Arne, 35 år efter njurdonationen: ”Jag skulle absolut donera igen”

Arne Olofsson är pionjär. När han donerade sin ena njure till brodern 1975 var han en av de första levande njurdonatorerna i landet. I dag kommer 40 procent av alla njurar som transplanteras från levande donatorer, oftast make/maka, föräldrar eller syskon. Och över 70 procent är helt besvärsfria efter ingreppet, visar en pågående uppföljning vid Akademiska sjukhuset och Sahlgrenska universitetssjukhuset.

– Att se brorsan bli så otroligt mycket piggare, hur han återfick krafterna var ett underverk. Han fick livet tillbaka. Om det gick skulle jag absolut donera igen. Jag har inte haft några känningar, säger Arne, i dag en 58 årig bussmontör och trebarnspappa bosatt utanför Härnösand.

När brodern var 18 år kraschade hans njurar. Under ett år tvingades denne gå i dialys innan transplantationen kom på tal. Han tappade ork och fick ofta kramper på grund av obalanser i saltvärdena. Situationen var komplicerad eftersom bägge föräldrarna var döda och brodern Arne hade en annan blodgrupp. Men specialister på Akademiska och Norrlands universitetssjukhus bedömde det värt att försöka. Njuren höll i tio år och fick sedan bytas ut mot en från en avliden person som brodern fortfarande lever med.

Ville inte mista sin bror
– Eftersom våra föräldrar var borta, även pappas njure hade brutits ned, ville jag inte mista min bror också. Det var så jag tänkte, berättar Arne.

Enligt Bengt von Zur-Mühlen, specialistläkare i njurmedicin verksam inom transplantationskirurgen på Akademiska sjukhuset, och en av de ansvariga bakom studien, mår flertalet levande donatorer bra.

– Vår enkät visar att mindre än en procent fått njurproblem senare i livet och de flesta tycker liksom Arne att det var värt priset. Mindre än fem procent ångrar att de har donerat sin ena njure och åtta av tio skulle faktiskt donera igen om det var möjligt.

Syftet med uppföljningen av levande donatorers hälsa är framförallt att öka kunskapen om givarnas hälsa på kort och lång sikt, att följa upp det allmänna tillståndet och hur den kvarvarande njuren fungerar. Man vill till exempel veta om givarna haft urinvägsinfektion, högt blodtryck, njurinflammation, operationer av olika slag samt eventuella problem vid graviditet. Hittills har 80 procent av totalt 455 levande njurdonatorer svarat på enkäten.

Över 400 njurtransplantationer årligen
Sedan starten 1964 har njurtransplantationen blivit allt vanligare i Sverige. I fjol gjordes 419 byten. Akademiska är näst störst i landet, med cirka hundra njurtransplantationer årligen.

Den absolut vanligaste bakomliggande orsaken är njursvikt vid svår typ 1-diabetes. Kronisk njurinflammation, ärftlig cystnjure och medfödda njurskador är andra orsaker.

Resultaten har förbättrats dramatiskt både för givare och mottagare. I dag har över 95 procent av mottagarna kvar sin njure efter ett år jämfört med endast var tredje på 1970-talet. Effektivare immunrepressiva läkemedel och antikroppar spelar en viktig roll. Tidigare var man hänvisad till donatorer med samma blodgrupp som mottagaren för att minska avstötningsrisken, vilket inte längre behövs.

Mindre riskfyllda ingrepp
Bengt von Zur-Mühlen betonar att ingreppet blivit betydligt mindre riskfyllt även för givaren:

– Som vid alla kirurgiska ingrepp finns risk för blödning, blodproppar och infektioner. Men titthålstekniken som utvecklats sedan 1990-talet har minskat komplikationerna. Allt färre levande donatorer drabbas av smärta från ärret efter ingreppet och rehabiliteringen har blivit avsevärt kortare.

I normala fall växer den kvarvarande njuren till så att donatorn återfår ungefär 75 procent av sin ursprungliga njurfunktion.  Forskningsstudier visar att endast fyra av totalt 3 000 levande njurdonatorer utvecklat njursvikt.

– Fördelarna med levande donatorer är många jämfört med organ från avlidna. Dels är donatorn och därmed njuren frisk, dels kan man planera ingreppet utifrån mottagarens hälsa och undvika långvarig dialys som riskerar att förvärra hälsotillståndet ytterligare, avrundar Bengt von Zur-Mühlen.

Text: Elisabeth Tysk
Foto: privat



Vill du bli donator?
Det är viktigt meddela sjuka släktingar att man är villig att donera sin njure. Likaså att man anmäler sig till donationsregistret så att anhöriga känner till ens vilja den dag man avlider och dessa ska ta ställning till eventuell organdonation.

Anmäl dig till donationsregistret på www.donationsradet.se

Mer info på Akademiska sjukhuset/OFO Mellansverige, 018-611 00 00