Forskning inom kvinnosjukvården
Inom kvinnosjukvården bedrivs mycket forskning i samarbete med Uppsala universitet och andra organisationer.
Om forskningen
När du är patient hos oss kan du få frågan om att delta i någon studie.
Att göra det är självklart frivilligt men vi uppskattar ditt deltagande då det hjälper oss att utveckla vården.
Nedan kan du läsa om vilka olika forskningsprojekt som pågår hos oss just nu inom gynekologi, obstetrik och reproduktionsmedicin.
Gynekologi
Ansvarig forskare: Matts Olovsson
Information om studien
I studien undersöker vi om det räcker med en HPV-analys som uppföljning när man har behandlats för cellförändringar i livmoderhalsen. De som vi erbjuder att delta i studien är de som ska behandlas för cellförändringar. När man deltar så lämnar man ett prov som man tar själv 3 respektive 6 månader efter behandlingen. Samtidigt följs man helt enligt nuvarande rutin, det vill säga med prov som tas på sjukhuset inom 6 månader efter behandlingen.
Ansvarig prövare:
Internationell multicenterstudie, Marta Lomnytska
Information om studien:
I studien jämför vi behandlingsresultat och bedömer patienternas välmående och eventuella biverkningar av kirurgi med och utan HIPEC för primär äggstockscancer begränsad till bukhålan.
Ansvarig prövare:
Multicenterstudie, Karin Stålberg
Information om studien:
Internationell multicenterstudie där syftet är att studera skillnaderna mellan robotassisterad titthålsoperation i jämförelse med öppen bukkirurgi. De som deltar är kvinnor med ett tidigt stadium av cervixcancer.
Det första vi observerar är att man är frisk i fem år utan återfall. Efter det planerar vi även att titta på allmän överlevnad, komplikationer, livskvalité och diagnostik via "sentil node biopsy".
Ansvarig prövare: Inger Sundström Poromaa
Information om studien:
Man undersöker om en lågdos vaginal tamoxifen kan hjälpa mot underlivsbesvär och smärta vid samlag hos kvinnor med låga östrogennivåer. Exempelvis vid behandling med aromatashämmare. Om du deltar i studien kommer du att slumpvis väljas ut till att få behandling eller placebo (sockerpiller). Behandlingen pågår under tre månaders tid. Studien innebär gynekologisk undersökning, blodprov och enkätfrågpr om dina underlivsbesvär och psykiska hälsa.
Ansvarig prövare:
Marta Lomnytska
Information om studien:
Syftet är att utveckla en ny diagnostik av äggstocksförändringar, äggledarförändringar och äggstockscancer. Med hjälp av blodprover, vävnadsprover och data från journalen jämförs dagens diagnostikmetod med specifika markörer i trombocyterna i blodet. Denna data analyseras sedanför att se om markören är tillförlitlig som diagnosmetod.
Ansvarig prövare:
En biobank där flera prövare tar del av material till forskning. Ansvarig från kvinnosjukvården är Karin Glimskär Stålberg.
Information om studien:
Alla kvinnor med gynekologisk cancer tillfrågas sedan 2012 om de vill delta i U-CAN tumörbiobank.
De prover som tas är blodprover samt vaginalvätska (endometriecancer samt ovarialcancer) vid inskrivning samt tumörvävnad vid operation. Vävnadsprover sparas i en biobank vid patologen enligt U-CANs rutiner. Kliniska data och information om patienten sparas i form av U-CANs hälsoenkät samt livskvalitetenkäter. Uppföljningsprover och recidivprover tas både på kvinnosjukvården och blod- och tumörsjukdomar.
Sedan 2021 pågår även insamling av data från patienter utan känd cancerdiagnos. Detta är viktigt inom forskningen, för att kunna skilja godartade sjukdomstillstånd från cancer. Man samlar in enkäter, blodprov, vaginalvätska och vävnadsprov från kvinnor med postmenopausal blödning och äggstockscystor.
Länkar:
Obstetrik
Ansvarig prövare: Emma Fransson
Information om studien:
Graviditet och barnafödande är omvälvande livshändelser som också kan ses som ett stresstest för både kropp och psyke och där några utvecklar depressiva symtom. I 3PAD vill vi undersöka om olika mått på kroppens förmåga att reagera och anpassa sig efter stress kan förutse risk för depressiva symtom och ångest under graviditet och förlossning.
Förmågan att hantera och anpassa sig till graviditeten kommer att mätas med hjälp av två olika test som på olika sätt mäter hjärnans och kroppens förmåga att anpassa sig till stress. Det som mäts är hur pulsen varierar före och efter en stressfylld uppgift och hur pupillen vidgas under en kognitivt ansträngande uppgift.
Hur kommer resultaten att hjälpa nyblivna föräldrar?
