Projektet ingång 100/101

Akademiska sjukhuset befinner sig i ett jättelikt förändringsarbete med renoverings- och byggprojekt där nya lokaler skapas för att fyllas med modern vårdverksamhet. Ingång 100/101 är ett av de projekt som utgör Framtidens Akademiska sjukhus. Välkommen in.

Nu står det färdigt - ett helt nytt hus som har utformats efter patientens behov. Dessutom den enskilt största satsningen som Region Uppsala någonsin har gjort. Ingång 100/101 är så mycket mer än bara en ny byggnad. Sjukhuset förändras för att möta kraven på framtidens vård och det nya huset är en del av det. Att bygga nytt ger oss möjligheten att se över våra arbetssätt, samarbetsformer och allt det andra praktiska som också ska fungera – logistik, ny utrustning med mera. Allt med patientens behov i centrum.  

I det nya huset får såväl medarbetare som patienter mer ändamålsenliga lokaler och ger oss möjlighet att fortsätta att ligga i utvecklingens framkant. Ett exempel på det nya är att varje patient får sitt eget rum. Patienttransporter och besökare hålls åtskilda för att skapa en lugn och trygg miljömed ökad integritet. För alla som arbetar i det nya huset innebär det en bättre fysisk arbetsmiljö, större möjligheter att arbeta nära patienten, närhet till modern utrustning och IT-stöd. Därtill finns bättre förutsättningar för undervisning, utveckling och forskning.  

Vilken typ av vård Akademiska sjukhuset kommer att erbjuda 2050 vet vi inte än. Den medicinska utvecklingen går ibland i en rasande takt. Men vi vet att vi har ett hus som är byggt med hållbarhet i tanken. Lokalerna kan i stora stycken användas för mångsidig verksamhet och anpassas för framtida utmaningar och det är väl kanske där det inledande frågetecknet rätas ut. 

Mathilda Åberg, biomedicinsk analytiker på nuklearmedicin 

– Det känns bra. Lokalerna är mycket finare, fräschare och större än de som vi har haft hittills i ingång 78. Vi har mer plats att röra oss på nu och dessutom snabbare och bättre kameror. Jag jobbar med att förbereda patienter inför PET­CT­undersökning och kör även kameran sedan och gör bildrekonstruktioner där PET och CT sätts ihop, innan jag skickar bilderna vidare till läkarna.  

 Patienterna har reagerat ungefär som vi i personalen, de tycker att det är jättefint. 

Per Eckerbom, röntgenläkare och sektionschef för molekylär bilddiagnostik, BFC 

– Jag flyttade hit från ingång 79 redan i juni 2019. Huset är väldigt fräscht och utrustningen toppmodern. Det är alltid ett lyft att få arbeta i nya lokaler och patienterna uppskattar också att få komma till ett nytt och modernt ställe. 

Therése Magnusson Carlsson, gruppchef onkologavdelning 101 B 

– Det är superkul så klart, särskilt som våra nuvarande lokaler på ingång 78 var ganska trånga och slitna. Nu får vi en chans att se över våra arbetssätt och utveckla verksamheten i nya lokaler. Förseningarna har tärt lite på entusiasmen, men vi förstår förstås att patientsäkerheten går först. 

Total yta 60.000 kvm

En arbetsplats för 900 medarbetare 

4 vårdavdelningar med totalt 96 enpatientrum 

Öppenvård med 48 mottagningsrum och 64 dagvårdsplatser 

Strålbehandlingsavdelning med 6 strålningsbunkrar, varav en innehåller Sveriges första MR-linac 

Sveriges första cytostatikarobot Blandinator 

Operationsavdelning med 11 operationssalar, varav 3 hybridsalar 

3 MR med magnetfältsstyrka 3 tesla 

Nuklearmedicin med 2 PET-DT och 4 SPECT-DT 

2 salar för brachyterapi 

20 konferensrum, varav 4 är utrustade för multidisciplinära videokonferenser 

Studentmatsal med plats för 60 personer. 

4 linjäracceleratorer 

Konventionell strålbehandlingsapparat med integrerat röntgensystem för noggrann positionering som kan leverera både fotoner och elektroner. Alla fyra apparater kan stråla med högre doshastighet, vilket kan ge kortare behandlingstider. Två av apparaterna är utrustade med behandlingsbord som kan rotera runt tre koordinataxlar för korrektion till optimalt behandlingsläge. 

MR-linac 

Sveriges första strålbehandlingsapparat som kan utföra högupplöst bildtagning i samband med leverans av strålbehandling. Apparaten bygger på två, var för sig beprövade tekniker för strålbehandling och diagnostik som har integrerats i samma apparat. Tekniken minimerar bestrålning av vävnad utanför målområdet. 

3 MR 

Magnetisk resonanstomografi med magnetfältsstyrka 3 tesla. En av dessa MR-kameror kommer att användas av strålbehandlingsavdelningen och kan komplettera eller ersätta datortomografiundersökningen. Användningen av MR ökar markant inom strålbehandling eftersom MR-bilderna på ett överlägset sätt kan visa tumörens utbredning jämfört med DT-bilder. 

1 DT 

Inför en strålbehandling utför man nästan alltid en datortomografiundersökning. Bilderna från DT visar tumörens utbredning och läge samt vilket område som behöver täckas respektive undvikas för att skona känsliga organ. Informationen ligger även till grund för dosplanering som görs inför behandling. Datortomografen kommer att användas av strålbehandlingsavdelningen. 

