Insulinpumpar

Ett alternativ till insulininjektioner spritt över dygnet är en kontinuerlig tillförsel av insulin med pump - detta kallas kontinuerlig subkutan insulininfusion (CSII). Numera kan pumpen kombineras med kontinuerlig mätning av blodglukos - sensor-augmented-pump (SAP). I dagligt tal insulinpump med sensor. Det är cirka 10 000 patienter i Sverige som har behandling med insulinpump och antalet ökar. Under 2013 upphörde den statliga subventionen för pumpbehandling och det kan därför finnas vissa regionala skillnader hur denna något dyrare behandling tillhandahålls.

Dagens pumpar är inte bara mindre än de första pumparna, utan även betydligt mer sofistikerade i sin funktion. Man brukar säga att de är små som en liten digitalkamera. Pumpen kan bäras i byxfickan eller fästas på bälte.

Anslutet till pumpen finns en tunn plastslang som kopplas till en kanyl som förs in under huden och fästs med ett plåster. Man brukar byta injektionsställe ungefär var tredje dag. Pumparna är programmerbara och levererar snabbverkande insulin kontinuerligt under dygnet. Med programmeringen kan man välja olika nivåer av insulintillförsel för olika delar av dygnet och manuellt tillföra extra insulin vid exempelvis måltider. De senaste modellerna kan kopplas samman med en kontinuerlig blodsockermätare.

Basaldos

Den dos per timme som levereras kontinuerligt, men som även den kan förprogrammeras variabel över dygnets olika timmar.

Bolusdos

När extra insulin behövs vid exempelvis måltid kan man ge valfri extrados

Minskad dos

Vid ökad fysisk aktivitet eller insulinkänning kan man reducera insulintillförseln

Fördelar

Färre injektioner
Större exakthet i given dos
Jämnare blodglukos över dygnet
Bättre HbA1c
Minskad risk för hypoglykemier

Nackdelar

Högre kostnad
Fäst vid kroppen dygnet om
Risk för ketoacidos om man inte uppmärksammar om kanylen lossat