Antibiotikaprojekt får mångmiljonstöd

– En stor utmaning inom den högspecialiserade vården är att bakterier utvecklar resistens samtidigt som vi har brist på nya antibiotika. Vår förhoppning är att resultaten kan bidra till bättre och mer individanpassad användning av antibiotika, säger projektledare Thomas Tängdén, infektionsläkare och forskare vid Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet. 

Samverkansplattformen Platinea initierades 2016. Startskottet var behovet av att säkra tillgängligheten till befintliga antibiotika i Sverige och att dessutom öka kunskapen om hur tillgängliga antibiotika kan användas bättre.  

Arbetet har varit framgångsrikt och Platinea har bland annat medverkat till en nationell inventering av kunskapsluckor inom antibiotika, föreslagit åtgärder för att säkerställa tillgång till fungerande antibiotika och genomfört kliniska och prekliniska studier kring hur antibiotika ska användas optimalt. 

I dag har samverkan vuxit och består av närmare 20 aktörer från vård, industri, myndigheter och akademi, bland annat ingår det globala nätverket ReAct som leds från Uppsala universitet i referensgruppen. Platinea 2.0 kallas den fortsättning som nu är möjlig tack vare ett anslag på 40 miljoner kronor under fem år. Det nya anslaget är knutet till området precisionshälsa. 

 – Det passar bra. I det här fallet handlar precisionshälsa om att kunna ge individanpassad antibiotikabehandling som har bästa möjliga effekt och samtidigt låg risk för biverkningar och resistensutveckling, säger Thomas Tängdén. 

Thomas Tängdén. 

Akademiska sjukhuset leder flera studier inom projektet. 

– En sak vi tittar på är hur tarmfloran påverkas av antibiotika. Det gör vi genom att ta avföringsprover före, under och efter behandling. Av dessa prover kan man se om det finns rubbningar i typ och antal av olika bakteriearter och resistensutveckling samt hur länge eventuella skador finns kvar. 

Utifrån dessa resultat kan man dra slutsatser om vilken behandling som är bäst, som har minst negativa effekter, givet att den är lika effektiv på infektionen som alternativa preparat. 

– De preliminära resultaten av studien är överraskande! Fram tills nu har vi utgått från att antibiotika med smalt spektrum alltid är mera skonsamma än breda preparat. Men studien visar att det i vissa fall är av större betydelse vilken antibiotikasubstans som används än om det är en bred eller smal antibiotika. Det finns väldigt stora skillnader i påverkan på tarmfloran mellan antibiotika som har liknande spektrum.  

Forskarna ligger långt framme i denna studie och under nästa år kommer resultaten att publiceras och kan ligga till grund för nya riktlinjer. 

Medlen från Platinea 2.0 möjliggör också att doseringen av antibiotika kan studeras vid Akademiska och tre andra sjukhus i landet. 

– Det rör sig om patienter som vårdas för infektioner i hjärtat och behöver höga doser av antibiotika under flera veckor, vilket medför stor risk för biverkningar. Genom att mäta koncentrationen av antibiotika i blodet och hitta samband med patientfaktorer som ålder, vikt och njurfunktion i matematiska modeller kan vi undersöka om doseringen borde individanpassas på ett annat sätt än vi gör i dag. 

“I det här fallet handlar precisionshälsa om att kunna ge individanpassad antibiotikabehandling som har bästa möjliga effekt och samtidigt låg risk för biverkningar och resistensutveckling”, säger projektledaren Thomas Tängdén. På bilden syns även biomedicinska analytikern Karin Vickberg. 

Används nya antibiotika på rätt sätt? För att få svar på det studerar forskarna hur nya preparat som kommit de senaste fem åren fungerar vad gäller resistensutveckling, utläkning av infektioner, biverkningar med mera. Ytterligare en studie tittar på om kombinationer av olika antibiotika kan ge positiva synergieffekter och användas som sista linjens terapi mot svårbehandlade resistenta bakterier som det saknas annan effektiv behandling för. 

I och med Platinea 2.0 har sjukvård och läkemedelsindustrin fått en neutral plattform att utbyta information och diskutera problem på. Bolagen kan till exempel informera tidigare än i dag om att det kommer att uppstå en brist eller förvarna om att de planerar att avregistrera ett preparat från den svenska marknaden. 

 – Här kan vi möta varandra och samverka kring problem och lösningar. Med det nya anslaget har Platinea 2.0 goda möjligheter att arbeta långsiktigt för bättre och mer individanpassad behandling av patienter med bakteriella infektioner. Genom denna unika samverkan mellan flera sektorer kan vi bidra till att stärka Sveriges position inom områdena antibiotika och antibiotikaresistens, säger Thomas Tängdén. 

Text: Ingela Wiman 
Foto: Staffan Claesson