Vad är DBT?

DBT kan beskrivas som ett välorganiserat ”hjälpmedel” för patienter i kaos och desperation. Vårdgivare blir starkt påverkade och känner sig ofta hjälplösa i försöken att hjälpa dessa patienter. Metoden är unik på det sättet att den värnar om terapeutens ”överlevnad” lika mycket som patientens och DBT betraktas som en teambehandling där varje teammedlem ansvarar för teamets samtliga patienter. Stödet i teamet är avgörande för behandlingarnas resultat.
Linehan har utvecklat DBT utifrån ett dialektiskt synsätt om livet -  polaritet, samhörighet och ständig förändring. Det centrala och övergripande i terapin är att hjälpa patienten att hitta en balans i sitt inre och i samspelet med den yttre omgivningen. Man lär patienten att  acceptera verkligheten och sig själv så som hon är och samtidigt arbeta för nödvändiga förändringar mot målet att kunna leva meningsfullt, i enlighet med sina värderingar och mål. Arbetet fokuseras på att identifiera olika dialektiska livsdilemman och att sedan skapa en syntes av de till synes oförenliga företeelserna. Det kan exempelvis  handla om att kunna omfatta motstridiga önskningar om att vilja leva och vilja dö, att samtidigt älska och avsky någon, att samtidigt vara både beroende och självständig, stark och svag eller att ha både dåliga och goda sidor.
DBT är också inriktad på att lära patienten att identifiera, stå ut med och hantera känslosvängningar och impulser för att kunna minimera sitt självskadebeteende. Man fokuserar också starkt på att förmå patienten att stanna kvar i terapin även vid motgångar och att lära henne/honom färdigheter i att hantera konfliktfyllda interpersonella relationer. Stark betoning läggs också på förmågan att bekräfta sig själv och andra , s k  validering.
Behandlingens teoretiska kärna är inlärningsteori och kognitiv teori och metoden är en kognitiv beteendeterapi som anpassats för vissa patientgrupper. Nya inslag ingår i DBT  i form av träning i medveten närvaro och acceptans. Österländsk filosofi möter på så sätt västerländsk psykoterapi i denna behandlingsmodell. DBT är som de flest andra moderna psykoterapier principstyrd, men arbetet bedrivs delvis i en manualiserad form som tydligt definierar vad som ska ingå i behandlingen.

DBT bedrivs i sju kanaler
Varje patient har tillgång till:
• Individualterapi
• Färdighetsträning i grupp
• Det dialektiska teamet
• Utökad telefontillgänglighet för krishjälp.
• Stöd till patienten som sin egen samordnare
• Anhörigutbildning ( för vuxna patienter
• Föräldrautbildning ( för patienter under 18 år)

Några extra ord om färdighetsträningen i grupp –  livskunskap
I färdighetsträningen som har skolkaraktär, arbetar man sig igenom ett pedagogiskt material indelat i fem avsnitt: 1) medveten närvaro – att styra sitt inre, 2) att reglera känslor 3) att skapa och bevara goda relationer , 4) att stå ut i kris samt 5) att bekräfta sig själv och andra – om validering. Färdighetsträningen är i första hand psykopedagogisk och inte psykoterapeutisk – man diskuterar, övar och rollspelar utifrån ett skrivet material. Varje avsnitt tar cirka 8 veckor att arbeta igenom.

Patientens godkännande av terapin en förutsättning för start
Varje patient måste, som synes, förbinda sig till en ganska krävande och aktiv insats med olika terapiinslag varje vecka och en stor mängd egenarbete. Av detta skäl inleds inte en DBT-behandling utan att patienten har fått full information om vad som väntar henne/honom och fått möjlighet att själv aktivt välja denna terapiform. DBT inleds med en orienterings- och kontraktsfas som mynnar ut i ett kontrakt om att påbörja terapin om båda parter och teamet är överens om detta. Arbetet i terapin följer sedan olika faser där varje fas definierar vilka mål som ska prioriteras:

Struktur och faser i DBT
• Prefas: Orientering, överenskommelse, alliansskapande och kontrakt.
• Fas 1: Stabilitet och säkerhet. Att minska/ få bort självskador och suicidala önskningar och handlingar. Att öka färdigheter i medveten närvaro, att reglera känslor, skapa och bevara goda relationer samt att stå ut i kris.
• Fas 2: Att blicka bakåt - bearbeta och kunna leva med trauman och sorg. Att kunna använda nya färdigheter i många olika vardagliga situationer – s k generalisering
• Fas 3: Att blicka framåt och uppnå personliga mål – sysselsättning, boende, relationer, intressen, drömmar, visioner etc.
• Fas 4: Att leva i medveten närvaro, varaktig livsvilja, motivation och engagemang i sitt eget liv

Ansvarig för sidans text:
Anna Kåver
Leg.psykolog/leg.psykoterapeut, programansvarig DBT
anna@kaver.se