MedBridge-studien

'Medication Reviews Bridging Healthcare' (MedBridge) eller 'Läkemedelsgenomgångar som överbryggande sjukvård' på svenska är en klinisk studie som syftar till att studera effekterna av en ny modell för läkemedelsgenomgångar som fortsätter i primärvården efter avslutad vårdtid på sjukhus.

Projektet är ett samarbete mellan Region Uppsala, Region Gävleborg, Region Västmanland, UCR, forskningsgruppen Klinisk Farmakogenomik och osteoporos och Institutionen för farmaceutisk biovetenskap vid Uppsala Universitet. Hela forskningsprojektet pågår från 2016 till 2020.

For information in English, please visit this page.


MedBridge forskar- och apotekargrupp.

Bakgrund

Felaktig användning av läkemedel är en av de största riskerna hos multisjuka äldre och något som sätter stor press på de nuvarande hälso- och sjukvårdssystemen. Med ökat antal läkemedel ökar risken för läkemedelsrelaterade problem, något som uppskattas ligga bakom ca en av fem sjukhusinläggningar av äldre patienter. Särskilt stora är riskerna för läkemedelsproblem vid vårdens övergångar när samordning krävs mellan sluten- och primärvård.

Idag är läkemedelsbehandling ett så omfattande och komplext område att multiprofessionellt samarbete, exempelvis att en apotekare inkluderas i vårdteamet, av många anses nödvändigt för att åstadkomma en säker, ändamålsenlig och kostnadseffektiv läkemedelsanvändning. Bristen på vetenskapliga studier med hög kvalitet som entydigt visar effekterna av ett sådant samarbete är dock en barriär för att detta ska införas i stor skala. Detta är ett problem överallt i världen och enligt vår vetskap har ingen studie som den vi planerar hittills genomförts.

Vår forskargrupp har tidigare i en studie utförd på Akademiska sjukhuset i Uppsala på 400 äldre patienter lyckats visa att de som erhållit en omfattande läkemedelsgenomgång under vårdtiden utnyttjade mindre sjukhusvård under året som följde än patienter i en kontrollgrupp. En läkemedelsgenomgång innebär en strukturerad, omfattande översyn av en patients hela läkemedelsbehandling i syfte att optimera behandlingen och på så sätt uppnå behandlingsmål och minimera risken för obehag och skador orsakade av läkemedel. En viktig komponent i en läkemedelsgenomgång är dessutom att alltid, i möjligaste mån, involvera patienten i alla beslut som rör läkemedelsbehandlingen.

Med begränsade ekonomiska resurser inom vården blir det viktigt att kunna prioritera rätt så att de insatser som görs leder till maximal nytta för patienten. Det finns dock idag inga studier som visar vilka dessa insatser är, vilka patienter som har störst behov av insatserna eller när under vårdförloppet som insatserna bör göras för största effekt. Det finns heller inga studier som visar hur man bäst ska utnyttja apotekarresursen i vårdteamet eller hur apotekare och läkare ska samarbeta i arbetet med läkemedelsgenomgångar.

Metoder

Med ovanstående som bakgrund genomför vi nu en klinisk studie som syftar på att studera effekterna av en ny, utökad, modell för läkemedelsgenomgångar, som fortsätter i primärvården efter avslutad vårdtid på sjukhus. Ett multiprofessionellt team, bestående av läkare, apotekare och sjuksköterskor, inleder dessa läkemedelsgenomgångar under sjukhusvistelsen. De följs sedan av en aktiv uppföljning och en fortsättning på läkemedelsgenomgången, som även involverar patienten samt dennes primärvårdsläkare.

Studien genomförs på åtta medicin- eller geriatrikavdelningar på fyra sjukhus i tre län (Uppsala län, Västmanlands län samt Gävleborgs län). Samtliga sjukhus har idag kliniska apotekare som arbetar integrerat i vårdteamet med läkemedelsgenomgångar. Under olika studieperioder tillhandahåller vårdteamet en av tre olika interventioner till patienter som befinner sig på avdelningen: 1, en omfattande läkemedelsgenomgång under sjukhusvistelsen; 2, samma som 1 men med aktiv uppföljning i primärvården som överbryggar gapet mellan de två vårdformerna; 3, vanlig sjukvård. Interventionsfasen i studien har avslutats och totalt har drygt 2600 patienter inkluderats.

Det som i första hand kommer att mätas är skillnader mellan grupperna när det gäller behovet av sjukhusvård under ett uppföljningsår, både totalt och sjukhusvård som orsakats av läkemedelsrelaterade problem. Dessutom kommer en ekonomisk analys att göras för att se om den nya modellen är kostnadseffektiv.

Klinisk relevans

Brist på resurser i sjukvården gör att vi måste se över det vi gör så att arbetet i vårdteamet utförs på det mest effektiva sättet. Den innovativa modell för läkemedelsgenomgångar som vi här vill utvärdera i en randomiserad kontrollerad studie med hög kvalitet, kan förväntas ha stor positiv inverkan på äldres hälsa och livskvalitet genom att läkemedelsrelaterade hälsoproblem minskar och att ordinerad behandling i högre omfattning leder till önskade resultat. Om den nuvarande arbetsmodellen med integrerade apotekare inte ger den patientnytta som vi antar bör modellen ändras. Vi är övertygade om att vår föreslagna studie om ett par år kommer att kunna ge vägledning åt sjukvården i regionen, i Sverige men även internationellt, beträffande strategier för att optimera och effektivisera läkemedelsanvändningen hos äldre genom teamarbete.

Media

Alla publikationer och artiklar om studien finns här.

Studieprotokollet har registrerats på ClinicalTrials.gov: NCT02999412

Finansiering

Projektet har fått forskningsmedel från olika fonder som listas här.

Kontaktinformation

För kontaktinformation, besök denna sida.