Matlaget

Vi har lång erfarenhet av barn och ungdomar med ätsvårigheter. Det finns olika anledningar till att inte äta såsom att inte kunna eller att ha en ätovilja. Familjer kommer till oss från hela Sverige och har olika bakgrund, men alla har samma önskan, att hjälpa sitt barn att äta mer.

För tillfället har vi inte möjlighet att ta emot remisser för barn 7 år eller äldre för ätutredningar. För barn från 7 år med gastrostomi eller utvecklingsstörning kan eventuellt insats erbjudas efter individuell remissbedömning.

Här kan du läsa mer om ätsvårigheter och hur vi i matlaget kan hjälpa till.

Ätovilja men inte matvägran

Vad är ätovilja?

Ätovilja är när någonting i att äta känns obehagligt för barnet och därför klarar de inte äta. Vissa barn äter och dricker små mängder. De kanske bara klarar av att äta få sorters mat eller kväljer/kräks när de äter viss sorts mat. Andra barn har en så kallad nässond eller knapp på magen (gastrostomi/PEG) för att de inte äter tillräckligt. Vissa barn har ett hjärtfel eller är för tidigt födda, medan andra barn inte har några svårigheter förutom ätoviljan.

Varför säger vissa matvägran?

Ibland kan man läsa om "matvägran" men vi tycker inte att det ordet är bra. Det låter som att barnet vägrar äta för att trotsa eller har en maktkamp med föräldrarna. Vi menar att barnet alltid gör så gott det kan och därför använder vi ordet ätovilja.

Mitt barn kan inte äta

Vissa barn har svårt att röra sin kropp eller mun och det ger dem svårigheter att äta eller dricka. Man säger då att barnet har motoriska svårigheter att äta. Barn kan ha både en ätovilja och motoriska svårigheter, eller bara den ena.

Kan man vara beroende av en sond?

Ett ord som ibland används är "sondberoende", att barnet inte vill äta för att det får all energi från sondmaten. Det är livsviktigt att barnet får i sig tillräckligt med energi och näring samtidigt som man jobbar med att öka barnets intresse för att äta. Vi tror inte att barn automatiskt börjar äta mer för att man slutar ge sondmat. Barnet behöver ha utvecklat rätt förutsättningar i sin motorik, sensorik samt ha ett intresse för ätande. Hos oss drar vi bara ner på sondmatningen om dessa förutsättningar finns eller om det är uppenbart att barnet får för mycket sondmat.


Sensorisk obalans

Många barn som har en ätovilja upplever intryck, framför allt känsel, annorlunda på sina händer och i sin mun. Det är vanligt att barnen inte tycker om att bli kladdiga. Vi kan se det både vid maten och när barnet leker. Barnet kanske undviker sandlådan, avskyr att gå barfota på gräs eller att borsta tänderna. Vid maten syns det till exempel genom att barnet samlar mat i munnen, spottar ut, kväljer eller till och med kräks när de äter vissa sorters mat.

Har mitt barn en ätstörning?

Att ha en ätovilja är inte samma sak som att ha en ätstörning. När barnet/ungdomen har en ätstörning tänker det mycket på vikt och att hålla sig smal. Barnen/ungdomarna som har en ätovilja slutar inte äta för att hålla sig smala. Båda grupperna har problem med ätande, men av olika anledningar. Vi behandlar inte barn med ätstörningar, men ibland är det svårt att skilja mellan de två ätproblemen.

Välkommen till oss i matlaget

Alla barn och ungdomar som kommer till oss är unika, med olika bakgrund och svårigheter. Därför tycker vi att det är viktigt att man får träffa ett team kring ätande. Vårt team heter Matlaget och vi har lång erfarenhet av ätproblem hos barn. Vi tar emot barn från 0-18 år. Vi lär känna barnet och familjen för att kunna hjälpa dem på bästa sätt. Vi i teamet och föräldrarna ser tillsammans vad barnet har svårt för, men framför allt vad som gör det lättare för barnet. Vi ser vad som påverkar ätandet och hur vi kan bygga på barnets starka sidor.

