All planerad slutenvård och planerade operationer ställs in fram till tisdag morgon. Berörda patienter kontaktas. Har du ej blivit kontaktad av oss är du välkommen till ditt vårdbesök. Läs mer här.

Neurologi barn och vuxna

Afasi, språksvårigheter på grund av hjärnskada

Afasi är en störning av språkförmågan som främst uppkommer efter skador i vänster hjärnhalva. Personer som får afasi kan uppleva många olika typer av språksvårigheter. De kan få svårt att förstå talat språk, hitta ord, formulera meningar, läsa och/eller skriva. Vilka typer av svårigheter man får och omfattningen av dem beror på var skadan sitter och hur utbredd den är.

Den vanligaste orsaken till afasi är stroke (hjärninfarkt och hjärnblödning) men man kan också få afasi efter hjärnskada orsakat av slag mot huvudet, hjärntumör samt inflammation i hjärnan.

Vad gör logopeden?

Logopeden utreder språk- och kommunikationsförmåga hos personen med afasi och får därigenom en bild av vad personen har för starka och svaga språkliga sidor. Logopeden hjälper sedan till med att rehabilitera språkförmågan och att hjälpa personen med afasi att hitta ett så bra kommunikationssätt som möjligt. Att ge information till närstående och personal på vårdavdelningar om hur man kommunicerar på bästa sätt med personen med afasi ingår också i logopedens arbetsuppgifter.

Hur får man kontakt med logoped?

Logoped ingår i team på rehabiliteringsavdelningar inom rehabiliteringsmedicin och geriatrik samt arbetar som konsult på avdelningar där patienten vistas i tidigt skede. Logoped finns även på Enköpings lasarett och i Tierp. Har man inte kontakt med någon av dessa verksamheter, kan man söka logoped via sin husläkare. Remissen ska då skickas elektroniskt till Länslogopedin vid logopedmottagningen vid Akademiska sjukhuset (ingång 79).

Dysfagi, sväljsvårigheter

Dysfagi är tugg- och sväljproblem. Dysfagi kan finnas både hos barn och vuxna. Gemensamt för både barn och vuxna är att orsaken till problemen oftast finns i nerv- muskelfunktionen på grund av neurologisk sjukdom eller skada.

Hos äldre förekommer dysfagi ofta efter stroke eller vid neurologisk sjukdom som Parkinsons sjukdom, ALS och MS. Dysfagi kan även finnas efter operation eller strålning av munhåla och hals.

Vid neurologisk sjukdom kan tugg- sväljproblemen försvåras om grundsjukdomen förvärras. Efter stroke går vissa tugg- sväljproblem helt tillbaka medan hos andra kan besvären finnas kvar i olika grad. Efter operation eller strålning kan sväljbesvären hålla sig konstanta under lång tid.

Vad gör logopeden?

Logopeden bedömer tugg- och sväljförmåga hos personen med dysfagi. Bedömningen ligger till grund för olika ställningstaganden. Det kan vara vidare utredning hos specialistläkare, rekommendationer om olika anpassningar av mat och dryck för att underlätta tuggning och sväljning, sväljningsträning, handledning vid matning eller äthjälpmedel för att underlätta.

Hur får man kontakt med logoped?

Logoped ingår i team på rehabiliteringsavdelningar inom rehabiliteringsmedicin och geriatrik samt arbetar som konsult på avdelningar där patienten vistas i tidigt skede. Logoped finns även på Enköpings lasarett och i Tierp. Har man inte kontakt med någon av dessa verksamheter, kan man söka logoped via sin husläkare. Remissen ska då skickas elektroniskt till Länslogopedin vid logopedmottagningen vid Akademiska sjukhuset (ingång 79).

Dysatri, talsvårigheter på grund av neurologisk sjukdom eller skada

Dysartri är en talstörning som drabbar artikulationen. Detta som en följd av nedsatt funktion i talmuskulaturen. Talet blir otydligt och ibland svårförståeligt. Nedsättningen kan bero på hjärnskada eller någon form av neurologisk sjukdom som exempelvis Parkinsons sjukdom, MS och ALS.

Hur artikulationen påverkas beror i hög grad på orsaken. Ibland finns synbara förlamningar i läppar och tunga. Ibland är det koordinationen mellan artikulationsmusklerna som är drabbad. Även samordningen mellan artikulation och röst kan vara påverkad. Sväljningsbesvär finns också ofta med i bilden, då det är samma muskelgrupper vi använder när vi talar och när vi äter.

Vad gör logopeden?

Logopeden gör en bedömning och hjälper personen med dysartri att använda sina talresurser så effektivt som möjligt. Logopeden kan också förmedla och träna användningen av alternativa och kompletterande kommunikationssätt. Vid behov skriver logoped ut kommunikationshjälpmedel.

Hur får man kontakt med logoped?

Logoped ingår i team på rehabiliteringsavdelningar inom rehabiliteringsmedicin och geriatrik samt arbetar som konsult på avdelningar där patienten vistas i tidigt skede. Logoped finns även på Enköpings lasarett och i Tierp. Har man inte kontakt med någon av dessa verksamheter, kan man söka logoped via sin husläkare. Remissen ska då skickas elektroniskt till Länslogopedin vid logopedmottagningen vid Akademiska sjukhuset (ingång 79).

Kommunikationssvårigheter pga hjärnskada

Vid stroke och andra hjärnskador som drabbat den ickedominanta hjärnhalvan (oftast höger, vilket ger t.ex. förlamning i vänster kroppshalva) görs en bedömning av språk och kommunikation. Tal- och skrivförmåga liksom förmåga att läsa och förstå tilltal undersöks. Kommunikationen i samtal kan förändras såsom förmåga att tolka och uttrycka mimik, gester och kroppsspråk. Att kontrollera och förstå betoning, pauser och nyanser i talet liksom samtalens turtagning och samspel bedöms.

Logopedbedömningen är viktig då svårigheterna kan vara subtila och kanske inte uppmärksammas. Personer med dessa svårigheter kan förneka eller vifta bort svårigheterna vilket är en följd av hjärnskadan: neglekt. En person med neglekt kan t.ex. tro sig kunna återgå till arbetsuppgifter som att skriva, läsa och föra viktiga samtal trots att bara högersidan av en text läses eller stavfel och störningar i talet förekommer.

Hur får man kontakt med logopeden?

Remiss från ansvarig läkare behövs. Logopeden arbetar i team kring dessa patienter eller på logopedmottagningen, ingång 79.