Stor utveckling i vården av covidpatienter

Sedan coronapandemin bröt ut våren 2020 fram till december vårdades cirka 1 400 patienter på Akademiska sjukhuset för covid-19.

För de svårast sjuka ledde ny kunskap till stora förändringar. Personalen lärde sig mer om hur andningssvikten skiljer sig från andra infektionssjukdomar vilket påverkar när man sätter in syrgas. En annan skillnad är att man lärde sig att ge högre doser heparin mot blodproppar. Inom intensivvården blev då  vårdtiden kortare jämfört med våren 2020.

Sjuksköterska som hänger upp en droppställningSyrgasbehandling lärde man sig fe tidigare till patienter med covid-19. Sandra Egegren, sjuksköterska på infektionssjukdomar, förbereder högflödesbehandling, s.k. optiflow för en covidpatient med andningssvikt.

- Vi har lärt oss att andningssvikten skiljer sig från andra infektionssjukdomar vilket påverkar hur vi ger syrgas. Ibland behöver vi övertala patienter när de inte själva känner av behovet. Vi försöker påbörja högflödesbehandling i tid. Jämfört med våren 2020 har vi också lärt oss att ge högre läkemedelsdoser mot blodproppar i lungorna, så kallat lågmolekylärt heparin, säger Frida Wilske, medicinskt ledningsansvarig läkare på infektionsavdelning 30 F, en av fem avdelningar som vikts för covidvård.

Frida Wilske betonar vikten av ett nära samarbete mellan infektionsavdelningarna och intensivvården kring de patienter som är på väg att försämras. Hon understryker att kunskapsläget för läkemedel ständigt förbättras.

- Sedan i somras ger vi kortison och det antivirala läkemedlet Remdesivir till de svårast sjuka Vi läkare lär oss fortfarande vilka av de svårt sjuka patienterna som har nytta av sådan behandling och hur man ska ge preparaten för bäst effekt och minst biverkningar, berättar Frida Wilske.

En annan förändring i vård och omhändertagande gäller mobilisering och andningsträning.

- Allt eftersom har vi förändrat våra arbetssätt och rutiner. Sedan en tid placeras de svårast sjuka i bukläge. Mobiliseringen anpassas individuellt och vi säkrar upp att de mest syrgaskrävande patienterna inte går ensamma på toaletten. Här har fysioterapeuterna bidragit och ökat kunskapen hos övrig personal, berättar Frida Wilske.

Hon nämner också att nutritionen fått ett annat fokus, att personalen är ännu mer noggrann med patienternas intag av näring och vätska eftersom covid-19 är en mer långdragen sjukdom än de man normalt arbetar med inom infektion. Dietisternas kunskap har spelat en viktig roll.

Förbättringar inom vård och omhändertagande av covidpatienter syns i statistiken

Under perioden mars-december 2020 vårdades totalt 1 407 patienter för covid-19 på Akademiska. Av dessa avled 180 inom 30 dagar efter diagnos. Här finns dock en stor skillnad mellan första och andra pandemivågen. Under mars-juni vårdades 699 patienter på sjukhus varav 122 avled. Under september-december vårdades nästan lika många patienter (686) medan endast 52 avled. För patienter som vårdats kortare än 30 dagar har den genomsnittliga vårdtiden blivit kortare, från 8,4 dagar i våras till 7,9 under hösten. Inom intensivvården har den genomsnittliga vårdtiden minskat från 4,8 till 3,4 dagar.

Enligt Frida Wilske har ökad kunskap om sjukdomen också lett till ett annat lugn i arbetet.

- Personalen är mer van vid skyddsutrustningen nu och har en trygg tillgång till allt från masker och visir till handskar och förkläden. Det bidrar förstås. Rutinerna finns på plats även om vi hela tiden uppdaterar och finslipar, avrundar hon