All planerad slutenvård och planerade operationer ställs in fram till tisdag morgon. Berörda patienter kontaktas. Har du ej blivit kontaktad av oss är du välkommen till ditt vårdbesök. Läs mer här.

Mesenkymala stamceller

Hos patienter med typ 1 diabetes som just insjuknat i sin sjukdom kan en transplantation med en typ av stamceller hämtade från patientens egna benmärg stoppa angreppet på de celler som producerar insulin. Resultaten från en nyligen genomförd studie vid Akademiska sjukhuset har publicerats i tidskriften Diabetes. Per-Ola Carlsson, professor i medicinsk cellbiologi vid Uppsala universitet och överläkare vid Akademiska sjukhusets endokrin- och diabetessektionen, säger att de första resultaten är lovande men att det behövs uppföljande studier.

Vid typ 1-diabetes ger sig det egna immunsystemet på de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln. När sjukdomen väl ger symptom har så många insulinproducerande celler förstörts att patienten måste få upprepade dagliga injektioner av insulin. Men vid insjuknandet finns det en viss mängd celler kvar och det är dessa stamcellsbehandlingen avser att försöka rädda. Stamcellerna kallas mesenkymala stamceller och finns i benmärgen. I normala fall utvecklas dessa celler till att bli ben-, brosk- eller fettceller, men har en inbyggd förmåga att kunna påverka immunförsvarets celler.

I djurförsök har man redan upprepat kunnat visa att de mesenkymala stamcellerna har kunnat förhindra förstörelsen av de insulinproducerande cellerna. Nu har man gått vidare i dessa försök och behandlat människor, vilket inte gjorts tidigare. Studien omfattade 20 vuxna patienter som nyligen insjuknat i typ 1 diabetes och lottades sedan till att antingen få sedvanlig behandling eller att dessutom få behandling med mesenkymala stamceller hämtade från sin egna benmärg, förökades i laboratorium och gavs sedan tillbaka med ett dropp till blodet vid ett tillfälle.

Efter ett år jämfördes bägge grupper avseende förmågan att tillverka insulin i den egna bukspottkörteln och skillnaden var slående. De som hade fått mesenkymala stamceller hade i genomsnitt minst samma eller snarast något bättre förmåga att tillverka insulin vid blodsockerstegring såsom vid insjuknandet. I kontrollgruppen hade förmågan ytterligare försämrats. Patienterna i båda grupperna var dock i fortsatt behov av att ge sig insulin. Den restfunktion som kunde bevaras hos de som behandlades med mesenkymala stamceller bidrar till att behandlingen blir lättare att genomföra och på sikt borde risken för diabeteskomplikationer bli lägre. Av etiska skäl har de försök som görs i nuläget begränsats till vuxna, men i teorin kan man förvänta sig ännu bättre resultat hos yngre individer och förhoppningen är att man i framtiden helt kan bryta sjukdomsförloppet och i så fall finna bot för typ 1 diabetes. Där är vi ännu inte.

Mesenkymala stamceller och Typ 1-diabetes

Forskargruppen på Uppsala universitet är sammanknuten med Akademiska sjukhuset vilket gör att nya rön inom forskarvärlden snabbt kan översättas i praktiskt kliniskt bruk och snabbare komma patienterna till gagn. Inom universitet har gruppen fotfäste både inom institutionen för medicinsk cellbiologi och inom institutionen för medicinska vetenskaper.

Flera olika experimentella studier genomförs för att belysa betydelsen av betacellen, men även andra stödjande celler i de Langerhanska öarna, blodkärlsceller och nervceller har stor betydelse för betacellens funktion och eventuella regeneration. Andra studier undersöker anpassningen av öceller till insättningsstället vid ötransplantation, det vill säga den så kallade "engraftment"-processen. Idag sker implantationen i levern, men andra kärlbäddar och deras kapacitet för kärlnybildning, inflammatoriska reaktioner med mera utvärderas experimentellt.

betacellregenerativ medicinVi utför även forskning för att utveckla säkra och effektiva metoder för att generera nya mänskliga betaceller genom att stimulera beta-cellsproliferation, till exempel genom stamcellsstimulering, eller genom stamcellsdifferentiering till nya beta-celler in vivo. Kliniska studier genomförs för att förhindra utveckling av typ 1-diabetes i patienter, till exempel genom autolog mesenkymal stamcellstransplantation. Mesenkymala stamceller bor normalt i små mängder i kroppen, inklusive benmärgen, och har potent immunmodulerande kapacitet. Dessa cellers närvaro har tidigare framgångsrikt använts för att begränsa avstötning efter transplantation av benmärg och experimentella studier har visat att man kan förhindra utvecklingen av diabetes i djurmodeller.

Vid klinisk ötransplantation måste patienten ta immunhämmande läkemedel för att motverka avstötning men det finns modeller där öceller transplanteras i en kammare så att de inte nås av mottagarens immunförsvar. Om detta lyckas kan botande behandling ges utan att patienten behöver ta immunhämmande läkemedel.