All planerad slutenvård och planerade operationer ställs in fram till tisdag morgon. Berörda patienter kontaktas. Har du ej blivit kontaktad av oss är du välkommen till ditt vårdbesök. Läs mer här.

Kommunikationsteamet

Familjer till barn med funktionsnedsättningar av olika slag kan behöva stöd för att kommunikationen med barnet ska fungera. Att kunna samspela och kommunicera med andra människor är nödvändigt för att ha ett bra liv och det är också en mänsklig rättighet! Alla föds inte med samma förutsättningar och man kan råka ut för något i livet som försvårar utvecklingen. Att prata med varandra är ett sätt att kommunicera men det finns andra sätt som vi kan kommunicera på.

På Folke Bernadotte regionhabilitering (FBH) finns kommunikationsteamet som kan hjälpa till med att kartlägga barnets resurser och visa på möjligheter att utveckla samspel och kommunikation. Här kan barn och familjer få prova på olika metoder och vi kan hjälpa till med att välja och anpassa kommunikationshjälpmedel till barnet. Arbetet sker i samarbete med föräldrarna. Nätverket på hemmaplan samverkar också i de insatser som görs på FBH.

Vilka AKK-sätt finns?

Tecken

Tecken som AKK, brukar förkortas TAKK, är ett anpassat sätt att använda tecken ur de dövas teckenspråk. Det kan fungera utmärkt som kommunikationssätt för en del familjer. Har barnet stora motoriska problem kanske det inte fungerar som uttryckssätt för barnet men det kanske hjälper barnet att förstå bättre.

Bilder

Bilder som AKK kan användas på många sätt. Man kan bygga upp bildkartor eller bildböcker, anpassade till barnets behov och förmåga. Bildkartan/boken blir ett kommunikationshjälpmedel och det innebär att vi i barnets omgivning försöker vara modeller genom att "pekprata" med barnet. Vi pratar och pekar på bilderna samtidigt – det här är något vi alla behöver träna på! Målet kan vara att barnet också ska prata med oss genom att peka på bilderna på något sätt.

Bilder som AKK kan innebära mer än bildkartor. Ett bildschema över dagens aktiviteter berättar för barnet vad som ska hända. Det kan också vara ett sätt för barnet att berätta vad han/hon gjort under dagen – genom att visa upp sitt schema efteråt!

Exempel på olika bildscheman.

Vilka bilder ska man använda

För en del barn passar kanske fotografier passar bäst. Enkla tecknade bilder finns i färdiga bilddatabaser eller i kortlådor som man kan få som hjälpmedel.

Det finns även flera andra bilddatabaser med mer stiliserade bilder som man kan välja mellan. Barnets syn- och syntolkningsförmåga påverkar vilka bilder som är lämpliga att använda. Valet av bild- eller symbolsystem sker alltid i samarbete med föräldrar och nätverket på hemmaplan .

Bliss är ett symbolsystem som började användas på 70-talet i Sverige och som idag alltjämt är aktuellt för en del barn. En blisskarta ger möjligheter att uttrycka hela satser med korrekt grammatik

 

Hur ska man organisera bilderna för att de ska fungera optimalt

Alla barn är olika och metoder och träning måste anpassas efter varje barn. För en del barn kanske man plockar fram lösa bilder för sådant som man vill prata om i en viss situation. Bilderna kanske arrangeras på ett bildstöd eller en bildram.

Vi kan också välja att göra en pekkarta men bilder som passar till en viss aktivitet, till exempel när barnet ska leka med docka eller bilar. Då använder vi en situationskarta som vi pekpratar till tillsammans med barnet.

En generell pekkarta, som kan användas i många situationer, kan byggas upp på olika vis.

Blisskartan ovan är uppbyggd efter kategorier och olika färgbakgrund och visar vilken ordklass ordet har. Flikkartor, där en liten flik fungerar som register, kan ses som en generell karta som man bläddrar sig fram i och som kan göras i olika storlek.

Ett annat sätt att bygga upp en bildkarta, som man bläddrar sig fram i, är att använda en pragmatisk organisation. Det betyder att man utgår från hur språket används i sociala sammanhang. Man bygger då upp en kommunikationsbok med många sidor och använder ett speciellt navigationssystem i boken.

