Logopedernas undersökningar och behandlingar

Läs om några av de diagnoser och behandlingar vi logopeder har hand om på Akademiska sjukhuset.

Afasi, språksvårigheter på grund av hjärnskada.

Afasi är en störning av språkförmågan som främst uppkommer efter skador i vänster hjärnhalva. Personer som får afasi kan uppleva många olika typer av språksvårigheter. De kan få svårt att förstå talat språk, hitta ord, formulera meningar, läsa och/eller skriva. Vilka typer av svårigheter man får och omfattningen av dem beror på var skadan sitter och hur utbredd den är.

Den vanligaste orsaken till afasi är stroke (hjärninfarkt och hjärnblödning) men man kan också få afasi efter hjärnskada orsakat av slag mot huvudet, hjärntumör samt inflammation i hjärnan.

Vad gör logopeden?

Logopeden utreder språk- och kommunikationsförmåga hos personen med afasi och får därigenom en bild av vad personen har för starka och svaga språkliga sidor. Logopeden hjälper sedan till med att rehabilitera språkförmågan och att hjälpa personen med afasi att hitta ett så bra kommunikationssätt som möjligt. Att ge information till närstående och personal på vårdavdelningar om hur man kommunicerar på bästa sätt med personen med afasi ingår också i logopedens arbetsuppgifter.

Hur får man kontakt med logoped?

Logoped ingår i team på rehabiliteringsavdelningar inom rehabiliteringsmedicin och geriatrik samt arbetar som konsult på avdelningar där patienten vistas i tidigt skede. Logoped finns även på Enköpings lasarett och i Tierp. Har man inte kontakt med någon av dessa verksamheter, kan man söka logoped via sin husläkare. Remissen ska då skickas elektroniskt till Länslogopedin vid logopedmottagningen vid Akademiska sjukhuset (ingång 79).

Cancer i munhåla och käke

Varje år drabbas ca 250 personer i Sverige av cancer i munhålan och/eller käken. Munhålecancer är cancer som sätter sig på olika ställen i munhålan, till exempel tungan, gommen eller tandköttet.

Behandlingen för denna cancerform varierar beroende på var tumören sitter och hur utbredd den är.
Strålbehandling och/eller operativa åtgärder är vanligast.
Efter behandlingen kan problem som sväljningsbesvär, muntorrhet och svårigheter att artikulera uppstå.

Vad gör logopeden?

Logopeden hjälper patienten med de besvär med sväljning- och tal som kan uppstå. Man får lära sig att anpassa sitt tal till de förändringar som skett i munhålan. Logopeden kan också ordinera olika typer av talhjälpmedel som kan vara användbara om man inte kan göra sig förstådd med enbart sitt tal. Talet kan trots att delar av tungan opererats bort fungera ganska bra.
Logopeden kan också ge råd om konsistensanpassning av mat och även lära ut olika tekniker för att svälja bättre och säkrare. Här samarbetar man ofta med en dietist och en öronläkare.

Hur får man kontakt med logoped?

Logopeden finns på Akademiska sjukhuset ingång 78/79 och samarbetar med Öron-, näsa- och halskliniken. Remisser sänds därifrån när patienter är aktuella för behandling och/eller rådgivning av logoped.

Cancer i struphuvudet

I Sverige drabbas varje år ca 200 personer av cancer i struphuvudet. Behandlingen av detta varierar beroende på tumörens storlek och läge. Cirka 1/4 av dessa kan behöva operera bort hela struphuvudet, en så kallad laryngektomi. Då kan man inte andas på vanligt sätt utan det måste ske via ett hål på halsen, ett så kallat stoma.
Genom denna operation förlorar man också sin naturliga röstkälla (stämbanden) och därigenom förlorar man sin röst. Det finns dock olika möjligheter att ersätta denna. Det vanligaste är att man använder sig av matstrupen som röstkälla.

När man laryngektomeras och andas genom ett hål på halsen förlorar man även näsans funktion att fukta och värma luften man andas in. Den som laryngektomeras måste därför ha en artificiell "näsa" på sitt stoma i form av ett plåster med ett filter. Detta också för att skydda stomat.

