Rehabiliteringsteamet

Vi träffar barn och ungdomar som har en förvärvad hjärnskada. Förvärvad hjärnskada kan man få av till exempel slag mot huvudet, hjärntumör, epilepsi, hjärnblödning eller på grund av syrebrist. Vi träffar både barn som nyss har fått sin hjärnskada och även barn som har haft sin skada en längre tid. Skadorna kan vara mer eller mindre omfattande.

Vissa svårigheter syns inte från början utan kan komma senare. Barnet eller ungdomen kan ha svårigheter med

- trötthet
- humörsvängningar
- att orka träffa kompisar
- att röra kroppen som tidigare
- att följa med i undervisningstakten
- att minnas saker
- att planera och utföra aktiviteter i sin vardag
- att prata och berätta

Vad är en förvärvad hjärnskada?

En förvärvad hjärnskada är en skada på hjärnan eller ryggmärgen som uppkommer efter nyföddhetsperioden. Orsakerna till en förvärvad hjärnskada kan variera och påverka olika delar av hjärnan. Hur svår skadan är beror bland annat på vilken typ av skada det är och vilken del av hjärnan som skadas. Det är vanligt att både motorik, uppfattningsförmåga och förmåga att uttrycka sig påverkas efter en förvärvad hjärnskada. De som råkar ut för de svåraste hjärnskadorna får vanligtvis de största svårigheterna i efterförloppet men även lättare skador kan ge stora svårigheter. Prognosen och återhämtningen för de motoriska skadorna är ofta bättre än uppfattningsförmågan och förmågan att uttrycka sig. Det är de svårigheterna som på sikt oftast utgör de största hindren.

Orsaker till förvärvade hjärnskador:

Skador till följd av:
- Trafikolyckor
- Fallskador
- Sportskador
- Drunkningstillbud

Infektioner/kärlskador:
- Syrebrist efter nyföddhetsperioden
- Hjärnhinne- och hjärninflammationer
- Stroke
- Tumörer
- Hjärntumörer
- Andra cancersjukdomar där behandlingen orsakat en skada på centrala nervsystemet

Exempel på symtom som kan uppkomma efter en förvärvad hjärnskada:

- Huvudvärk eller andra smärttillstånd
- Synproblem
- Motoriska svårigheter
- Hormonella störningar
- Trötthet
- Depression och andra psykiatriska symtom
- Påverkan på koncentrationsförmåga, uppmärksamhet och minne
- Beteendesvårigheter
- Inlärningssvårigheter

Välkommen till rehabiliteringsteamet

Hos oss kan ni få träffa ett team som består av arbetsterapeut, logoped, barnneurolog, psykolog, sjukgymnast och specialpedagog. Vilka ni träffar beror på vilka frågor ni har och vad ditt barn behöver. Om det behövs kan andra yrkeskategorier kopplas in, t.ex. dietist, sjuksköterska och andra specialistläkare.

Vi utreder ditt barns möjligheter och svårigheter och ger förslag på vilken hjälp ditt barn behöver hemma, i skolan och på fritiden. Vi samarbetar med er som familj, förskolan/skolan, sjukvården och andra i ditt barns närhet.

Vid svårare skador kan vi även göra konsultationer på hemorten. Här (länk till kommunikationsteamet och ögonstyrning) kan du läsa mer om avancerade kommunikationslösningar och styrsätt.

Vilka får du och ditt barn träffa?

Arbetsterapeut
Arbetsterapeuten bedömer ditt barns möjligheter och begränsningar till utföra vardagliga aktiviteter. Bedömning av hand-/armfunktion, sittställning och eventuella behov av hjälpmedel som underlättar i vardagen görs också av arbetsterapeut. Efter bedömning kan vi träna den funktion där ditt barn har en svårighet och ge tips på aktiviteter för fortsatt träning.

Logoped
Logopeden bedömer hur ditt barn förstår språk, talar och kommunicerar med andra i allmänhet. Efter bedömningen får du råd om hur du på bästa sätt kan hjälpa ditt barn att kommunicera och även möjligheter att träna detta. Tillsammans med andra i teamet kan en dyslexiutredning göras om behov finns. Logopeden kan också hjälpa till om ditt barn har svårt att äta eller dricka.