Vi vill bidra till att vården ska ha fler möjligheter att tidigt upptäcka vilka som riskerar att av depression i samband med barnets födelse.
Varför är detta viktigt?
Depression och ångest gör ofta att man får nedsatt funktion, tex att man inte orkar arbeta. Att må psykiskt dåligt när man har en liten bebis kan vara extra svårt då det risken finns att relationen tillbarnet försvåras. Som förälder kan det också kännas svårt att söka stöd. Vi vill i framtiden ta fram enkla sätt för att mäta hjärnans stresshantering. Då kan fler personer hjälpas åt tidigt, innan psykisk ohälsa blivit ett stort lidande. Det skulle vara av stort värde, både för den personen och för familjen runtomkring. Det skulle även minska belastning på resurskrävande vård.
Länkar:
Ansvarig prövare: Överläkare Maria Jonsson
Information om studien:
Option är en svensk randomiserad kontrollerad multicenterstudie som leds från Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg och nästan alla förlossningskliniker i Sverige deltar.
Vi vänder oss till gravida som har en förväntad normal förlossning och är planerade för igångsättning (induktion). På vissa förlossningskliniker i Sverige och runt om i världen har det sedan tidigare funnits möjlighet att sättas i gång i hemmet och flera mindre studier som genomförts har visat lovande resultat. Syftet med den här studien är att ta reda på om induktion i hemmet är lika säkert och effektivt som på sjukhus.Vi undersöker även på om patienter, partners och personal trivs med induktion i hemmet och om det är ekonomiskt fördelaktigt.
Länk:
Ansvarig prövare:
Margareta Johansson
Information om studien:
Vi vill utveckla ett effektivt och tillgängligt stöd för föräldrar med förlossningsrädsla. Vi vill öka föräldrarnas egen möjlighet att hantera förlossningen och det tidiga föräldraskapet. Vi vill få mer kunskap om vad blivande föräldrar är i behov av för stöd och vad som underlättar eller försvårar att efterfråga stöd.
När du deltar i projektet kommer du vid ett tillfälle fylla i ett frågeformulär via länk eller QR-kod.
Ansvarig prövare:
Eva Bergman
Information om studien:
En europeisk multicenterstudie, så flera stora sjukhus i Europa deltar.
Vi vill hitta en optimal tidpunkt att förlösa tillväxthämmade foster i graviditetsvecka 32-37. Det gäller de foster som har en omfördelning mellan blodflödet i navelsträngen och blodflödet i arteria cerebri media. Deltagare observeras och vid uppmätt omfördelning kan de slumpvis skickas till förlossning inom 48 timmar eller fortsatt övervakning.
Länkar:
- Truffle-studie (truffle-study.org)
Ansvarig prövare:
AnnaKarin Wikström
Information om studien:
En multicenterstudie där vi samlar information i en data- och biobank för att studera orsaken till preeklampsi och tillväxthämning. Vi undersöker också hur hjärnan påverkas i det akuta skedet och på lång sikt vid preeklampsi.
Länkar:
Ansvarig prövare:
Alkistis Skalkidou
Information om studien:
Förlossningsdepression kallas det när kvinnor drabbas av nedstämdhet under graviditeten och upp till ett år efter att barnet fötts. Ungefär 12% av alla mammor får förlossningsdepression. Detta kan leda till lidande och problem för den drabbade mamman och hennes barn. Mom2B är en unik forskningsstudie om förlossningsdepression och för tidig födsel, som undersöker möjligheten att använda data insamlad via en app i telefonen för att i tidigt skede upptäcka kvinnor med hög risk att drabbas av av psykisk eller fysisk sjuklighet under graviditeten och efter förlossningen.
Länkar
Ansvarig prövare: Linda Lindström
Information om studien
En dubbelblind randomiserad kontrollerad fas III-studie som utvärderar metformin för att förlänga graviditeten vid tidig preeklampsi.
Länk
Reproduktionsmedicin
Ansvarig prövare:
Eva Bergman.
Information om studien:
Vi undersöker skillnader i fostertillväxt och fostervikt mellan IVF-graviditeter med färskt respektive fryst embryo. I tidigare studier har det visat sig att födelsevikt och förlossningstid skiljer sig mellan graviditeter som tillkommit genom provrörsbefruktning och spontan befruktning. Det finns också en skillnad beroende på vilken IVF-metod som använts.
Du får frågan att delta vid graviditetsultraljudsbesök vid Reproduktionscentrum och kan efter det anmäla ditt intresse.
Länkar:
Ansvarig prövare:
Stavros Iliadis
Information om studien:
En intervjustudie på Reproduktionscentrum där vi vill undersöka sexuell hälsa och funktion hos patienter som genomgår assisterad befruktning. Det här är ett område som inte är tillräckligt studerat och förhoppningen är att studien ska ge ökad kunskap som leder till mer anpassat stöd för de som söker behandling på Reproduktionscentrum.