Stora innovations- och forskningsprojekt

Syftet med det stöd som vi erbjuder inom ekonomi och administration är att du som forskare ska kunna koncentrera dig på forskningen medan vi avlastar med att hantera ekonomiska frågeställningar, rapporteringar och analyser.

Här hittar du information om några av de innovations- och forskningsprojekt som hanteras via forskningsstödet.

CARMEV

Ett forskningsprojekt för att förhindra hjärtsvikt efter hjärtinfarkt beskrivs av projektledaren Karl-Henrik Grinnemo, överläkare och professor på thoraxkirurgi. Tvärtemot vad många tror så har inte överlevnaden efter hjärtinfarkt förbättrats under det senaste decenniet, trots en mycket mer aggressiv strategi där patienter snabbt genomgår ballongsprängning (PCI) av förträngda eller avstängda kranskärl (kärlen som försörjer hjärtat med syrerikt blod) och där patienter i hög grad behandlas med adekvat blodförtunnande medicin.

I vårt projekt, som finansieras av Vinnova, kommer Uppsala universitet tillsammans med Akademiska sjukhuset samt AstraZeneca tillsammans utveckla en ny typ av biologiska läkemedel som angriper själva kärnan till det onda. I det här projektet kommer vi att skapa en ”master cell-linje” med stödjeceller som gjorts odödliga. De här cellerna kommer sedan att producera stora mängder vesiklar som testas för deras effektivitet i infarktmodeller och i labbmiljö innan de slutligen går in för testning i stordjursförsök eller i kliniska studier. De här vesiklarna ska tåla att frysas under lång tid, och i samband med PCI behandlingen för hjärtinfarkt så ska de finnas tillgängliga för att direkt injiceras i infarktområdet. Vi tror väldigt mycket på den här behandlingsstrategin då vi utnyttjar cellernas plastiska egenskaper att modulera inflammatorisk respons med enkelheten av att bara injicera små vesiklar. Detta är en behandlingsstrategi som kan användas av alla PCI operatörer över hela världen och den har en stor chans att få stort genomslag i behandlingen av hjärtinfarkter i framtiden.

BONIFIB

Ett EUROSTAR/Vinnova finansierat projekt med deltagare från Nederländerna, Danmark och Sverige representerat av Akademiska sjukhuset. Arbetet utförs på PET Centrum under ledning av Prof. Antoni.

Syftet är att utveckla ny diagnostik för leverfibros som på molekylär nivå kan ge svar på grad av pågående fibrosutveckling. Den teknik som används är positronemissionstomografi där en selektiv och specifik radioaktiv spårmolekyl, [68Ga]Ga-BOT5035, används som binder till platelet derived growth factor-beta (PDGFRb), ett protein som uttrycks i aktiverade myofibroblaster, celler som är inblandade kollagenproduktion. Vid leverfibros är balansen mellan nybildning och nedbrytning av bindväv störd vilket leder till ansamling av kollagen i form av fibrotisk vävnad (ärrvävnad). Slutstadiet i sjukdomen är levercirros (skrumplever). 

Arbetet består i att utveckla metodik för GMP-tillverkning av [68Ga]Ga-BOT5035, preklinisk utvärdering och slutligen en klinisk studie i patienter med leverfibros och friska kontrollpersoner. En First-In-Man PET-studie planeras med start hösten 2020 där syftet är att utvärdera spårmolekylens egenskaper med avseende på känslighet och specificitet.

Kliniska signifikans
Den utvecklade PET-diagnostiken ger möjlighet att upptäcka en fibrosutveckling innan irreversibla organskador uppstått och därmed kan behandling sättas in som förhindrar en utveckling till skrumplever. Dagens metoder för diagnostik av leverfibros saknar den känslighet som krävs för att upptäcka sjukdomen i ett tidigt skede när det fortfarande är möjligt att behandla.