Vad gör logopeden?

Logopeden träffar patient och anhörig innan operationen för att informera om konsekvenserna av laryngektomin. Det är vanligt att patienten får träffa en tidigare opererad tillsammans med logopeden. Då ges möjlighet att ställa frågor till någon som levt med annorlunda röst en längre tid.

Efter operationen träffar logopeden ofta patienten på avdelningen varje dag. Logopeden ser till att patienten har ett sätt att kommunicera på direkt. Det kan vara med hjälp av papper och penna eller tekniska hjälpmedel. Logopeden kan också tidigt börja med artikulationsövningar utan röst. Det gäller att skapa en medvetenhet om hur språkljud bildas.

Logopeden har sedan en central roll vad gäller att sätta igång/lära ut den nya rösten. Det finns tre olika sätt man kan ersätta patientens röstkälla.

Ventiltal: De flesta som laryngektomeras idag får en så kallad "röstventil" inopererad. Den sitter mellan luftstrupen och matstrupen och gör att luften ifrån lungorna pressas in i matstrupen som i sin tur börjar vibrera och bilda ljud. Man artikulerar precis som tidigare. När man vill prata så trycker man på stomat vilket gör att luften leds igenom ventilhålet till matstrupen och man pratar. När man bara vill andas så släpper man stomat.
Matstrupstal: Detta innebär att man lär sig använda matstrupen som röstkälla (utan röstventil) genom att lära sig att "rapa" frivilligt. Man för ned luft en bit i matstrupen som man sedan rapar upp och artikulerar
Vibratortal: Ibland använder man en röstgenerator. Det är en elektronisk vibrator som man trycker mot sin hals och som på så sätt alstrar en ton som man sedan artikulerar som vanligt.

Logopeden är den som lär ut de olika teknikerna och ansvarar också för att pröva ut de olika plåster och kasetter som används av den laryngektomerade.
Hur får man kontakt med logoped?

Logopeder finns på de regionsjukhus där laryngektomier utförs och ingår ofta i ett team med andra yrkeskategorier (tex. läkare, sjuksköterska, kurator mm). På Akademiska sjukhuset finns logopeden på logopedmottagningen ingång 78/79 kulvertplan. Om patienten kommer från Uppsala fortsätter han/hon att träffa samma logoped som före operationen. För de patienter som kommer från andra delar av landet tar logopeden på Akademiska sjukhuset kontakt med hemortslogopeden så att patienten kan fortsätta sin kontakt på hemorten efter utskrivning.

Cochleaimplantat

Vad är det?

Cochleaimplantat (CI) är en "protes för hörselsinnet". Ett tekniskt hjälpmedel för döva och gravt hörselskadade som gör det möjligt att höra ljud.
Vilka kan vara aktuella för cochleaimplantat?

Barn med förvärvade hörselskador och barn som är döva sedan födseln. Hörselscreening av nyfödda möjliggör tidig upptäckt av hörselskador. Detta har medfört att barn nu kan erbjudas behandling med CI redan från 9 månaders ålder. Oavsett anledningen till hörselnedsättningen är det viktigt att hörselnerven fungerar och kan leda nervimpulser vidare till hörselcentrum i hjärnan.


Vad gör logopeden?

Logopeden ingår i CI-teamet. Där arbetar kirurg, ingenjör, hörselläkare, audionom, kurator och koordinator. Logopedens uppgift i teamet består i att:

  • Beskriva det individuella barnets kommunikativa förmåga och behov före cochleaimplantat.
  • Dokumentera barnets framsteg avseende kommunikativ förmåga över tid, med betoning på lyssnings- och talstimulerande aktiviteter, efter att det fått sitt CI.
  • Bistå med regelbundna uppföljningar av barnen inom CI-verksamheten och informerar om deras framsteg.
  • Undersöka oförutsedda svårigheter hos de barn med CI som ej gör förväntade framsteg.
  • Observera barnet i vardagliga situationer likväl som i mer formella uppgifter.
  • Ge information och lämpliga råd om strategier för att utveckla barnets kommunikativa förmåga, med familjen och personer på hemorten samt bistå som komplement till arbetet som barnets hörsellärare/specialpedagog gör.
  • Delge information om bedömningarna och uppföljningsprocedurerna till övriga teammedlemmar.

