Forskning

Följande studier har utförts på projektet Rehabilitering med samtalsterapi och yoga (nu: Rehabilitering med samtal och yoga i grupp) som bedrivs vid Onkologkliniken på Akademiska sjukhuset i Uppsala:

Utvärdering av projektet ”Rehabilitering med samtalsterapi och yoga” för cancerpatienter (2010)
Under år 2009 utvärderades projektet i samarbete med Cecilia Arving, forskare, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap och Birgitta Johansson, universitetslektor, Enheten för onkologi, Uppsala universitet. Resultatet redovisades 2010 i en C-uppsats av två studenter vid Sjuksköterskeprogrammet vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap. Syftet var att undersöka effekterna av rehabilitering med samtalsterapi och yoga i grupp på hälsorelaterad livskvalitet, andfåddhet och tilltron till balansförmågan. Ytterligare ett syfte var att undersöka deltagarnas tillfredsställelse med rehabiliteringen. Utvärderingen genomfördes på uppdrag av projektledare Ann-Charlotte Pelletteri (ACP) och verksamhetschef Gunilla Enblad (GE). Utvärderingens genomförande, tidpunkterna för datainsamling och vilka mätinstrument som används planerades i samarbete med ACP och GE under återkommande möten hösten och vintern 2008.

Metod, urval
Alla som anmälde sig till rehabiliteringen från januari till november 2009 ombads att delta i utvärderingen.

Datainsamling
Mätinstrumenten valdes med utgångspunkt från vilka behov/problem som rehabiliteringen avser att möta genom samtalsterapi och yoga, enligt uppgifter från ACP (som leder samtalsterapin) och två yogalärare. Frågorna besvarades innan rehabiliteringsprogrammet inleddes och efter avslutat deltagande.

Hälsorelaterad livskvalitet undersöktes med FACT-G som är ett väl använt instrument med god validitet och reliabilitet . FACT-G består av 28 frågor som mäter Fysiskt välbefinnande, Välbefinnande inom familj och umgänge, Känslomässigt välbefinnande och Funktionellt välbefinnande. Frågorna besvaras på en femgradig skala (0=inte alls och 4=Väldigt mycket). Det tar ca 5-10 minuter att besvara formuläret.

I tillägg till FACT-G används valda delskalor ur EORTC QLQ-C30 (Fysisk funktion och Roll funktion) och QLQ-LC13 (Dyspné). Både QLQ-C30 och QLQ-LC13 är välbeprövade mätinstrument som används i stor utsträckning inom onkologisk forskning. Balansförmågan mäts med ABC-skalan: Tilltro till egen balansförmåga. Skalan består av 16 frågor där studiedeltagarna anger hur säkra (0=Inte alls trygg, 100=Fullständigt trygg) de känner sig på att bibehålla balansen vid olika aktiviteter. Skalan används för att undersöka tilltron till balansförmågan framförallt hos äldre. Vi hade inga tidigare erfarenheter av att använda skalan i onkologisk vård.

Tillfredsställelsen med rehabiliteringsprogrammet undersöktes med en projektspecifik enkät som innehåller frågor avseende antal gruppträffar, tidpunkten och innehållet i rehabiliteringsprogrammet. Dessutom ställdes frågor om vilken nytta deltagarna ansåg att de hade haft av programmet. Detta skedde med hjälp av ett formulär som har använts tidigare och vidareutvecklats av bl.a. Cecilia Arving.

Cancersjuka patienters upplevelse av livskvalitet och välbefinnande i samband med yogautövning. En deskriptiv kvalitativ studie (2009)
År 2009 redovisade två studenter vid Sjuksköterskeprogrammet, under handledning av Cecilia Arving från Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, sina resultat av genomförda semistrukturerade intervjuer i form av en C-uppsats (15 hp), Cancersjuka patienters upplevelse av livskvalitet och välbefinnande i samband med yogautövning. En deskriptiv kvalitativ studie.

Fem av sex informanter upplevde att deras livskvalitet och välbefinnande stärkts genom yogautövningen. Man betonade vikten av gemenskapen i yoga/samtalsterapigruppen. Yogan och samtalsterapin förstärkte varandras effekter och kunde inte separeras från varandra. Det framkom vidare att yogaövningarna varit till stor hjälp, t.ex. i samband med undersökningar eller som verktyg för att hantera sin situation, sina tankar och/eller biverkningar av sjukdomen samt smärtupplevelsen. Man fann att yogan stärkte informanterna fysiskt, psykiskt och andligt.

Yoga och gruppsamtal, ett rehabiliteringsprogram för cancerpatienter. En evaluering av metod och resultat (2007)
Från och med hösten 2006 lämnas en enkät ut till patienterna efter genomgången kurs och svaren registreras och arkiveras. Enkätsvaren från 2006 mynnade ut i Ann-Charlotte Pellettieris psykoterapeutexamensuppsats Yoga och gruppsamtal, ett rehabiliteringsprogram för cancerpatienter. En evaluering av metod och resultat (2007) Studien visade att 82,7% av patienterna upplevde minskad stress, 62 % minskad stelhet, 58,6 % minskad oro/ångest och 51,7 % minskade sömnsvårigheter och mindre värk.

Framtida studier
För närvarande planeras inför ytterligare en utvärdering i form av en C-uppsats med före- och efterenkäter. Syftet är att få fram mer evidens för programmet, vilket skulle underlätta för programmets fortsatta existens. Det är därför också mycket viktigt att underlaget blir så stort som möjligt för att resultaten ska bli så rättvisande som möjligt. Forskaren Cecilia Arving, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap och universitetslektor Birgitta Johansson, Enheten för Onkologi vid Uppsala universitet, planerar att så småningom även genomföra en randomiserad kontrollerad studie över projektet. Diskussioner pågår redan om hur den ska utformas. Ett första steg är att göra en etikprövningsansökan, vilken planeras vara färdig under våren 2011.

De i verksamheten inblandade, både deltagare och medarbetare, vittnar om att det är ett betydelsefullt projekt som har blivit välrenommerat och känt. Projektet bedrivs i samarbete med Bröstcancerföreningen och flera kliniker på Akademiska sjukhuset. 

 Innehåll och presentation av psykosocial gruppverksamhet för män med prostatacancer (2011)

År 2011 redovisade två studenter vid sjuksköterskeprogrammet, Victor Bjervner och Johan Helmersson, under handledning av Cecilia Arving från Institutionen för folkhälso-och vårdvetenskap, sina resultat av genomförda semistrukturerade intervjuer och en semistrukturerad fokusgruppsintervju med deltagare i mansgruppen.

Syftet med studien var enligt författarna att undersöka "hur en gruppverksamhet vars mål är att ge psykosocialt stöd och fysisk aktivitet till män diagnostiserade med prostatacancer bör utformas och presenteras för att tilltala målgruppen."

Man kom fram till flera intressanta slutsatser, t ex att innehållet i programmet behöver individanpassas mer för att tilltala män, då alla inte lider av samma symptom. Ett intresse för att involvera anhöriga i rehabiliteringen uppdagades också. Nya frågeställningar uppstod - som att ta reda på hur muskelmassan påverkas av yoga för att ge incitament för hormonbehandlade män att delta i Rehabilitering med samtal och yoga. Förslag till vidare studier där man undersöker om och hur involvering av partnern påverkar rehabiliteringen gavs också.