EKLIPS

Projektets titel är Effektivisering av kliniska processer vid djup hjärnstimulering genom molnbaserad programmering (EKLIPS). Djup hjärnstimulering (DBS) är en etablerad behandlingsmetod för behandling av rörelsestörningar som Parkinsons sjukdom, essentiell tremor och dystoni. Syftet med projektet är att använda data från patienters rörelser, stimuleringsparametrar och röntgen-/magnetkamerabilder för att med hjälp av molnbaserade algoritmer effektivisera den tidskrävande utprovningen och optimeringen av behandlingen.

Projektet projektleds av Dag Nyholm och finansieras av Vinnova samt koordineras av professor Alexander Medvedev vid institutionen för informationsteknologi vid Uppsala universitet.

IndiGo

Projektets titel är Individualisering av Duodopainfusion genom objektiv symtomkvantifiering (IndiGO). Duodopa är en gel innehållande levodopa och karbidopa som kontinuerligt tillförs direkt i tunntarmen med hjälp av en pump, vid avancerad Parkinsons sjukdom. Läkemedlet utvecklades i Uppsala. Behandlingssvaret vid infusion av levodopa-karbidopa är högst individuellt och måste optimeras. Rörligheten uppskattas okulärt i dagsläget och titreringsprocessen kan ta flera dagar initialt och behöver justeras över tid. Projektet syftar till att ersätta eller komplettera manuell/okulär subjektiv skattning av patientens symtom vid titrering av pumpbehandlingen med objektiv kvantifiering av motoriken och ögonmotoriken. 

Projektet finansieras av Vinnova och projektleds av Dag Nyholm och sker i samarbete med professor Alexander Medvedev vid institutionen för informationsteknologi vid Uppsala universitet.   

GMS

Genomic Medicine Sweden (GMS) vill stärka precisionsmedicin över hela landet. Detta genom implementering av storskaliga sekvenseringstekniker inom hälso- och sjukvården, stärkt svensk forskning inom området samt innovation och industrisamverkan. Med patienten i centrum läggs initialt fokus på sällsynta ärftliga sjukdomar, cancer, farmakogenetik och infektionssjukdomar. Parallellt påbörjas arbetet kring de komplexa sjukdomarna (dvs folksjukdomar) för nästa fas av GMS.

GMS kommer att ge Sveriges patienter förstklassig diagnostik med möjlighet till nya individanpassade terapival, där inga andra alternativ tidigare funnits. GMS kommer därutöver utgöra en unik forskningsresurs för Sverige för att identifiera sjukdomsorsakande förändringar som kan ligga till grund för utveckling av nya läkemedel och behandlingsstrategier samt ökad samverkan med industrin. GMS ger därigenom möjlighet för Sverige att inta en internationell tätposition inom precisionsmedicin.

GMS genomförs i bred samverkan mellan olika aktörer i samhället; hälso- och sjukvården, universitetet, Science for Life Laboratory, näringslivet och patientföreningar. För att kunna leverera högklassig diagnostik och forskning som i sin tur möjliggör individuellt anpassade terapival och uppföljningsstrategier planeras regionala centra för genomisk medicin samt för en gemensam informatikinfrastruktur för databehandling, tolkning och lagring.

ATMP 2030

Avancerade terapiläkemedel, det vill säga genterapi-, cellterapi-, eller vävnadstekniska produkter förväntas i kombination med diagnostik baserat på genomics och andra -omics revolutionera framtidens sjukvård genom att erbjuda effektiva behandlingar och i vissa fall bot för många svåra sjukdomar. Som ofta med nya teknologier finns ett antal utmaningar som måste lösas för att dessa terapier skall kunna uppnå denna potential.

Genom att samla relevanta aktörer kring en gemensam vision och driva aktiviteter som syftar till att lösa de utmaningar som bromsar utvecklingen skall programmet leda till en långsiktig förnyelse av innovationssystemet kring utveckling och användning av avancerade terapiläkemedel i Sverige, till gagn för samhälle, patienter, sjukvård och industri. Bland annat behövs förnyelse och innovation, kring teknologi, data, arbetssätt, organisation, ekonomi och policys. Den internationella utvecklingen inom området går mycket snabbt. I Sverige pågår ett flertal initiativ för att stötta utvecklingen, men det saknas en gemensam nationell vision. En gemensam vision kommer att skapa attraktionskraft och ge näring åt en groende önska om att sätta Sverige på kartan inom Life Science och avancerade terapiläkemedel.