Dysartri, talsvårigheter på grund av neurologisk sjukdom eller skada

Dysartri är en talstörning som drabbar artikulationen. Detta som en följd av nedsatt funktion i talmuskulaturen. Talet blir otydligt och ibland svårförståeligt. Nedsättningen kan bero på hjärnskada eller någon form av neurologisk sjukdom som exempelvis Parkinsons sjukdom, MS och ALS.
Hur artikulationen påverkas beror i hög grad på orsaken. Ibland finns synbara förlamningar i läppar och tunga. Ibland är det koordinationen mellan artikulationsmusklerna som är drabbad. Även samordningen mellan artikulation och röst kan vara påverkad. Sväljningsbesvär finns också ofta med i bilden, då det är samma muskelgrupper vi använder när vi talar och när vi äter.

Vad gör logopeden?

Logopeden gör en bedömning och hjälper personen med dysartri att använda sina talresurser så effektivt som möjligt. Logopeden kan också förmedla och träna användningen av alternativa och kompletterande kommunikationssätt. Vid behov skriver logoped ut kommunikationshjälpmedel.

Hur får man kontakt med logoped?

Logoped ingår i team på rehabiliteringsavdelningar inom rehabiliteringsmedicin och geriatrik samt arbetar som konsult på avdelningar där patienten vistas i tidigt skede. Logoped finns även på Enköpings lasarett och i Tierp. Har man inte kontakt med någon av dessa verksamheter, kan man söka logoped via sin husläkare. Remissen ska då skickas elektroniskt till Länslogopedin vid logopedmottagningen vid Akademiska sjukhuset (ingång 79).

Dysfagi, sväljsvårigheter

Dysfagi är tugg- och sväljproblem. Dysfagi kan finnas både hos barn och vuxna. Gemensamt för både barn och vuxna är att orsaken till problemen oftast finns i nerv- muskelfunktionen på grund av neurologisk sjukdom eller skada.

Hos äldre förekommer dysfagi ofta efter stroke eller vid neurologisk sjukdom som Parkinsons sjukdom, ALS och MS. Dysfagi kan även finnas efter operation eller strålning av munhåla och hals.

Vid neurologisk sjukdom kan tugg- sväljproblemen försvåras om grundsjukdomen förvärras. Efter stroke går vissa tugg- sväljproblem helt tillbaka medan hos andra kan besvären finnas kvar i olika grad. Efter operation eller strålning kan sväljbesvären hålla sig konstanta under lång tid.

Vad gör logopeden?

Logopeden bedömer tugg- och sväljförmåga hos personen med dysfagi. Bedömningen ligger till grund för olika ställningstaganden. Det kan vara vidare utredning hos specialistläkare, rekommendationer om olika anpassningar av mat och dryck för att underlätta tuggning och sväljning, sväljningsträning, handledning vid matning eller äthjälpmedel för att underlätta.

Hur får man kontakt med logoped?

Logoped ingår i team på rehabiliteringsavdelningar inom rehabiliteringsmedicin och geriatrik samt arbetar som konsult på avdelningar där patienten vistas i tidigt skede. Logoped finns även på Enköpings lasarett och i Tierp. Har man inte kontakt med någon av dessa verksamheter, kan man söka logoped via sin husläkare. Remissen ska då skickas elektroniskt till Länslogopedin vid logopedmottagningen vid Akademiska sjukhuset (ingång 79).