Såhär kan en vistelse hos oss se ut:
Barnet har olika aktiviteter under dagen. Vi arbetar gemensamt mot förbättrat ätande och mående som mål. Vi bygger på barnets intresse och föräldrarna får träna på hur de kan stödja barnet i måltid och lek. Föräldrarna är alltid med för att lära sig hur de kan göra hemma.
En utrednings- och behandlingsperiod på FBH innebär en praktisk föräldrarutbildning.

Om mor- och farföräldrar, förskolepersonal eller andra personer från hemorten vill vara med så är de också välkomna. Familjerna kan bo i samma hus som man träffar teamet, på närliggande hotell eller hemma om man bor nära.

Teamet Matlaget består av:

Logopeden bedömer hur barnet äter. Hon stöttar föräldrarna i måltidssituationen för att öka barnets intresse att äta.

Specialpedagogen visar föräldrarna hur man kan locka barnet att utforska ät- och drickbart i lekfulla situationer.

Dietisten bedömer vad barnet äter och dricker, både genom munnen eller genom eventuell gastrostomi. Hon hjälper till om man behöver ändra något för att ge bättre förutsättningar för att ätträna.

Sjukgymnasten stöttar föräldrarna i att ge ett vägledande tilltal i andra situationer än måltiden. Hon stärker barnet genom att visa att det kan klara nya aktiviteter.

Barnneurologen undersöker barnet, deltar i diskussioner med teamet och gör en samlad medicinsk bedömning.

Psykologen pratar med föräldrarna om bland annat behandlingsperioden och tankar kring fortsättningen hemma. Ibland observerar psykologen barnet i måltiden och i leken.

Läs mer om ätsvårigheter

"Varsågod" Handbok för föräldrar till barn med ätproblem, 78 sidor, 2015

Handboken är skriven av logopederna Ingalill Ek och Elisabeth Uhlén Nordin.

Boken vänder sig i första hand till föräldrar, som vill öka förståelsen för sitt barns ätproblem och få konkreta förslag till vad de själva kan göra. Många råd är också användbara för barn vars ätproblem troligen är övergående. Inom omvårdnadsutbildningar och för personalgrupper inom barnsjukvård och förskola kan handboken bidra med värdefull kunskap.

I den reviderade upplagan finns en utökad diskussion om "ätovilja" som blivit ett begrepp som används allt mer. Det finns även fler exempel från behandling och synpunkter från föräldrar till barn som varit på Folke Bernadotte regionhabilitering för en utredningsperiod kring ätsvårigheter.
Denna bok går att beställa nedan

Tre perspektiv på ätovilja

Författare: Ingalill Ek, logoped och Anna Ås, specialpedag
Omfattar tre böcker samlade i en mapp. 380 kr
De beskriver hur barnet kan tänkas uppfatta sina svårigheter, hur föräldrarna funderar och hanterar sitt barn som inte vill äta samt hur den vuxne i lustfylld, kravlös mat-lek med barnet kan locka det att upptäcka och utforska ätbart på ett allsidigt sätt.

"Jag och maten - Mia berättar"är tänkt att ge möjlighet för barn att tillsammans med vuxen prata om och känna igen sig i de funderingar, glädjeämnen och förhoppningar som ett barn med ätovilja kan ha kring sina svårigheter.

 "Mia och maten – föräldrarnas reflektioner" speglar vanliga föräldrareflektioner när de söker efter orsaker till sitt barns ätproblem, hur de letar smaker och konsistenser, försöker lära sitt barn äta, förhåller sig till omgivningens alla råd eller pendlar mellan hopp och misstro om att allt ska ordna sig.

"Mat och lek" är en idébok om hur ät- och drickbart blir ett naturligt inslag i barnets och den vuxnes lek, erfarenheter som i sin tur kan gynna barnet i den faktiska måltiden. I boken finns förslag bl.a. på hur den vuxne kan förbereda mat-lek, vara modell, tolka barnets reaktioner och utveckla leken.
Denna bok går att beställa nedan

 "Kan inte äta, vill inte äta?" 

Skriven av Ingalill Ek

Om en behandlingsmodell av matvägran

 

Ett barns väg till matlust

Läs mer i artiklar och på hemsidor

 Beställ böcker här

Vanliga frågor och svar

 Läs mer