VR CDC4G Nationell RCT

CDC4G - Changing Diagnostic Criteria for Gestational diabetes in Sweden.

Graviditetsdiabetes (GDM) är diabetes som upptäcks under graviditet - ej typ 1 eller typ 2 diabetes. I Sverige handläggs Graviditetsdiabetes olika inom olika sjukhus/regioner och vården är ej jämlik. Socialstyrelsens publicerad nya rekommendationer gällande diagnoskriterier för GDM i Sverige 2015. Dessa är samstämmiga med WHO:s rekommendationer från 2013. De nya, lägre gränsvärdena baseras på risk för obstetriska utfall, men evidens saknas för hur stor nytta förändringen i diagnoskriterier kommer att ge i Sverige.

De nya kriterierna kommer att innebära en stor förändring i antalet gravida som får diagnos GDM. Förmodligen skulle dom nya kriterierna innebära en trefaldig ökning av antalet gravida kvinnor som får diagnosen. Vi vet också att behandling av höga blodsockervärden under graviditeten minskar andelen stora barn som föds och andelen förlossningskomplikationer. Det förväntade resultatet är således en signifikant minskning av andelen stora barn med komplikationer relaterade till detta under förlossning. Uppföljning av både mammor och barn och deras långsiktiga hälsa kommer utföras via de nationella hälso- och kvalitetsregistren.

CDC4G studien är en "stepped-wedge" randomiserad nationell multicenterstudie, som leds från Örebro Universitet av PI Helena Fadl och Fredrik Ahlsson är PI för barnuppföljningen i studien. De deltagande klinikerna (11 kliniker) har alla infört gemensamma riktlinjer kring handläggning av GDM, klinikerna har under 2018 randomiseras till ändring av diagnoskriterier månadsvis.

Studien pågår 1 år och data insamlas via Graviditetsregistret (www.graviditetsregistret.se). Studien stöds av SNAKS (www.sfog.se). De kvinnor som gjort en glukosbelastning under 2018 är förlösta under 2019 och under 2020 pågår databearbetning.

Resultaten från studien förväntas ha stor betydelse både nationellt och internationellt. För verksamheterna som handlägger gravida med diabetes, och för den enskilda framtida gravida kvinnan, kommer studieresultaten förhoppningsvis bidra till en mer likvärdig vård av GDM oavsett var i Sverige man bor. 

VR - BIS

Att underlätta forskning och minska den tid som personal inom samarbetsorganisationen Biobank lägger på att besvara återkommande frågor om biobankslagen. Biobankslagen är svår att förstå och detta i sig kan vara ett hinder för forskning. För att minska denna risk finns information på Biobank Sveriges nationella hemsida, regelbundna utbildningar hålles av Biobank Sverige, RBC och regionens biobankssamordnare/biobanksfaciliteter och samma funktioner inom Biobank Sverige besvarar inkomna frågor. Det är dock ofta samma personer som besvarar frågor som sedan granskaransökningar om tillgång till prov.

I många fall är det samma frågor som återkommer när ny forskande personal ska sätta sig in i vad som krävs enligt biobankslagen för att få tillgång till prov. Då resurserna är begränsade kan ett stort antal frågor innebära att handläggningstiderna blir längre, dvs det förlänger tiden till tillgång till prov. Målet med en gemensam e-utbildning om biobankslagen är att minska antal återkommande inkomna frågor av enklare slag. Detta för att både underlätta för dem som ska starta ett forskningsprojekt inkluderande prov och frigöra tid från personal inom samarbetsorganisationen Biobank Sverige för att bl a kunna handlägga biobanksansökningar.

E-learningen ska tillgängliggöras gratis och vara tillgänglig på Biobank Sveriges gemensamma hemsida (www.biobanksverige.se).

