All planerad slutenvård och planerade operationer ställs in fram till tisdag morgon. Berörda patienter kontaktas. Har du ej blivit kontaktad av oss är du välkommen till ditt vårdbesök. Läs mer här.

Matlaget

Vi har lång erfarenhet av barn och ungdomar med ätsvårigheter. Det finns olika anledningar till att inte äta såsom att inte kunna eller att ha ätsvårigheter. Familjer kommer till oss från hela Sverige och har olika bakgrund, men alla har samma önskan, att hjälpa sitt barn att äta mer.

För tillfället har vi inte möjlighet att ta emot remisser för barn 7 år eller äldre för ätutredningar. För barn från 7 år med gastrostomi eller utvecklingsstörning kan eventuellt insats erbjudas efter individuell remissbedömning.

Här kan du läsa mer om ätsvårigheter och hur vi i matlaget kan hjälpa till.

Ätovilja men inte matvägran

Vad är ätovilja?

Ätovilja är när någonting i att äta känns obehagligt för barnet och därför klarar de inte äta. Vissa barn äter och dricker små mängder. De kanske bara klarar av att äta få sorters mat eller kväljer/kräks när de äter viss sorts mat. Andra barn har en så kallad nässond eller knapp på magen (gastrostomi/PEG) för att de inte äter tillräckligt. Vissa barn har ett hjärtfel eller är för tidigt födda, medan andra barn inte har några svårigheter förutom ätoviljan.

Varför säger vissa matvägran?

Ibland kan man läsa om "matvägran" men vi tycker inte att det ordet är bra. Det låter som att barnet vägrar äta för att trotsa eller har en maktkamp med föräldrarna. Vi menar att barnet alltid gör så gott det kan och därför använder vi ordet ätovilja.

Mitt barn kan inte äta

Vissa barn har svårt att röra sin kropp eller mun och det ger dem svårigheter att äta eller dricka. Man säger då att barnet har motoriska svårigheter att äta. Barn kan ha både en ätovilja och motoriska svårigheter, eller bara den ena.

Kan man vara beroende av en sond?

Ett ord som ibland används är "sondberoende", att barnet inte vill äta för att det får all energi från sondmaten. Det är livsviktigt att barnet får i sig tillräckligt med energi och näring samtidigt som man jobbar med att öka barnets intresse för att äta. Vi tror inte att barn automatiskt börjar äta mer för att man slutar ge sondmat. Barnet behöver ha utvecklat rätt förutsättningar i sin motorik, sensorik samt ha ett intresse för ätande. Hos oss drar vi bara ner på sondmatningen om dessa förutsättningar finns eller om det är uppenbart att barnet får för mycket sondmat.


Sensorisk obalans

Många barn som har en ätovilja upplever intryck, framför allt känsel, annorlunda på sina händer och i sin mun. Det är vanligt att barnen inte tycker om att bli kladdiga. Vi kan se det både vid maten och när barnet leker. Barnet kanske undviker sandlådan, avskyr att gå barfota på gräs eller att borsta tänderna. Vid maten syns det till exempel genom att barnet samlar mat i munnen, spottar ut, kväljer eller till och med kräks när de äter vissa sorters mat.

Har mitt barn en ätstörning?

Att ha en ätovilja är inte samma sak som att ha en ätstörning. När barnet/ungdomen har en ätstörning tänker det mycket på vikt och att hålla sig smal. Barnen/ungdomarna som har en ätovilja slutar inte äta för att hålla sig smala. Båda grupperna har problem med ätande, men av olika anledningar. Vi behandlar inte barn med ätstörningar, men ibland är det svårt att skilja mellan de två ätproblemen.

Välkommen till oss i matlaget

Alla barn och ungdomar som kommer till oss är unika, med olika bakgrund och svårigheter. Därför tycker vi att det är viktigt att man får träffa ett team kring ätande. Vårt team heter Matlaget och vi har lång erfarenhet av ätsvårigheter hos barn. Vi tar emot barn från 0-18 år. Vi lär känna barnet och familjen för att kunna hjälpa dem på bästa sätt. Vi i teamet och föräldrarna ser tillsammans vad barnet har svårt för, men framför allt vad som gör det lättare för barnet. Vi ser vad som påverkar ätandet och hur vi kan bygga på barnets starka sidor.

Såhär kan en vistelse hos oss se ut:
Barnet har olika aktiviteter under dagen. Vi arbetar gemensamt mot förbättrat ätande och mående som mål. Vi bygger på barnets intresse och föräldrarna får träna på hur de kan stödja barnet i måltid och lek. Föräldrarna är alltid med för att lära sig hur de kan göra hemma.
En utrednings- och behandlingsperiod på FBH innebär en praktisk föräldrarutbildning.

Om mor- och farföräldrar, förskolepersonal eller andra personer från hemorten vill vara med så är de också välkomna. Familjerna kan bo i samma hus som man träffar teamet, på närliggande hotell eller hemma om man bor nära.

Teamet Matlaget består av:

Logopeden bedömer hur barnet äter. Hon stöttar föräldrarna i måltidssituationen för att öka barnets intresse att äta.

Specialpedagogen visar föräldrarna hur man kan locka barnet att utforska ät- och drickbart i lekfulla situationer.

Dietisten bedömer vad barnet äter och dricker, både genom munnen eller genom eventuell gastrostomi. Hon hjälper till om man behöver ändra något för att ge bättre förutsättningar för att ätträna.

Barnneurologen undersöker barnet, deltar i diskussioner med teamet och gör en samlad medicinsk bedömning.

Psykologen har ibland stödsamtal med föräldrarna om bland annat behandlingsperioden och tankar kring fortsättningen hemma.

Vanliga frågor och svar

 Läs mer