"Jag kan fortfarande få en 'wow-känsla' när jag är ute och springer i sjukhusets korridorer"
Jag kom till Akademiska sjukhuset 2013 då jag genom en bekant fick tips om att söka en tjänst som undersköterska på timmar på gynekologavdelning 96 C1. Det var det bästa beslutet jag någonsin tagit!
Undersköterska på timmar blev en tillsvidareanställning som sjuksköterska på försommaren 2015, då jag tog min sjuksköterskeexamen. Jag kände efter ett par år att jag ville mer. Mer för mig själv, mina patienter och mina kollegor. Valet att vidareutbilda mig kändes därmed rätt och jag blev färdig specialistsjuksköterska i kirurgisk vård år 2020. Jag och min studiekamrat skrev vår magisteruppsats om patienter som genomgått cytoreduktiv kirurgi (med eller utan HIPEC) och hur de upplever återhämtningen på vårdavdelningen efter genomgången kirurgi.
Gynekologavdelning 96 C1, där jag arbetar, är en kirurgisk akutvårdsvårdavdelning där vi tar hand om kvinnor med gynekologisk cancer och andra gynekologiska besvär och tillstånd. Vi bedriver både elektiv och akut kirurgi. Mycket benign kirurgi har polikliniserats eller flyttats till Samariterhemmet, så vad gäller just den benigna kirurgin är det oftast de lite mer komplicerade fallen vi träffar.
År 2019 certifierades vi som europeiskt centrum för avancerad äggstockscancerkirurgi. Sedan tidigare är primär- och recidivkirurgi för samma diagnos centraliserad till oss inom kvinnosjukvården. Vi har upptag från hela Uppsala-Örebroregionen. Vi är även först i Sverige med att använda HIPEC-behandling vid spridd äggstockscancer. Den behandlingen utförs inom ramen för en internationell studie där man jämför överlevnaden efter enbart kirurgi som första behandling eller en kombination med HIPEC. Vi är också en av fyra enheter i Sverige som har NHV-uppdrag för avancerad endometrioskirurgi.
Avdelningen har ett direkt intag via gynekologakuten dit kvinnor med akuta gynekologiska tillstånd söker. Tillstånden kan i värsta fall vara direkt livshotande, vi behöver därmed ofta vara på tårna och agera direkt när något avvikande sker. Till avdelningen kommer även de kvinnor som genomgår tvåstegsavbrytanden från vecka 11+6 till och med vecka 21+6. Detta är en specifik patientgrupp då man inte ser den någon annanstans på sjukhuset.
Det absolut bästa med vår avdelning är variationen av patienter vi träffar, åldersmässigt men även anledningen till vårdvistelsen. Vi vårdar enbart kvinnor och det är så otroligt viktigt att vi får fortsätta värna om kvinnosjukvården.
Precis som överallt annars så har vi det otroligt tufft i perioder, men det vägs alltid upp av ett glatt humör hos kollegorna man arbetar med. Det finns ju en anledning till att jag har varit kvar på avdelningen sedan 2013. Vi har en otroligt duktig och kompetent ledningsgrupp som vill framåt, de tar vara på särskilda intressen för varje enskild medarbetare och strävar ständigt efter hög patientsäkerhet, medarbetarnas välmående och ett gott klimat på avdelningen.
När jag var liten visste jag att jag ville jobba på sjukhus när jag blev stor, men jag trodde aldrig att det skulle vara så här fantastiskt roligt, utmanande och givande. Min tjänst har formats om en del utifrån verksamhetens behov och jag kommer nu kombinera mitt arbete som specialistsjuksköterska med rollen som klinisk omvårdnadsledare samt ansvara för en del fortbildning. Fokus kommer läggas på patienterna med de mest komplexa omvårdnadsbehoven. Jag älskar att lära ut och fungera som ett slags bollplank för mina kollegor, och då med fokus på våra nyanställda sjuksköterskor. Jag känner mig hemma på gynekologavdelningen och jag känner mig trygg i min roll.
Dagliga utmaningar så som hög arbetsbelastning och ansträngt platsläge möter vi vart vi än är på sjukhuset, så det är inte särskilt specifikt för vår avdelning. Utmaningar finns i att vårda patienten med komplexa omvårdnadsbehov. I mitt eget arbete är utmaningen att fortsätta motivera mina kollegor till en högkvalitativ omvårdnad för de patienter vi vårdar. Men vi arbetar med ett öppet klimat och jag upplever att frågor och funderingar vågas tas upp till ytan direkt. Vi diskuterar och reflekterar allt eftersom. Vi hjälps åt och vi skapar alltid utrymme för frågor och diskussioner.
Det är svårt att ut välja en specifik händelse där jag kände att jag gjorde skillnad, men jag kommer direkt att tänka på alla fina samtal med de svårt cancersjuka patienterna. Vi bedriver avancerad kirurgi, och en patient som kommer från operation har ofta flera in- och utfarter (KAD, EDA, v-sond, flertalet dränage etc.) och är i stort behov av hjälp och stöttning både fysiskt och psykiskt. Vårdtiden kan ibland ligga på upp mot två veckor och att se den fantastiska återhämtning och utveckling den patienten gör för att till slut se samma kvinna gå ut genom entrédörren när hon blivit utskriven och samtidigt känna att man har en del i det är fantastisk. Jag känner mig stolt över min arbetsplats och Akademiska sjukhuset i stort! Jag kan fortfarande få en ”wow-känsla” när jag är ute och springer i sjukhusets korridorer. Jag känner mig stolt över att få vara en del av ett så otroligt kompetent gäng inom kvinnosjukvården. Jag är också stolt över mina kollegor som kan tampas med en hög arbetsbelastning samtidigt som vi får fin återkoppling från våra patienter.
Nu ser jag fram emot att få komma in i min nya roll som klinisk omvårdnadsledare. Detta är en direkt satsning för att nya kollegor ska känna sig omhändertagna och trygga på sin nya arbetsplats och jag tror att det är ett vinnande koncept för samtliga inblandade.
- Sandra, specialistsjuksköterska