Swelife ATMP - för att stärka konkurrenskraften

Projektet inom framför allt avancerad cell- och genterapier har som mål att bygga och tillgängliggöra kompetens som behövs för processutveckling och kommersiell utveckling. Kunskapen ska hjälper företag och akademiska projekt att utveckla kvalitetssäkrade produkter för kliniskt arbete. Projektparter: Akademiska sjukhuset, Astra Zeneca, Cobra Biologics, Combigene, GE Healthcare, Karolinska universitetssjukhuset, Pfizer, Region Skåne, Region Örebro län, Takara Bio Europe, Västra Götalandsregionen, Västerbottens läns landsting, Östergötlands läns landsting.

CAMP - Ett centrum för avancerade terapiläkemedel

Projektet drivs parallellt och koordinerat med Swelife ATMP-projekt för största möjliga utväxling. Bakom initiativet står sju sjukvårdsregioner, akademiska grupper, RISE, samt ett 10-tal företag verksamma inom olika delar av innovationssystemet kring avancerade terapiläkemedel.

Nationellt införande av sjukvårdsintegrerad biobankning av blod och annan vätska, ÅR 5

För att möta dagens och morgondagens forskning krävs en fungerade och effektiv nationell logistik för insamling av prov med hög och känd kvalitet samt med kopplad klinisk information. Genom att bygga vidare på det som är väl fungerande inom regionen kan kvalitén på svensk biobanksverksamhet för forskning höjas ytterligare. SIB finns idag infört i olika omfattning vid 26 sjukhus runt om i Sverige. Detta projektår ansöker ytterligare 6 sjukhus om medel för att införa grundstrukturen i SIB-modellen och ett sjukhus ansöker om medel för att arbeta fram en effektiv uttagsprocess av de insamlade proven för forskare som vill få tillgång till prov för forskning.

Biobank Sverige har som ett av sina övergripande syften att verka för en långsiktigt hållbar nationell biobanksinfrastruktur. Sjukhusintegrerad biobankning ingår som en viktig komponent och målsättning är att öka konkurrenskraften i svensk medicinsk forskning samt främja utvecklingen av hälso- och sjukvården till förmån för patienterna.

IMPACT-studien

Många patienter drabbas av onödiga vårdskador på grund av brist på uppföljning av läkemedelsbehandlingen efter sjukhusinläggning. Avsaknaden av remisser innehållande information om planerad uppföljning till primärvården och bristande patientdelaktighet tycks vara särskilt problematiskt. Projektet syftar till att skapa förutsättningar för goda behandlingsresultat och ökad patientsäkerhet genom att optimera utskrivningsprocessen, med fokus på läkemedelsremisser och att stärka patientens delaktighet i remissprocessen.

Det inleds med en journalgranskningsstudie för att kartlägga hur överföringen av läkemedelsinformation ser ut idag på tre sjukhus i Sverige. Vidare genomförs patient- och vårdpersonalintervjuer för att identifiera befintliga barriärer och framgångsfaktorer för patientsäkra utskrivningsprocesser. Resultatet kommer sedan att ligga till grund för en klinisk studie som syftar till att analysera effekterna av en förbättrad modell för utskrivningsprocessen, inklusive ökad patientdelaktighet, på äldre personers vårdbehov och läkemedelsanvändning efter utskrivning från sjukhus. Huvudeffektmålet kommer att vara incidensen av oplanerade återbesök till slutenvården inom 30 dagar. Patienter behöver tillsammans med sin husläkare få bättre förutsättningar att ta över läkemedelsbehandlingen efter sjukhusvistelse. Bristande information och uppföljning kan innebära onödigt lidande för patienter genom utebliven effekt, oro eller biverkningar som kan leda till en ny sjukhusinläggning. I dagsläget så finns det inga svenska studier på detta område. Genom projektet kommer mycket ny kunskap att genereras och en modell att utvecklas som säkerställer att information om läkemedelsbehandling när patient och läkare inom primärvården så att förutsättningar skapas för att optimera resultatet av behandlingen och patientsäkerhet.