Kommunikationssvårigheter på grund av hjärnskada i höger hjärnhalva

Vid stroke och andra hjärnskador som drabbat den ickedominanta hjärnhalvan (oftast höger, vilket ger t.ex. förlamning i vänster kroppshalva) görs en bedömning av språk och kommunikation. Tal- och skrivförmåga liksom förmåga att läsa och förstå tilltal undersöks. Kommunikationen i samtal kan förändras såsom förmåga att tolka och uttrycka mimik, gester och kroppsspråk. Att kontrollera och förstå betoning, pauser och nyanser i talet liksom samtalens turtagning och samspel bedöms.

Logopedbedömningen är viktig då svårigheterna kan vara subtila och kanske inte uppmärksammas. Personer med dessa svårigheter kan förneka eller vifta bort svårigheterna vilket är en följd av hjärnskadan: neglekt. En person med neglekt kan t.ex. tro sig kunna återgå till arbetsuppgifter som att skriva, läsa och föra viktiga samtal trots att bara högersidan av en text läses eller stavfel och störningar i talet förekommer.

Hur får man kontakt med logopeden?

Remiss från ansvarig läkare behövs. Logopeden arbetar i team kring dessa patienter eller på logopedmottagningen, ingång 79.

Vad gör logopeden?

Utifrån undersökningen informeras patient, närstående och personal om förändringarna. Logopedbehandlingen kan innebära att både patient och närstående deltar.

Läpp- käk- & gomspalt (LKG)

Vad är det?

Läpp-käk-gomspalt är en medfödd missbildning , en tillväxthämning som drabbar läpp-käk-gom totalt eller partiellt under fosterstadiet. I Sverige föds årligen ca 200 barn med någon form av läpp-käk-gomspalt. Detta innebär att man bland 600 nyfödda barn kan förvänta sig ett barn med spalt.

Kluven läpp/käke med eller utan gomspalt utgör i Sverige nära 70% av alla spaltfall och de med enbart gomspalt resterande 30%. Fördelningen mellan könen är ojämn. Hos pojkar är läpp/käkspalt med eller utan gomspalt vanligast. Hos flickor är isolerad gomspalt mer än dubbelt så vanlig som hos pojkar.
Beskrivning av talproblem

Den vanligaste talavvikelsen hos barn med gomspalt är hypernasalering (att tala i näsan). Detta beror på bristande funktion i mjuka gommen. Även artikulationsavvikelser av olika slag kan förekomma och den vanligaste avvikelsen är då att barnet flyttar artikulationen bakåt i munnen vilket främst drabbar tungspetsljuden t, d, n och s. Ibland förekommer även så kallad glottal artikulation. Barnet försöker då istället göra sina språkljud med stämbanden (glottis).
Behandling

Omhändertagandet av läpp-käk-gom-patienter sker i team bestående av plastikkirurg, käkortodontist, foniater och logoped. Teamet bedriver regionsjukvård och patienterna kommer från landstingen i Dalarna, Västmanland, Gävleborg, Södermanland och Örebro län. I regionen föds ca 40 barn per år med någon form av spalt.

Logopeden i teamet träffar patienterna utifrån behandlingsplanen, ofta i anslutning till operationer och vid gomkonferenser. Logopeden remitterar vid behov patienterna till hemortslogoped för behandling/talträning
Vad gör logopeden?

Logopeden försöker redan under jollerstadiet motverka att felaktiga ljudmönster uppkommer. Föräldrarna får vägledning i hur de på ett lekfullt sätt kan stimulera barnets läpp- och tungaktivitet genom olika munmotoriska lekar. Lite äldre barn behöver ibland strukturerad uttalsträning. Målsättningen med all rådgivning och träning är att barn med läpp-käk-gomspalt skall ha ett så fullgott tal som möjligt vid skolstart.

Läs- & skrivsvårigheter

Vad är dyslexi?

Att ha läs- och skrivsvårigheter betyder att man KAN läsa och skriva, men att det tar längre tid än för andra och att det inte alltid blir rätt. Man kan ha svårt både för att läsa och skriva eller enbart med det ena. Detta kallades förr att vara ordblind. Det finns idag inte någon entydig definition av dyslexi och dess symptom, men gemensamt för alla personer med detta funktionshinder är att de har svårigheter med läsning och/eller rättstavning. Mellan 4 och 8 procent av Sveriges befolkning, dvs. 330 000–660 000 personer, antas ha grava svårigheter och betydligt fler har problem av lindrigare art.

