Modell för nya arbetstider sprider sig på sjukhuset: Senare start på dagen ger bättre återhämtning

Senare start på arbetsdagen, tillsammans med så kallad hälsosam schemaläggning, ger personalen bättre möjligheter till återhämtning och bidrar till minskad sjukfrånvaro och övertid. Den kirurgiska utvecklingsavdelningen var först ut på Akademiska, och nu följer infektionsavdelning 30 F efter med ett likartat upplägg.  

30Fschema0005.jpg

Tankarna på att ändra arbetstiderna väcktes från början på ortopeden. Där jobbade tidigare Ellen Gessbo Tiusanen, avdelningschef på 30 F, tillsammans med Patrik Bodeby, som sedan blev avdelningschef för den kirurgiska utvecklingsavdelningen.

– Vi såg att det var svårt att få bra återhämtning när man hade jobbat kväll och sedan skulle jobba följande morgon, och vi funderade en del kring hur ändrade arbetstider skulle kunna vara bra för personalen, säger Ellen Gessbo Tiusanen.

Ellen Gessbo Tiusanen.jpg

Ellen Gessbo Tiusanan

När utvecklingsavdelningen startade hösten 2018 använde man sig redan från början av ett schema där dagpersonalen började klockan 7.30 istället för 6.45, som är vanligt på många slutenvårdsavdelningar. Denna senarelagda start på dagen har nu införts även på infektionsavdelningen, där justeringarna av arbetstiderna ser ut så här:  

  • Dagpasset startar klockan 7.30 och slutar 16, för såväl undersköterskor som sjuksköterskor. Tidigare startade alla 6.45 och sjuksköterskorna slutade 15.30 medan undersköterskorna slutade 15.15.  
  • Kvällspasset startar klockan 13 och slutar 21.30. Tidigare började sjuksköterskorna 13.30 och undersköterskorna 13.45, med avslut klockan 22 för alla. Personalen kan alltså gå hem en halvtimme tidigare med de nya tiderna. 
  • Nattpasset startar liksom tidigare klockan 21, men slutar nu 7.45 istället för 7.15.   

 
– Nattpasset blir lite längre, men det blir längre tid mellan kvällspass och dagpass, vilket ger en bättre återhämtning om man jobbar kväll-dag, säger Ellen Gessbo Tiusanen.  
  
Hon berättar att utvecklingsavdelningens utvärdering av de ändrade arbetstiderna visar att sjukfrånvaron har minskat, och att övertiden har minskat kraftigt.

– När dagpasset går längre in på eftermiddagen blir det lättare att hinna med allt som ska göras, och i och med att kvällspersonalen börjar tidigare blir det mer överlappningstid. Nu är det tre timmar med dubbel personalstyrka kl 13-16, så det blir det lättare att hinna rapportera över och skriva klart allt. Vi kommer också att lägga mycket utbildningstid där, det är lättare att få loss personal om vi kan ha kortare utbildningar flera dagar i veckan. En fördel med att börja senare på morgonen är att det blir lättare för dem som har små barn att hinna lämna barn på förskolan, och ur rekryteringssynpunkt är det generellt en fördel att man har pass som börjar 7.30. Många tycker att det är väldigt tidigt att börja 6.45, säger Ellen Gessbo Tiusanen.

En av dem som är positiva till förändringen är sjuksköterskan Johanna Stens.  

– Det är skönt med lite sovmorgon! Jag har inte själv barn, men det är många kollegor som tycker att senare start är en stor fördel, och om man jobbar kväll-dag blir det inte många timmars sömn när man börjar klockan 6.45, säger hon.  

Johanna Stens.jpg

Johanna Stens

En annan sak som nu införs på infektion, som tidigare har testats på utvecklingsavdelningen, är så kallad hälsosam schemaläggning. Det innebär att all personal via ett formulär kan fylla i önskemål om när och hur de vill jobba, till exempel fyra pass i rad, eller att de inte vill jobba kväll-dag. Dessa önskemål blir sedan vägledande när gruppchefer och administratörer lägger scheman, istället för att den enskilda medarbetaren väljer sitt önskeschema.  

– Nackdelen med egna önskescheman är att de kan hamna ojämnt sett till avdelningens behov, nu blir det lättare att säkerställa att rätt kompetens finns på plats på alla arbetspass. En annan aspekt är att alla kanske inte har egen erfarenhet av hur man lägger ett hälsosamt schema; vissa kanske tänker att det går bra att jobba sex dagar i rad över en helg och så vidare. Det här systemet gör att vi får lättare att se till att det verkligen blir hållbara scheman. Vi vill helst inte att medarbetarna ska arbeta kvällstur med direkt efterföljande dagpass, eftersom det är mindre bra för återhämtningen. Ambitionen är ändå fasta, individuellt anpassade scheman som utgår från när medarbetarna önskar vara lediga, säger Ellen Gessbo Tiusanen.  

Utbildningssjuksköterskan Cindra Währborg lyfter aspekten att otillräcklig återhämtning kan påverka kvalitet och patientsäkerhet.  

– Många föredrar att jobba mycket under en period för att sedan få en längre ledighet. Det är lätt att man tänker att man kan bita ihop när man har en ledighet som väntar sedan, och det är förstås skönt när man väl är ledig, men när man jobbar sin fjärde natt i rad är man inte på topp som sjuksköterska, säger hon.

Cindra Währborg.jpg

Cindra Währborg

Hälsosam schemaläggning infördes på infektion i mitten av november, medan de nya arbetstiderna infördes den 1 februari.   

– Vi ser det som ett litet test nu i början, men av det vi har sett från utvecklingsavdelningen har jag lite svårt att förstå varför det inte är fler som har testat att införa de här arbetstiderna än, säger Ellen Gessbo Tiusanen.  

Hon säger att personalen på infektion generellt är positiv till förändringarna.  

– Hos oss roterar all personal mellan olika pass men jag kan tänka mig att det blir mer motstånd hos dem som har ren nattpersonal, eftersom de får längre arbetspass med de nya arbetstiderna. Personalen på infektionsavdelningen har tidigare tillfrågats om de skulle vilja börja arbeta lite senare på morgonpassen, och en majoritet var positiva till det. Det har varit många som kommit i säng sent efter kvällspass, och sedan kanske har sovit i fyra-fem timmar innan de ska upp och jobba igen, och den problematiken minskar nu. Sedan finns det nog alltid några som tycker att det nya schemat passar sämre för dem, men jag tror att majoriteten kommer att tycka att det är bra, säger Ellen Gessbo Tiusanen.  

Cindra Währborg tror också att de flesta på avdelningen är positiva.  

– Dessutom har många som skulle ha välkomnat förändringen redan slutat, eftersom de gamla tiderna gjorde att de inte kunde lämna på dagis eller för att det inte fungerade av andra anledningar. Många av dem som jobbar i vården är unga tjejer, som ofta går vidare till kommunen där de kan jobba med fasta arbetstider, så det här är en viktig del i att kunna få fler att stanna kvar på sjukhuset, säger hon. 

 

Text: Hannes Ljunghall
Foto: Staffan Claesson