Projektlista

Svenska äggantikroppar för att förhindra svåra och kliniska infektioner, Projektnummer 1011430, Bidragsgivare Vinnova, VO Anestesi och intensivvård, Projektledare Miklos Lipcsey

El11549 BONIFIB, Development of BOT501, a Non-invasive Imagning Diagnostic of Fibrosis, Projektnummer 1011532, Bidragsgivare Vinnova, VO Bild och funktionsmedicinskt centrum, Projektledare Gunnar Antoni

CAMP, Centre for Advanced Medical Products, Projektnummer 1011590, Bidragsgivare Vinnova/SWElife, Forskning och utbildning, Projektledare Sune Larsson

Patientnära mätning av antibiotikanivåer, Projektnummer 1011648, Bidragsgivare Vinnova, VO Anestesi och intensivvård, Projektledare Miklos Lipcsey

GMS – Genomförande, Genomic Medicine Sweden, Projektnummer 1011655, Bidragsgivare Vinnova, VO Akademiska laboratoriet, Projektledare Helena Olofsson

EKLIPS, Effektivisering av kliniska processer vid djup hjärnstiumulering genom molnbaserad programmering, Projektnummer 1011656, Bidragsgivare Vinnova, VO Kliniskneurofysiologi, neurokirurgi och neurologi, Projektledare Dag Nyholm       

IndiGo, Individualisering av levodopainfusion genom objektiv Symtomkvantifiering, Projektnummer 1011728, Bidragsgivare Vinnova, VO Kliniskneurofysiologi, neurokirurgi och neurologi, Projektledare Dag Nyholm

CARMEV, CARdiac Mesenchymal Extracellular Vesicles for prevention of ischemic heart failure Projektnummer 1011755, Bidragsgivare Vinnova, VO Thoraxkirurgi och -anestesi, Projektledare Karl-Henrik Grinnemo

SWElife ATMP, Sverige ledande 2030 inom avancerade terapier, Projektnummer 1011779, Bidragsgivare Vinnova/SWElife, VO Plastik- och käkkirurgi, Projektledare Anna Björkland

Ultrakänslig och kostnadseffektiv diagnostik för AML, Projektnummer 1011789, Bidragsgivare Vinnova, VO Klinisk genitik, Projektledare Lucia Cavelier Franco

SIB – ÅR 5, Nationellt införande av sjukvårdsintegrerad biobankning av blod och annan vätska, ÅR 5, Projektnummer 1011804, Bidragsgivare Vinnova/SWElife, Regionalt Biobankscentrum, Projektledare Anna Pedersen

ASSIST, Projektnummer 1011835, Bidragsgivare Vinnova, VO Medicinsk informatik och teknik, Projektledare Alexander Englund

ATMP 2030, Sverige ledande 2030 inom avancerade terapier, Projektnummer 1011852, Bidragsgivare Vinnova, VO Plastik- och käkkirurgi, Projektledare Sune Larsson

Skalbara informatiklösningar inom GMS, Projektnummer 1011854, Bidragsgivare Vinnova, VO Akademiska laboratoriet, Projektledare Lucia Cavelier Franco

CAMP/CARMEV, Extracellular vesicles (CARMEV) for prevention of heart failure, Projektnummer 1011875, Bidragsgivare Vinnova, VO Thoraxkirurgi och -anestesi, Projektledare Karl-Henrik Grinnemo

CAMP-Value survey, Projektnummer 1011913, Bidragsgivare Vinnova, VO Forskning och utbildning, Projektledare Mats Hansson

GMS 2021, Projektnummer 1011919, Bidragsgivare Vinnova, VO Akademiska laboratoriet, Projektledare Lucia Cavelier Franco

QUTI, Projektnummer 1011940, Bidragsgivare Vinnova, VO Infektionssjukdomar, Projektledare Susanna Strömdahl