Finns det tekniska hjälpmedel som kan hjälpa barnet att uttrycka sig?

Ja, det finns en mängd olika talande hjälpmedel, allt ifrån enkla "pratkontakter" som ger möjlighet till ett enda röstmeddelande till avancerade datorbaserade talande hjälpmedel.

Vi kan hjälpa till att prova ut dessa hjälpmedel. Idag börjar man också alltmer använda Appar till smartphones och surfplattor som kommunikationshjälpmedel till barn och vi kan ge tips och idéer kring sådana.

                

Enkel "pratapparat"    Surfplatta                     Ögonstyrningsdator

Vad gör man om barnet inte kan peka med handen

Det finns andra sätt att peka! En peklampa som man fäster på glasögonbågen eller på en hjälm kan ibland vara ett alternativ. Barnet kanske kan blickpeka. Ibland behöver man träna upp den förmågan på ett lekfullt sätt.

Ögonpekningsramar eller specialgjorda bildkartor kan vi hjälpa till att skapa för att underlätta för barnet att blickpeka. Ögonpekning kan även användas som styrsätt till dator. Med en anpassad programvara kan datorn bli barnets röst.

Vi i kommunikationsteamet har stor erfarenhet av både utprovning och träning av sådana hjälpmedel. Vi kan hjälpa till att göra personliga anpassningar i kommunikationsprogrammen samt ge stöd och hjälp till personer i barnets nätverk hur man ska komma igång med hjälpmedlet.

Autism hos barn med flera funktionshinder

Barn som har en CP-skada, en psykisk utvecklingsstörning eller en kromosomavvikelse som huvuddiagnos kan ibland även ha en problematik kring samspel som påverkar den kommunikativa utvecklingen. Funderingar kring autismspektrumstörning hos barnet beskrivs ibland av föräldrar eller personal.

Kommunikationsteamet kan hjälpa till med utredning av autism hos dessa barn och ge råd och stöd kring en individanpassad pedagogik och lämplig AKK för att möta barnets behov.

Vi som arbetar i kommunikationsteamet

Logopeden samspelar med barnet och bedömer barnets språk- och talförmåga och kommunikativa resurser. Olika AKK-sätt provas och används i lek och övningar. Logopeden kan hjälpa till med att bygga upp början till en kommunikationsbok/karta och stötta föräldrar i hur man kan använda hjälpmedlet i olika situationer. Anpassning av kommunikationsprogram i dator eller i annat samtalshjälpmedel är logopeden också delaktig i.

Sjukgymnasten bedömer barnets möjligheter och förmåga att nyttja sina motoriska förutsättningar vid val av kommunikationssätt. Sjukgymnasten provar och utvärderar också vilka kommunikationssätt och kommunikativa tekniker som kan fungera i motoriska lekar eller övningar. Dessutom provar och genomför sjukgymnasten även riktade motoriska övningar som syftar att underlätta för barnet att använda valt kommunikationssätt.

Psykologen bedömer barnets kognitiva förutsättningar för kommunikation och AKK- hjälpmedel. Situationen anpassas så att barnet kan svara på sitt bästa sätt t.ex. genom ögonpekning. Förutom utvecklingsnivå bedöms förmågor som är viktiga för kommunikation; som uthållighet, koncentrationsförmåga, visuell perception, intresse, nyfikenhet, egen riktad aktivitet samt förmåga till samspel. Bedömningen sker också i samspel med barnet under lekar och aktiviteter där vi har roligt tillsammans.

Pedagogen observerar barnets samspel och kommunikation i lek och skolarbete. Olika kommunikativa tekniker och hjälpmedel prövas för att se vad som passar barnet och underlättar inlärning. Pedagogen bedömer alltid barnets förutsättningar för att lära sig läsa och skriva.

Arbetsterapeuten provar ut styrsätt till dator och ser över barnets sittande. Barnets AKK tränas och används i olika vardagssituationer, till exempel i köksaktiviteter eller i lek och spel. Arbetsterapeuten är också delaktig i att utforma en individuell anpassning i barnets kommunikationsprogram.

Barnneurologen undersöker barnet, deltar i diskussioner med teamet och gör en samlad medicinsk bedömning.