tio procent.  Hjärtsviktspatienterna behöver mycket vård både inom primärvården och på sjukhuset. Inom förbättringsarbetet för hjärtsvikt deltog därför både patienter, anhöriga och representanter från primärvården och  verksamhetsområde hjärt-lungmedicin samt verksamhetsområde internmedicin.

I förbättringsarbetet såg man ett flertal förbättringsområden, där patienterna upplevde otrygghet och där sjukvårdens resurser inte användes effektivt. Många svårt sjuka hjärtsviktspatienter behövde vänta länge på akutmottagningen, även om de visste ilka behandlingar de behövde. Varför kunde de inte kunna komma direkt till hjärtsviktsspecialisterna?

När patienterna har kontakt med primärvården behöver ofta primärvårdsläkare konsultera specialisterna, men det är svårt att komma i kontakt med sjukhuset. Om patienter får rätt behandling i primärvården, eller remitteras till öppenvårdsenheten för stabilisering och diagnostisering, kan man undvika att tillstånden försämras så att de behöver komma in till sjukhuset.

Inneliggande patienter skulle kunna komma hem tidigare om det var möjligt att få ett snabbt återbesök efter utskrivning, för provtagning och justering av medicinering.

Dessa förbättringsområden var utgångspunkten när man skapade öppenvårdsenheten för hjärtsvikt, som invigdes i januari 2019. Öppenvårdsenheten är ett samarbete mellan de två verksamhetsområdena hjärt-lungmedicin och internmedicin och bemannas av läkare och sjuksköterskor från båda verksamhetsområdena.

Öppenvårdsenheten har idag 50-80 patienter per vecka och patienterna upplever att det är tryggt att kunna ringa till öppenvårdsenheten direkt när de inte mår bra eller har frågor och funderingar. Patienter får ett direktnummer, så att de kan ringa om de blir sämre eller får andra besvär. Det är möjligt att snabbt ordna besök, vilket gör att de inte behöver belasta akuten.

Nytt arbetssätt för gemensamma lösningar inom traumaorganisationen

Under 2018 genomfördes en granskning av traumaorganisationen på Akademiska sjukhuset och andra sjukhus i Uppsala-Örebroregionen. Rapporten poängterade att ”få, om ens något sjukhus i Sverige har den i stort sett kompletta verktygslåda som Akademiska sjukhuset har för att kunna åstadkomma […] ett strukturerat regionalt traumasystem”, men att det fortfarande krävdes en del arbete om man ville nå detta mål.

Under 2019 arbetade traumaorganisationen på sjukhuset, Tema Trauma, för att stärka de områden som granskningen identifierat. Sjukhuset arbetade också med att stärka den gemensamma traumakompetensen i  sjukvårdsregionen och att skapa en gemensam bas som kan underlätta den effektiva samverkan som krävs inom trauma. Som en del i detta genomfördes även ett antal utbildningar inom traumavård för sjukvårdsregionen.

Tema Traumas styrgrupp beslutade att utveckla temat med ytterliga traumaprocesser utöver brännskada och multitrauma, främst processer med stor mängd utomlänspatienter – ansiktstrauma, traumatisk hjärnskada, ryggtrauma inklusive ryggmärgsskada och bäckenoch stora extremitetstrauma. Traumaexperter från de olika processerna identifierade förbättringsområden inom de enskilda processerna och tog fram ett arbetssätt där ämnesföreträdare kan få en naturlig plattform att diskutera utmaningar och ta fram gemensamma lösningar.

Några av de fokusområden som identifierades var bland annat en gemensam kommunikation mot remittenter, långtidsuppföljning av patienter och gemensamma arbetssätt inom förbättringsarbetet. För att underlätta för remittenter utvecklades också en gemensam webbsida för traumavården på Akademiska. Sidan är en ingång till de individuella traumaprocesserna och beskriver kontaktvägar för remittenter och checklistor för den information Akademiska behöver för att kunna göra en snabb och säker bedömning vid remittering.