ENDURES, IoT Sängvätningsbehandling, Projektnummer 1011943, Bidragsgivare Vinnova, VO Akademiska barnsjukhuset, Projektledare Tryggve Nevéus

ColoSelect, Projektnummer 1011982, Bidragsgivare Vinnova, VO Bild och funktionsmedicinskt centrum, Projektledare Gunnar Antoni

RBC - Infrastruktur tillgång till prov KP, Projektnummer 1011994, Bidragsgivare Vinnova, VO Forskning och utbildning, Projektledare Peter Hedman       

VR CDC4G Nationell RCT, Effekten av nya gränsvärden för Graviditetsdiabetes i Sverige − en nationell stepped wedge randomiserad klinisk studie, Projektnummer 1011768, Bidragsgivare Vetenskapsrådet, VO Akademiska barnsjukhuset, Projektledare Fredrik Ahlsson.

VR-BIS 2020, Biobank Sverige, Projektnummer 1011836, Bidragsgivare Vetenskapsrådet, VO Regionalt Biobankscentrum, Projektledare Sonja Eaker Fält.

VR-Biobanksregister 2020, Projektnummer 1011895, Bidragsgivare Vetenskapsrådet, VO Regionalt Biobankscentrum, Projektledare Sonja Eaker Fält.

VR-Biobanksregister 2021, Projektnummer 1011902, Bidragsgivare Vetenskapsrådet, VO Regionalt Biobankscentrum, Projektledare Sonja Eaker Fält.

VR-BIS 2021, Biobank Sverige, Projektnummer 1011911, Bidragsgivare Vetenskapsrådet, VO Regionalt Biobankscentrum, Projektledare Sonja Eaker Fält.

VR-TRUFFLE2, Projektnummer 1011947, Bidragsgivare Vetenskapsrådet, VO Kvinnosjukvård, Projektledare Eva Bergman.

BCF - Endokrinologiska Seneffekter efter Strålning hos barn med hjärntumörer, Projektnummer 1011952, Bidragsgivare Barncancerfonden (BCF), VO Akademiska barnsjukhuset, Projektledare Géraldin Giraud.

BFC – ST-studien, Projektnummer 1011956, Bidragsgivare Barncancerfonden (BCF), VO Akademiska barnsjukhuset, Projektledare, Anders Öberg.

RFR - Psykisk hälsa och psykosocialt välbefinnande hos unga vuxna födda med extremt låg födelsevikt, Projektnummer 1011632, Bidragsgivare Regionala forskningsrådet (RFR), VO Akademiska barnsjukhuset, Projektledare Barbro Diderholm.

RFR – Metformin, ”Är metformin ett bra läkemedel För barn och ungdomar med fetma?”, Projektnummer 1011885, Bidragsgivare Regionala forskningsrådet (RFR), VO Akademiska barnsjukhuset, projektledare Anders Forslund.

RFR - Hundterapi lättar ångest och smärta vid långvarig protonstrålningsbehandling, Projektnummer 1011888, Bidragsgivare Regionala forskningsrådet (RFR), VO Akademiska barnsjukhuset, projektledare Ann Edner.

RFR - HPV infektion, Projektnummer 1011942, Bidragsgivare Regionala Forskningsrådet, VO Kvinnosjukvård, Projektledare Matts Olovsson.

RFR - EVA-studien, Projektnummer 1011955, Bidragsgivare Regionala Forskningsrådet, VO Kvinnosjukvård, Projektledare Maria Jonsson.

RFR - A blood test for stroke, Projektnummer 1011957, Bidragsgivare Regionala Forskningsrådet, VO Kliniskneurofysiologi, neurokirurgi och neurologi, Projektledare Joachim Burman.

RFR - Trombocyt proteinmarkörer, Projektnummer 1011967, Bidragsgivare Regionala Forskningsrådet, VO Kvinnosjukvård, Projektledare Maria Jonsson.

RFR - IMPROVE-ACHD, Projektnummer 1011996, Bidragsgivare Regionala Forskningsrådet, VO Hjärt- och lungsjukdomar, Projektledare Christina Christersson.