Många skäms för att de har svårt att läsa och skriva och är rädda för att bli "avslöjade". Många avstår från att göra saker som de gärna skulle vilja göra, men som innebär att de måste läsa och/eller skriva. Dåligt självförtroende är tyvärr vanligt hos många som har läs- och skrivsvårigheter och betygen påverkas i alla ämnen - inte bara i svenska.

Vad gör logopeden?

En logopedutredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi inriktas på:

  • Språklig analys av läsning och skrivning.
  • Klarläggande av tal och språk (ordförråd, meningsbyggnad, spontantal, språkförståelse)
  • Relaterade faktorer till läsning och skrivning: t.ex. förmågan att lyssna och att se, finmotorik och munmotorik.

En dyslexiutredning hos oss omfattar oftast två besök om vardera ca 2 timmar. Vid ett efterföljande samtal med familjen och skolan går vi tillsammans igenom hela utredningen och diskuterar lämpliga åtgärder.

Hur kommer man i kontakt med logoped?

Remiss från läkare, psykolog, logoped eller skolhälsovård.
OBS! Utredningar av språkliga svårigheter och/eller läs- och skrivsvårigheter/dyslexi omfattas enligt ett politiskt beslut i Uppsala Län ej av vårdgarantin.

Röstbesvär

Vad är det?

Rösten bildas genom att luften från lungorna sätter stämbanden i vibration. Ljudet som bildas förstärks sedan i munhåla, näshåla och svalg. Ibland kan det uppstå problem i röstbildningen. Detta kan drabba personer i alla åldrar och då kan man uppleva symptom som:

Rösttrötthet

  • Sveda, värk och klumpkänsla i halsen
  • Ökat harklingsbehov
  • Torrhetskänsla i halsen
  • Heshet och skrovlighet i rösten
  • Svårigheter att öka styrka i rösten
  • Instabil röst

Symptomen kan variera beroende på orsak och kan också variera i mängd och omfattning. I bland kan röstbesvär leda till sjukskrivning, särskilt om man har ett röstkrävande arbete.

Vad gör logopeden?

Logopeden träffar först patienten för att informera om patientens röstbesvär samt orsakerna till dessa. Man gör en noggrann analys av patientens röst som grund för behandlingen. Röstbehandling går ut på att förändra en felaktig röstteknik, dvs. beteendeförändring för rösten. Man lär sig andas rätt, att tala avspänt och med minsta möjliga ansträngning. Målet är att hitta en röst som ska fungera i vardagen. Logopeden ser också över patientens olika talsituationer för att påverka faktorer i patientens omgivning. Behandlingen kan sträcka sig mellan 3-10 sessioner och sker vanligtvis en gång per vecka.

Hur kommer man i kontakt med logopeden?

Logopeder som arbetar med röstrubbningar finns vid logopedmottagningen på Akademiska sjukhuset, ingång 78/79. Här finns vi tillsamman med Avdelningen för Foniatri. Logopeder finns också vid Tierps- och Östhammars sjukhus. Om man har röstbesvär och vill komma i kontakt med logoped kan man be sin husläkare skicka en remiss till Avdelningen för Foniatri alternativt egenanmälan. Foniatern remitterar i sin tur vidare patienten till logoped vid behov.

Viktigt att tänka på

Uppsök läkare om du har varit hes längre än två-tre veckor

Språk- & talsvårigheter hos barn

Vad är det?

Språkstörning hos barn kan märkas på en eller flera språkliga nivåer. Vissa barn har endast svårt med uttalet, men många har också problem med språkförståelse, ordförråd/begreppsbildning, grammatik och meningsbyggnad.

Många av barnen med språkstörning är normalutvecklade för övrigt men avvikelser beträffande koncentration, motorik och perception är inte ovanligt. Ibland är språkstörningen del av en generell utvecklingsförsening eller ingår som en del i neuropsykiatrisk problematik.