2 PET-DT 

Positronemissionstomografi och datortomografi visar fördelningen av radioaktiva spårämnen i kroppen i tredimensionella bilder. Apparaten används för avancerad diagnostik inom bland annat onkologi, neurologi och kardiologi. Akademiska sjukhuset är ett av de ledande sjukhusen i Europa inom PET-diagnostik med sjukdomsspecifika markörer. För två år sedan installerades Europas första digitala PET-DT på PET-centrum, och nu installeras även två liknande PET-DT i hus 100, som vi främst kommer att använda inom cancerdiagnostik. 

4 SPECT-DT 

Singelfotonemissionstomografi och datortomografi är en gammakamera kombinerad med en datortomograf som används inom Nuklearmedicin. Apparaten genererar tredimensionella bilder av fysiologiska och biologiska funktioner med hjälp av administrerade gammastrålande radioaktiva isotoper (radiofarmaka). Kombinationen med en DT ger bland annat möjligheten att få en tredimensionell bild av strukturer under samma undersökningstillfälle och en så kallad fusion mellan modaliteterna. 

2 brachyutrustning 

En utrustning som används för intern strålbehandling. Ett radioaktivt preparat placeras nära eller i målområdet via naturliga håligheter. Alternativt med nålar som sticks in via huden till målområdet. 

2 angiohybrider 

Utrustningarna ska i första hand användas för kärlkirurgiska ingrepp. Ingrepp som exempelvis cirkulationsstörningar i benen, förträngningar i halspulsådern och bråck på kroppspulsådern. Det kan säkert bli aktuellt att även andra verksamheter utför dessa interventionella ingrepp. 

1 MR-OP

En helt vanlig operationssal utrustad med en räls i taket. På rälsen hänger en 7 ton tung MR-kamera. Den rörliga kameran gör det möjligt att undersöka patienter under pågående operation. När exempelvis en hjärntumör ska opereras bort, minskar det risken att operationen måste göras om. Vår MR-OP är den andra i Norden. I Europa finns liknande utrustning bara på tre platser. 

”Satsningen på Skandinaviens första MR-linac ger förutsättningar för Akademiska att vara ledande inom modern strålbehandling.”

- Kristina Nilsson, överläkare i onkologi 

Människan är utgångspunkten för utformningen av det nya huset, både utvändigt i de gröna rummen och invändigt. Patienterna, personalen, de anhöriga, studenter, forskare och alla andra som kommer i kontakt med huset och platserna runt omkring.

Sjukhuset får en synlig och inbjudande byggnad i den unika miljön längst med Dag Hammarskjölds väg. Ett paradstråk med både historiska märkesbyggnader och anläggningar för världsunik spjutspetsforskning – där Akademiska sjukhuset hör hemma.

Byggnaden ska kunna möta vårdens behov och tekniska utveckling i många år framöver. Bjälklagen klarar stora laster, schakten har plats för nya installationer och nya väggar kan sättas upp utan att fönster behöver flyttas. Redan nu finns unika behandlingslokaler med få motsvarigheter i Europa, men det är som sagt människors behov som varit i fokus, inte tekniken.

Nästan alla rum som patienterna vistas i ligger mot fasaden, där dagsljuset flödar in från stora fönster och med utsikt mot grönskan. Flera terrasser och uterum är dessutom tillgängliga för både patienter och personal. Dagens forskning lyfter fram dessa kvaliteter som hälsobringande för både patienter och personal.

Fasaderna och det stora öppna entrérummet domineras av naturliga material som åldras vackert. Färgsättningen följer morgonhimlens färgskala – mild och ljus, med gula toner som förstärker solens varma ljus mot söder och blå nyanser mot norr. En byggnad är inte statisk utan lever med sina människor och förhoppningen är att den ska kunna anpassas där det behövs, men att grundkvaliteterna ska tjäna vården under lång tid.  

Anna Maria Ejdeholm, ansvarig arkitekt White 

Konsten har länge betraktats som en läkande kraft. Och på senare tid har betydelsen för hälsa och välbefinnande inom sjukvården blivit särskilt uppmärksammad, inte minst på grund av uppförandet av nya sjukhus och kliniker.

Konst är inte främmande för motstridigheter utan kan öppna för nya sorters möten och skapa sammanhang. Konsten ger huset unik identitet och kan hjälpa besökaren att orientera sig. I huset finns dessutom flera konstnärliga gestaltningar som är integrerade i själva byggnaden, till exempel aulan och den stora och lilla ljusgården. I huset finns även lös konst i form av målningar, fotografier, skulpturer och textilkonst.

Valen av den konstnärlig utsmyckningen i huset förhåller sig till människor i olika åldrar, med olika erfarenheter och olika kulturella bakgrund. Mångfalden gör att stora krav ställs på att konsten varieras på ett framsynt sätt utan att göra avkall på dess integritet. Konstinköpen följer sjukhusets övergripande vision för området “att skapa en läkande miljö, även utanför byggnaderna”. Konsten i den nya huset har tagits fram enligt 1-procentregeln, det vill säga den del av byggkostnaden som är öronmärkt för konstnärlig gestaltning. 

- Eva Rosengren, projektledare för konstnärlig gestaltning i 100/101