Stöd till nod i PPMC, Projektnummer 1011591, Bidragsgivare Sjöbergsstiftelsen, VO Regionalt Biobankscentrum, Projektledare Sonja Eaker Fält

IMPACT studien, En stark kedja med läkemedelsinformation – över vårdgränserna och med patienten vid rodret, Projektnummer 1011777, Bidragsgivare Kampradstiftelsen, VO AS Läkemedel och farmaci, Projektledare Ulrika Gillespie         

MicrodosingTox_Charles River, Projektnummer 1011798, Bidragsgivare GalxoSmithKline AB, VO Bild och funktionsmedicinskt centrum, Projektledare Gunnar Antoni

Tiaminanalys och prevalens av B-vitaminbrist, Projektnummer 1011873, VO Geriatrik, Bidragsgivare Uppsala universitet, Projektledare Anders Thelander            

Kliniska inflammationsparametrar DS, Kliniska inflammationsparametrar hos barn med Down syndrom och luftvägsinfektioner, Projektnummer 1011894, Bidragsgivare Stiftelsen Sävstaholm, VO Akademiska barnsjukhuset, Projektledare Samuel Henriksson

GMSpie, Projektnummer 1011920, Bidragsgivare Genomic Medicine Sweden (GMS), VO Sjukhusadministrationen, Projektledare Ulrika Gillespie

BDNF Val-66-Met, The role of BDNF val66met in traumatic brain injury, a human and animal model study, Projektnummer 1011925, Bidragsgivare Uppsala universitet, VO Kliniskneurofysiologi, neurokirurgi och neurologi, Projektledare Elham Berglund Rostami 

Studie av metagenomik, tarmpermeabilitet, Effekter av anpassad kolhydratkost som antiinflammatorisk behandling av barn med juvenil idiopatisk artrit; studie av metagenomik, tarmpermeabilitet, Projektnummer 1011929, VO Akademiska barnsjukhuset, Bidragsgivare Ekhagastiftelsen, Projektledare Lillemor Berntsson

U-LOTS, Levnadssituationen för äldre personer med traumatisk hjärnskada, Projektnummer 1011930, Bidragsgivare Fonden för rehabilitering och medicinsk forskning (FRF), VO Rehabilitering och smärtcentrum, Projektledare Charlotta von Seth

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, Projektnummer 1011935, Bidragsgivare Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, (SBU), VO Psykiatri, Projektledare Johan Isaksson

Genetisk diagnostik av alla barn med cancer, Projektnummer 1011941, Bidragsgivare Karolinska institutet, VO Kvinnosjukvård, Projektledare Rita Borgmästars

Obduktionens roll för vårdens kvalitet, utveckling och jämlikhet, Projektnummer 1011951, Bidragsgivare Hans -Gabriel och Alice Trolle Wachtmeisters stiftelse, VO Akademiska laboratoriet, Projektledare Fredrik Tamsen

Nationella STRAMA, Projektnummer 1011954, Bidragsgivare Sveriges kommuner och regioner (SKR), VO Infektionssjukdomar, Projektledare Thomas Tängdén

Strategiskt samarbetssatsning CGU, Projektnummer 1011959, Bidragsgivare Uppsala universitet, VO Kvinnosjukvård, Projektledare Rita Borgmästars

NBR - Nationella biobanksregistret, Projektnummer 1011963, Bidragsgivare Sveriges regioner, VO Forskning och utbildning, Projektledare Sonja Eaker Fält

Antaros Medical, Projektnummer 1011983, Bidragsgivare Antaros Medical, VO Bild och funktionsmedicinskt centrum, Projektledare Gunnar Antoni

Parenting Young Children, Projektnummer 1011984, Bidragsgivare Forte, VO Akademiska Barnsjukhuset, Projektledare Karin Fängström                   

BMS Barnonkologi, Projektnummer 1011990, Bidragsgivare Socialstyrelsen, VO Akademiska Barnsjukhuset, Projektledare Gustaf Ljungman