Språkstörning kan medföra inskränkningar i sociala kontakter med konsekvenser för barnets psykosociala, emotionella och intellektuella utveckling. Vissa språkstörningar kan leda till inlärningssvårigheter, främst i form av läs- och skrivsvårigheter.
När ska man söka hjälp?

Varningstecken vid olika åldrar:

3 år:

  • Barnet försöker inte ta kontakt och kommunicera
  • Barnet förstår inte enkla uppmaningar
  • Barnet använder kroppsspråk som sitt huvudsakliga uttryckssätt
  • Barnet talar inte i satser på minst tre ord

4 år:

  • Barnet talar i ofullständiga satser eller med felaktig ordföljd
  • Barnet är svårförståeligt även för familjen

5 år:

  • Barnet har fortfarande uttalssvårigheter
  • Barnet har svårt att själv berätta och återge något

Läspning och r-fel bedöms i regel som normalvarianter under hela förskoleåldern, men om barnets lust att prata är påverkad är detta också ett varningstecken.
Vad gör logopeden?

Efter remittering får barnet kontakt med logoped för en språklig bedömning. Efter denna bedömning tas ställning till fortsatta åtgärder, t ex rådgivning till hemmet och förskolan, hemträningsmaterial, träning på mottagningen i grupp eller individuellt.

Hur får man kontakt med logoped?

Vanligast är att barnet kommer på remiss från BVC men föräldrarna kan även söka själva. Vår verksamhet riktar sig främst till förskolebarn. Barnlogoped finns tillgänglig för rådgivning och frågor torsdagar mellan klockan 13 och 14, telefonnummer 018-611 10 33.

Stamning

Vad är det?

Stamning är en störning i talets rytm där individen vet vad han vill säga men för ögonblicket hindras av ofrivilliga repetitioner, ljudavbrott (blockeringar) eller ljudförlängningar. Man kanske fastnar på en stavelse och upprepar den flera gånger innan man kommer vidare. Andra exempel på hur stamning kan låta är när det blir "tvärstopp", en så kallad blockering, eller så kan vissa ljud förlängas som i f-f-f-fågel.

Ibland leder svårigheterna till att man undviker besvärliga situationer, byter ut ord eller helt undviker att tala. Rädslan för att stamma kan göra att man får dåligt självförtroende och skäms för att tala i olika situationer. Stamning kan därför ses som ett funktionshinder.

Vad gör logopeden?

En logoped gör en bedömning för att fastställa att en person stammar. Eventuell behandling får sedan olika inriktning beroende på ålder och individuella behov hos den som stammar.

Ett mål med behandlingen är att våga prata, med eller utan stamning. Arbete med talrädsla och skamkänslor är viktiga inslag i terapin. Ett annat mål är att hitta ett mjukare sätt att tala och man använder olika taltekniker för att stamningen inte ska utgöra ett hinder för kommunikationen.
Stammar ditt barn?

Många förskolebarn har perioder med ojämnt tal och upprepningar utan att för den skull ha en begynnande stamning. Talet måste hos vissa barn ha en förberedelsetid innan det fungerar helt flytande. "Riktig" stamning debuterar i förskoleåren och kan vara svår att särskilja från normala småbarnsupprepningar.
Det finns en rad varningstecken som kan tyda på att barnet har en riktig stamning.
Man bör söka hjälp om:

  • Man som förälder känner stark oro eller har frågor kring barnets stamning.
  • Barnet visar talrädsla och undviker att tala.
  • Barnet kämpar med ord eller visar varierande grad av spänning och ansträngning i talet.

Hur kommer man i kontakt med logoped?

Du kan antingen söka direkt till mottagningen själv utan remiss eller via remiss från hälso- och sjukvården. Du kan också skicka en egen vårdbegäran via 1177.se.

Bra att veta

För personer som stammar och andra intresserade av stamning finns en intresseförening med lokalföreningar ute i landet. Information kan fås genom Svenska Stamningsföreningars Riksförbund, Box 9514, 102 74 STOCKHOLM, tel 08-720 61 12.