Forskning på Klinisk fysiologi

Två läkare diskuterar en röntgenbild

Forskning vid sektionen Klinisk fysiologi, hjärtbilddiagnostik


Företrädare Frank Flachskampf

Vänster kammares funktion hos patienter med uttalad aorta- eller mitralisklaffläckage som inte hunnit utveckla symptom med olika avbildningsmetoder som hjärtultraljud (eko) i vila och under belastning, magnetresonanstomografi (MR), positron emissionstomografi (PET) i samarbete med Bild- och funktionsmedicinskt centrum samt PET-centrum. Syftet är att förutspå rätt tidpunkt för operation.

Kartläggning av reproducerbarhet av olika nya mått vid upprepade undersökningar särskilt om bilderna registreras av olika undersökare och därigenom om de kan användas rutinmässigt.

Ekokardiografisk karakterisering av en inlagringssjukdom av hjärta (hjärtamyloidos) i samarbete med PET-centrum. Hjärtamyloidos är en allvarlig sjukdom som är svår att diagnosticera i tid.

Faktorer som är avgörande för utveckling av hjärtengagemang vid karcinoidsjukdom; en ovanlig tumör som frisätter vissa hormoner som förosakar en specifik klaffsjukdom, på sikt som regel krävande ett klaffbyte. Studie genomförs i samarbete med Onkologisk endokrinologi som är världsledande centrum för dessa tumörer, samt med Thoraxkirurgi.

Diagnostisering av tidiga tecken av hjärtsvikt med hjälp av så kallade deformationsparametrar (strain) med ekokardiografi och jämförelse med MR, i samarbete med Klinisk fysiologisk och nuklearmedicinsk avdelning i Lund, som är ledande i Skandinavien centrum för hjärt-MR-diagnostik.

Forskning vid sektionen Klinisk fysiologi, lungfunktionsforskning


Företrädare Andrei Malinovschi

Forskningen berör först och främst det kliniska värdet av olika lungfunktionstekniker vid olika lungsjukdomar. Dessa görs delvis för att undersöka:

Vilka metoder ska användas för tidig diagnos av astma /obstruktiva lungsjukdomar?
Vilka metoder kan kartlägga engagemangen av perifera luftvägar?
Vilka metoder är användbara för att styra behandlingen /förutsäga vilka patienter med astma och KOL har större risk att försämras?

De metoder som är av intresse, förutom vanlig spirometri är: diffusionskapacitet för kolmonoxid, impulsoscillometri, kväveutsköljning samt utandat kvävemonoxid. Dessa studier bedrivs i Uppsala i samarbete med lung- och allergisjukdomar, Akademiska barnsjukhuset, Öron-näs- och halssjukdomar och fysioterpi och engegerar flera etablerade kliniska forskare samt doktorander. Vi deltar i olika nationella studier såsom SCAPIS-studien och internationella konsortier inom luftvägsforskning (såsom CHROMED, ECRHS, GA2LEN, U4, RHINE).

Ergospirometri är en metod för att skilja arbetsbegränsningar kopplade till lungsystem, hjärt-kärlsystem och muskelfunktion. Data från dessa undersökningar vägleder behandlingen och prognos av olika sjukdomar och kan användas även som riskstratifiering inför stor kirurgi. Studier görs angående metodens värde vid uppföljningen av patienter med cystisk fibros, KOL och benmärgstransplanterade patienter.