Barnneurolog
Barnneurologen träffar dig och ditt barn och går igenom sjukdomshistorien samt genomför en medicinsk undersökning. Barnneurologen tar även ställning till om man behöver göra fler utredningar, exempelvis röntgen. Dessutom hjälper barnneurologen till att skriva intyg om det skulle behövas.

Neuropsykolog
Neuropsykologen bedömer hur barnet fungerar kognitivt, socialt och mår psykiskt. Samtal sker med barnet och föräldrarna kring hur barnet och familjen mår. För att ta reda på om barnet har fått en förvärvad hjärnskada och vilka konsekvenser det medför görs alltid en neuropsykologisk bedömning. En neuropsykologisk bedömning består i att undersöka grundläggande funktioner som minne, uppmärksamhet, inlärning, intelligens, planeringsförmåga samt förmåga att styra och kontrollera sitt beteende. Efter bedömningen ges rekommendationer för vidare åtgärder såsom förhållningssätt (copingstrategier), familjestöd, enskild terapi och kognitiv träning.

Sjukgymnast
Sjukgymnasten undersöker hur ditt barn rör sig och använder sin kropp. Du och ditt barn kommer tillsammans med sjukgymnasten överens om vad ditt barn behöver öva eller träna på. Sjukgymnasten försöker göra träningen så rolig och lustfylld som möjligt. Om ditt barn behöver hjälpmedel för att gå och röra sig kan sjukgymnasten hjälpa till att prova ut dessa hjälpmedel.

Specialpedagog
Hos specialpedagogen får du läsa, skriva och räkna. Tillsammans försöker specialpedagogen och ditt barn hitta strategier för att lösa skoluppgifter. Vi använder dator och andra hjälpmedel. Målet är att hitta sätt som gör det lättare att lära sig nya saker. Vid mer omfattande hjärnskador arbetar specialpedagogen med sinnesstimulering och aktiviteter som knyter an till ditt barns intressen.

Läs mer om förvärvade hjärnskador

Att se sina framsteg - Efter förvärvad hjärnskada

Christina Eklund, specialpedagog, 85 kr+porto
Att se sina framsteg är ett skattningsmaterial som bygger på författarens erfarenheter som specialpedagog vid Folke Bernadotte regionhabilitering i Uppsala (FBH) där hon under många år träffat barn och ungdomar med  förvärvad hjärnskada. I detta arbete har hon sett att många barn och ungdomar haft svårt att se sina framsteg.Författaren har arbetat fram och använt ett skattningsmaterial för att utvärdera förmågor och funktioner som kan ha påverkats av skadan.Skattningsmaterialet har ambitionen att synliggöra de faktiska framsteg som personen med förvärvad hjärnskada gjort. Har inga framsteg skett inom aktuella områdena kan materialet istället öppna för diskussion kring tänkbara orsaker och behov.

Metodhandbok

Pedagogiskt stöd för elever med förvärvad hjärnskada

Att samtala- med klasskamrater och syskon till barn med förvärvad hjärnskada

 Christina Eklund, specialpedagog
Att samtala är ett informationsmaterial om de vanligaste kognitiva svårigheterna som kan drabba den som råkat ut för en förvärvad hjärnskada. Materialet består av en lärarhandledning med kort information, förslag på diskussionsfrågor och exempel på hur klasskamrater och syskon kan göra för att underlätta. På en CD-skiva finns bilder och rubriker som presenterar områdena att samtala kring.

Övningar för uppmärksamhet och minne.

Solveig Laurin, 23 sidor, 2004, 100 kr
Författaren har under sina många år som speciallärare för elever med funktionshinder samlat ett antal exempel på övningar som visat sig roliga och motiverande för alla barn. Aktiviteterna har till syfte att stimulera och utveckla  perception, motorik och
språk.Övningarna har grupperats efter svårighetsgrad för att underlätta att gå från det enkla till det svåra.

Inez slänger döden i Fyrisån

Hur är det för dig? 

Ett samtalsmaterial som ger en övergripande bild av olika svårigheter som elever med förvärvad hjärnskada kan uppleva i skolan.